Citat:
Ursprungligen postat av
Surtruten
Giftbåten verkar vara på väg att förgifta Åland och/eller Finland.
https://www.marinetraffic.com/en/ais...date:lastknown
Undrar vilka färger som är tillåtna där?
Kan man anmäla båten till de finska myndigheterna?
Om inte annat kan man ju tipsa pressen.
Surtruten
Inte vet jag exakt vilken färg som båten har/hade. Båtbottenfärgens uppgift är dels att skydda ytan mot rost (stålbåtar) eller röta (träbåtar) men dessutom att hindra att alger och musslor växer fast på ytan. Blir det påväxning utav sådant på bottnen så drar båten mera bränsle, och skillnaden i bränsleåtgång blir fort stor. De färger som hittills använts är giftiga på ett eller annat sätt, det är den enda mekanismen som förhindrar påväxt av marint liv. Ingen annan metod finns just nu, om man inte tar upp båten och skrapar den ren då och då.
Är det här frågan om de sk tennorganiska färgerna så är de ju klart olämpliga, det har visat sig i otaliga försök. . Förr användes gärna en rödorange färg som hette blymönja, men den fasades ut redan på 1970-1980-talet. Den hade goda egenskaper som båtbottenfärg, men var ju också giftig, särskilt för de som var varvsarbetare på den tiden.
Jag har läst att man fortfarande använder blymönja på somliga oljeriggar pga att den har gifteffekt under lång tid, kanske >60-70 år, men jag är osäker på detta.
Nu verkar det i Åsa Romsons fall handla om Kopparhaltig färg och dess giftverkan är nog mycket låg i det stora hela. Tex vårt vattenledningsnät består till stor del av Koppar plus andra tungmetaller och innebär i korthet att stora mängder av bla Koppar släpps ut genom avloppsnätet och reningsverken varje år. Men Koppar i den här formen är förmodligen knappast skadlig, några marina organismer behöver Koppar som spårämne. Kopparen är inget konstigt alls - den har tillhört Jordklotet ifrån början och är
"inget konstgjort ämne" som tillförts till miljön.
För alla båtar av stål eller aluminium och vissa plastbåtar som ligger länge i vattnet måste man sätta fast så kallade offeranoder utav typ zink/magnesium, dessa skyddar stålet/aluminiumet emot rost och korrosion.
Ordet rost användes om stål- och järn-konstruktioner men är samma begrepp som korrosion, fast korrosion brukar man mena sker på andra metaller. Men det är typ samma fenomen, samma skeende och ger samma slutresultat. Korrosion på aluminium syns som vita mjöliga svampiga fläckar.
Om Åsa Romsons båt har sådana offeranoder utav zink/magnesium så blir kopparfärgens gifteffekt mindre, antagligen betydligt mindre, och gör att den sitter kvar längre, men ändå har fullgod effekt. Här menar jag att kopparfärgen i det mikroskopiska perspektivet har fullgod effekt, men i det större perspektivet läcker mindre.
Det är på det mikroskopiska planet som påväxningen av marint liv sker.
Innehåller båtbottenfärgen zink så så är det förmodligen helt betydelselöst för den marina ekomiljön, utom precis på båtens skrovyta. Det är ett naturligt spårämne och finns lite varstans. Dock har de svenska och nordiska jordarna (pga nedisningen under istiderna) så låg zinkhalt att det påverkar våra livsmedel negativt. Somliga nutritionsexperter har menat att särskilt tex brödsäd borde berikas med zink eller i vart fall att vi bör få i oss mera zink dagligen.
Jag skulle tro att om Romsons båt bara har/hade koppar/zink bottenfärg så är giftpåverkan helt betydelselöst i miljön i det stora hela. Men om många sådana båtar ligger tillsammans i en trång marina som inte har så mycket naturlig cirkulation så kan man möjligen hitta förhöjda halter av dessa ämnen. Här är det ju det svåra att påvisa vissa ämnens effekt på miljön, man har ju hundratals andra ämnen att ta hänsyn till. Så risken med sådana slutsatser av studierna är att de kan vara behäftade med påtagliga fel, just på grund av att man inte kan korrigera för varje tänkbart miljöstörande ämne.
Just den här frågan om båtbottenfärgers hälsö/miljö-farlighet är mest aktuell för de som dagligen arbetar med båtar, och tex slipar rent båtbottnarna, innan ommålning. Dammet som flyger omkring kan utgöra fara för hälsan, och därför bör man ha mask på sig. Sandblästring med vatten + sand används ofta på större stålbåtar och är en smidigare variant.
Förr när de stora segelfartygen, tex Columbus fartyg och fullriggarna var vanliga (som var byggda i trä) så gjorde man allt för att skydda fartygsbottnen emot skeppsmasken. Skeppsmasken är en mussla (sk borrmussla) som äter sig igenom trävirket på ganska kort tid. Därför fäste man på de värdefullare fartygen skrov plåtar utav tex Koppar, Zink eller rentav Bly. Som var synnerligen effektivt som skydd.
Men dessa fartyg kunde därmed inte klara att gå i ishavet, plåtarna kunde lätt brytas loss vid kontakt med isen.
Tungmetaller är ytterligare ett skällsord i miljödebatten men tungmetaller är bara ett samlingsbegrepp för ett flertal grundämnen i det periodiska systemet. Inte alla är giftiga - tex den vanligaste, Järn som vi behöver i kroppen varje dag.
Tex Guld och Silver och Platina kan anses vara tungmetaller, iallafall enligt den äldre benämningen.
Sen när det gäller fartygsdieselolja och dess miljöeffekter så är det inte säkert att dieselmotorn kan köras med nyare renare dieselsorter, helt enkelt för att många av dessa fartygsdieselmotorer är konstruerade för lite tjockare dieselolja, en "kladdigare" sort. Denna tjockare dieselolja har bättre smörjegenskaper för just de motortyperna än de nyare renare dieseloljesorterna. För större fartyg så används sk bunkerolja som är en extra tjock dieselolja, så tjock att den måste förvärmas, men detta bränsle har ännu högre energivärde än de nyare renare sorterna. Så med tjockoljan så spar man in en del i bränsleförbrukning. Tyvärr innehåller denna tjockolja ibland rätt mycket svavel - men det varierar ibland med vilken oljekälla den tas ifrån. Är svavel alltid skadligt ? --- Nej många växter och djur måste ha mindre mängder svavel för att växa, tex vanliga frukostägg innehåller lite grand svavel. De svavelföroreningar som större fartyg släpper ut bryts snart ner och hamnar i regnet och utgör sedan gödning för tex mossor, lavar och alger.