Citat:
Många har inte ens tid att be, men glöm då inte kontemplation.Jag tror en stor majoritet kontemplerar, vare sig det är asagudar för inhemska, eller mer allmänt över livets uppkomst, livets förfall och olika fatalistiska som det tycks, framfarter med liv och människor, inte minst vid naturkatastrofer tar sig många lite extra i kragen och anstränger sig och ibland mot sin vilja, att ta tag i sina nerver för att stilla sig med lite begrundanden... det är långt ifrån lika laddat som bön är. Att prakticera bönearbete.. i mer systematiskt konsekvens, finns för många spännande störningsmoment i världen för att ägna sig åt sådant, man får säga upp avtal med det värdsliga, alt. låta plånboken tala, ju fylligare konto, desto större chans att planera-sin-tid, och påstå sig viga sig åt böner och därmed h förhöjt sin självbild, iaf trösta sig med att man lärt sig prta med det okända. Mer än så är inte bön, det är mantrande av väl valda ord, och självupplevt hopp, om att andra människor ska förstå hurduktig man är, att bön stillar enbart ditt eget sinne och kan ge dig bättre social cred... och har föga med konkret akt att göra. tja om man inte kan säga - att samla sig inför något, ju ofta kan påkräva att hoppas på förtjänst, så många hoppas på förtjänst genom att börja be.. vilket visar sig hamna på samma fläck av mantrande för självförstärkning.. eller dem som behöver vända sina habegär.. att inse vad begär är..
något jag inte ser ha minskat alls, tvärtom.. får man bekräftelse på hur juklappshysterin genererar allt större och större sedlar/summor.. vilket säger en del om vad det är som driver, typ.. hoppas fler baarn får-det-bra-ivärlden, men fanimej inte o min och mina begärs bekostnad-bönen. bönen om låtmigfåbehålla mina begär men låt min image begära ändå mindre..
