Citat:
Dessbättre har jag kontrollmätt på en grilltändare en gång och där stämde effekten jag räknade ut utifrån resistensen mätt i kallt tillstånd väldigt väl med effekten jag sedan mätte när den var varm. Alltså verkar inte resistensen i sådana här värmeelement öka nämnvärt med ökande temperatur. Hos en glödlampa är det ju en sjuhelsikes skillnad i resistens kall mot varm varför man inte kan räkna ut effekten utifrån den kallt uppmätta resistensen men det verkar inte gälla här.
Hur resistansen ändras med temperaturen är helt beroende på vad det är för metall i element-trådarna - en del legeringar har i stort sett ingen skillnad alls mellan t ex rumstemp och upp till t ex 400°C och dom används ofta till trådlindade effektmotstånd (där vill man ju inte att motståndets belastning upp till märkeffekten ska påverka resistansen av betydelse).
Här är en t ex den legering jag använt för elementen i min min högtemperaturugn
http://kanthal.com/en/products/mater...e/kanthal-a-1/
Resistansen är bara 5 % högre vid trådens "max temp i luft" jämfört med vid rumstemp (med 1400°C på själva tråden brukar man kunna få upp ca 1300 i själva ugnskammaren)
Men varken grilltändare eller värmepatroner kommer dock i närheten av den värmen (redan vid 600-700°C glöder slingan och vid 1300°C skulle grilltändaren även funka bra som lampa). Eftersom det finns ett stort utbud av billigare legeringar för lägre temperaturer är det ju inte så troligt att det är Kanthal A1 i en värmepatron.
Andra legeringar kan ha stor skillnad i resistans - en faktor 2 eller mer beroende på temp och man vet ju inte säkert vilken som använts (det behöver inte va samma som grilltändaren) - så ska man va säker måste man mäta när den är varm också.
Citat:
Blev ju felräknat där, 30/21 är inte särskilt nära 400/230. Då var det ingen slump på något sätt utan bara fel. (30/21 är däremot nära roten ur 2 som jag hade för mig var kvoten mellan fas- och huvudspänning men det är ju tusan roten ur 3.) Nu minns jag, kvoten mellan toppvärde och effektivvärde på en sinusspänning är ju roten ur två, det var där tvåan hörde hemma. Det blir väl tråkigt om jag ska ha rätt varenda gång
Kvoten mellan toppspänning och effektivspänning på en sinusformig växelström är ju roten ur 2 (men det är inte så relevant här).
Skillnaden mellan huvudspänning och fasspänning i ett 3-fas-system är roten ur 3 istället. Eftersom elementens effekt normalt ökar med kvadraten av spänningen (förutsatt resistansen nu är konstant
- slingans temperatur ändras ju också med effekten) så blir effekten 3 ggr högre med D än med Y-koppling. Men som du säger kan du ju få 40 kW om du kör D på ena och Y på andra - då är ju problemet löst.
__________________
Senast redigerad av C20 2014-10-15 kl. 06:43.
Senast redigerad av C20 2014-10-15 kl. 06:43.
