Går Sverige efter lafferkurvan?

Spelar Sveriges välfärd efter lafferkurvan? är den medräknad på något vis?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lafferkurvan

Inte ens Laffer tycker att det är representativt för vad han försökte säga. Så nej.

Cliffs: För den mer visuellt lagde bifogas här en bild på hur det ser ut när vårt käre ekonomtroll når det som på ekonomska kallas optimum.
http://oi61.tinypic.com/2zs1zyp.jpg


Ingen går efter lafferkurvan eftersom det är för trivial modellering. Den som tror sig gå efter lafferkurvan ska därmed inte tillåtas arbeta med ekonomi - speciellt inte om arbetet är tillsatt och skyddat av skattemedel. Det är visserligen ironiskt och precis min typ av humor när detta inträffar, men det bör ändå undvikas.

På en gång ska nämnas att jag är ointresserad av lafferkurvan och nationalekonomi i största allmänhet, och någon som håller det mer kärt får hemskt gärna hoppa in och försvara sina triviala modeller eller rätta något notations-fel eller liknande. Men se då gärna till att det inte är dumheter. I annat fall är det snarare häpnadsväckande att jag inte kunnat låta bli att stöta på problemen (långt ifrån bara detta) med nationalekonomisk teori trots att jag försöker mitt yttersta att undvika exponering för ämnet och dess "modeller".

I sin vanliga form är lafferkurvan inte en modell - det är snarare en idé. Denna idé är antagligen intuitiv för de flesta, och handlar om att det existerar en punkt som låter oss maximera skatteintäkter med avseende på vilka skatter de goda medborgarna måste betala. So far so good.

Från wikipedia:
Detta kan tolkas på två sätt. Antingen "duh" - självklart finns en (alternativt flera) optimal punkt för ett givet system.

Alternativt "doh" - för det första kan inte staten göra detta i praktiken (vi vet bevisligen inte vart den optimala punkten ligger). För det andra saknas svar på frågan som alltid ska ställas när någon har optimerat något: vad har du optimerat?

Sistnämnda är intressant för även givet att lafferkurvan vore en komplett modell, systemoberoende och generaliserbar, så skulle det inte handla om att optimera skatteintäkter med avseende på skattetryck eftersom skattetryck inte tar hänsyn till rätt variabler för att optimera skatteintäkter. För att optimera skatteintäkt skulle vi inte få F(skattetryck), vi skulle få F(A,B,C,D,E,F....) eftersom vi även för en rätt kass generaliserad modell skulle behöva ta hänsyn till en sjuhelvetes massa variabler.

Är, på sitt eget speciella sätt, väldigt spännande det här med nationalekonomisk teori - man vet aldrig vad som kommer dyka upp på andra sidan likhetstecknet.

Den är tydligen inte lika intuitiv som vissa tror, och har därför ett visst existensberättigande; Magdalena Andersson förklarar att Laffer-kurvan är höger-extrem.

Det lustiga är att alla som använder sig av Lafferkurvan i politiska sammanhang tror att toppen på kurvan ligger lägre än den gör i t.ex. Sverige, trots total avsaknad av bevis för detta. Varför måste det vara så? Tänk om toppen i själva verket ligger på 90% skattetryck? Skulle dessa Laffernissar då tycka att Sverige borde ha så hög skatt?

Tja, vi fick ju bevisligen högre skatteintäkter när jobbskatteavdraget infördes. Det är dock omöjligt att bevisa att det var orsaken.

Saken är väl den att skatter kan vara mer eller mindre skadliga för jobb och tillväxt beroende på vilken skattebasen är. Sänkningen av fastighetsskatten, en skatt som inte påverkar viljan att jobba eller investera särskilt mycket, har till exempel varit en förlustaffär för staten.

Men vad har fastighetsskatten med Lafferkurvan att göra?

Nja, att ens föra ett resonemang där man (undermedvetet eller ej) antar att permanent stagnation råder får väl sägas vara vänster(extremt).

Laffer-kurvan implicerar iaf indirekt stagnation. Och/eller att skatteuttag inte påverkar vilja till att investera i teknikutveckling och rationaliseringar.

Verkligheten visar i stället att tillväxten blir starkare när skatten blir lägre.

Lägger man sig lägre än Laffers optimala plundringspunkt så kommer man att få mer tillväxt, och över tiden dra in mer skatt, eftersom tillväxten leder till en större ekonomi.

Sanningen är väl snarare den att olika skatter och skattebaser har olika effekt på ekonomin. Hög bolagsskatt är säkerligen mycket mer skadlig än hög fastighetsskatt till exempel.

Skatter ska som bekant spenderas på något också, och det är minst lika viktigt för att förstå skatters effekter på tillväxten. Om landet i fråga har brister i sin infrastruktur eller utbildningsnivå och skattehöjningarna går till att åtgärda dessa brister så lär skattehöjningar gynna tillväxten snarare än skada den. Men om skattepengarna går till att betala folk för att gå i pension vid 45 så lär förstås effekten vara den motsatta.

Det är rent av dödsdömt att försöka, eftersom eventuellt resultat blir så litet att det kan förklaras med brus. Vi har under perioden haft en enorm överflyttning av skuldbördan från stat till privat.
Självfallet är lafferkurvan nazist, det trodde jag alla visste.

Du är sannerligen en tvättäkta lol-ekonom. Ni tror att grafer betyder något utan kontext. Det är faktiskt såhär bra: ni tror att två streck utgör en viktig graf om strecken är ortogonala.

Om skatten är 0 så kommer skatteintäkter vara 0. Så länge vet vi alltså att optimal nivå för att maximera skatter är >0. Den i grunden helt rimliga men samtidigt meningslösa idén lafferkurvan bidrar med är att det även borde finnas någon nivå där ökad skatt innebär mindre intäkter; i synnerhet bör intäkterna vara mycket små vid 100% skatt. Arthur Laffer var också en lol-ekonomi, så det finns även ett helt slumpmässigt antagande om linjäritet mellan 0% och 100%. Men eftersom du fastnar så tidigt så behöver vi tack och lov inte bena mer i det.

Det är alltså jävligt oklart vad du vill säga när du skriver att man får in mer skatt om man lägger sig under "Laffers optimala punkt".

För första gången (tror jag i Flashbacks historia) har du producerat en relevant och riktig invändning.

Det är alltså helt riktigt att det inte kommer in mer skatt om man sänker beskattningen ned till 0. Denna skarpa insikt vill jag absolut inte förringa. Det finns naturligtvis en möjlighet att alla som läste vad jag skrev tänkte på en sänkning ned till 0, och förstod inte hur detta skulle vara möjligt.

Så här måste jag göra ett tillägg, som är relevant för alla som tänkt sig att "lägga sig under" innebär att man går hel vägen ned till 0, att så var det inte. Skatteuttaget ovan behöver vara positivt.

Sedan har det betydelse för hur många år man ackumulerar. Desto långsiktigare man kan vara desto lägre skattetryck är optimalt.