Varför säger man "Han var född"?

Är det här dialektalt eller liknande? Jag kan inte komma på nåt tillfälle när jag varken hört eller sett det här, och när jag försöker säga det för mig själv låter det heltokigt.

Anglicismförklaringen är den enda jag kan tänka på. Precis som med brooooor-tråden för ett tag sedan känns det som nåt som uppstått på senare tid och som jag därför lyckats missa?

Skämtar du?


Personen uppgav att han var född i Sverige är väl 100 % fullkomligt normal standardsvenska?

I mina öron låter alternativen fötts eller blivit född mycket mindre idiomatiska.

Vad säger ni om är född/ föddes? Jag säger vanligtvis " Jag är född...." Att säga "Jag föddes..." blir mer "litterärt". Håller ni med?

Jag förstår synpunkten, och frånsett detta om att man är född en gång för alla, så kan ju "han var född 1890" teoretiskt betyda att personen i fråga föddes tidigare, som t.ex. om någon skulle fråga "var Evert Taube född 1895 när det här inträffade?" och någon annan svara "ja, han föddes redan 1890". Men jag tror att trots dessa små komplikationer så använder nog de flesta svenskar "var född" synonymt med "föddes" om avlidna personer, t.ex. i en berättande text.

Ja, jag håller med dig.

Jag tycker det blir mer "imperfektivt" eller "narrativt". I grund och botten blir det ju samma skillnad som mellan "Jag är uppvuxen i ..." och "Jag växte upp i ...".

Jag är medveten om att du sätter ”imperfektivt” inom citationstecken, men eftersom vi inte har någon aspektskillnad på svenska undrar jag vad det är som gör att du får denna känsla. Jag är också lite tveksam till din distinktion mellan Jag är uppvuxen i och Jag växte upp i.

Ja, absolut, men jag uppfattade TS som att h*n snarare syftade på att meningen börjar med "Han var född", vilket låter väldigt onaturligt, typ "Han var född 1935 i Stockholm".

Möjligt jag misstolkat och var trött när jag skrev ovanstående dock, för jag fick verkligen inte ihop det.

Aspektskillnader som sådana finns ju även om de inte utrycks på något obligatoriskt eller konsekvent sätt.


Han stod och åt på ett äpple. // Ganska imperfektivt.
Han åt upp äpplet. // Ganska perfektivt.


I övrigt är det såklart bara en åsikt. Jag uppfattar även Maten serverades som mer "imperfektivt" är Maten är serverad.

OK. Jag uppfattar det inte som särskilt onaturligt. I alla fall inte utan en kontext. Preteritum används ju ofta för att referera till ögonblicket då informationen överfördes.

Jag träffade en man imorse. Han var född och uppvuxen i Stockholm.
// Han är antagligen fortfarande född och uppvuxen i Stockholm men jag fick veta det imorse.

Jag fick en bok igår. Den var köpt i Stockholm.
// Boken är fortfarande köpt i Stockholm men jag fick veta det igår.

Var var din far född?
// Antingen är fadern död eller så referar jag till ett tidigare ögonblick då faderns födelseort diskuterats.

Det går ju naturligtvis att referera bakåt utan att använda "var". Jag är inte vidare förtjust i "var"-formen även om den är korrekt.

- Han föddes och växte upp i Stockholm

- Jag fick en bok igår, köpt hos Perssons Bok i Stockholm.

- Var föddes din far?

Ja, jag var lite slarvig när jag sa att det inte finns någon aspektskillnad, för det finns det. Dina andra exempel illustrerar detta bättre. Den aspektskillnad jag syftade på är den som uttrycks med själva imperfektformen, och det var därför jag undrade varför du gör den kopplingen till just imperfektformen.