Kön: Man
Längd: 180 cm
Vikt: 110 kg
Dos: 0.3g MDMA pulver (oralt)
Tidigare erfarenheter: Lsd, E, Kokain, Amfetamin, Diverse RC, cannabis.
Jag hade hört mycket om mdma av nära vänner, sådär långväga anekdoter om någonting magiskt och avlägset för länge sedan, nästan lite mytologiskt och svårt att få tag i. Någonting att vara nostalgisk över.
Och så en dag dök möjligheten upp att det kanske skulle finnas lite att köpa, jag fick köpa ett halvt gram och min polare föreslog att vi skulle dela det på ett gäng polare, alla får varsin svag dos och röker lite gräs ihop och bara chillar.
Vilket lät helt okej egentligen, men det var inte det jag ville göra.
Jag har en tjejkompis, vi har en lite diffus vänner-med-förmåner-relation som vi bestämt oss för att låta definieras av den röda tråden att vi "ska göra minnesvärda saker tillsammans", och jag hade läst att man blir mysig av det här, jag har redan prövat att ta "special" och ha sex, gick inte så bra eftersom jag tappade tråden efter en minut in i trippen och började räkna streck på väggarna. Men detta borde liksom fungera tyckte jag, så jag sket i min polares förslag och tog allt till mig själv. Och bokade en resan hem till henne.
Vi köpte lite läsk och lite kakor, och så väntade vi 2 timmar efter middagen. Klockan var ungefär 22.15 när vi tog. Hon tog 200mg och jag också. Lite dumt kan tänkas.
Vi satt stilla i ungefär en kvart, sen gick vi på promenad. Tog inte lång tid innan hon började förändras. Hon har inte prövat något mer än kola innan, hon började fråga mig om vad klockan var konstant. Och "Känner du något?" på repeat, hon hade lite ont i magen men mådde bra. Och när vi gått en kvart var hon redan rätt borta.
"Har vi gått i typ tre timmar? Känns som vi har gått hur länge som helst. Känner du något? Vad är klockan? Har vi inte gått i typ flera timmar nu?"
Jag började bli lite orolig här, eftersom jag inte tagit detta innan visste jag inte om det skulle bli värre, och jag kände ingenting. Så jag tog med henne tillbaka in igen, och tog en till bomb på 100mg. Sen gick vi ut, helt plötsligt omslöts jag av en osynlig dimma.
Jag kände mig leviterande till stor del, som att jag inte riktigt befann mig i tid och rum.
Vi gick ut på tomma mörka gator och cirkulerade och log, det kändes riktigt bra. Hon rullade runt på asfalten, tog på mitt hår och sa att det glänste som guld. Jag försökte fånga intrycken men kände mest för att kramas på en ohälsosam nivå.
Vi gick in ganska snabbt ändå, jag blev lite nojig av tanken på att bli påkomna och att någon skulle ringa polisen av två "ungdomar" som rullar runt på gator.
Väl inne tog det kanske en kvart innan hon fick den bästa iden någonsin.
Hon la ut filtar och kuddar och täcken på golvet, vi tände ljus och la ut en ljusslinga av diskreta dovt belysta hjärt-lampor i en halvcirkel bakom våra huvuden och klädde av oss.
Det var så påtagligt helt plötsligt, det var en ny dörr som öppnades i euforin. Jag kan helt plötsligt förstå varför folk fastnar för heroin, detta nya steg i total lycka var mer än fantastiskt, jag ville gråta av lycka. Jag kände mig så fullkomlig i stunden.
Vi låg som i en film, nakna och höga, omslingrade av varandra. Vi gav varandra oralsex med isbitar i munnen, det var så intensivt men ändå lugnt. Vi hade sex även om jag inte tror någon av oss var speciellt kåt, men det var så fantastiskt att likt ett mänskligt pussel, bara få bitarna på plats och bli en del av varandra. Så nära man kan komma.
Vi blev nästan flytande, det var så mycket ord, så mycket känslor, så mycket frågor man ville få svar på.
Allt folk säger om mdma som sanningsserum känns också väldigt träffande, jag slängde ur mig saker på löpande band, saker om svartsjuka jag tidigare stensäkert valt att hålla tillbaka, helt plötsligt räckte inte ord som vacker till, jag fick slut på ord. Ingenting kändes tillräckligt starkt.
Musiken var fantastisk, och varje del av hennes kropp var värd en timme minst i sin ensamhet, även om det inte gick.
Här kommer väl första baksidan också, i samma stund jag fick tillbaka mitt "jag" helt plötsligt på golvet så grät jag nästan. Av djup sorg. Av vetskapen att ingenting varar för alltid. Jag blev översköljd med medvetenhet och jag ville aldrig lämna det här, jag ville stanna i ruset för alltid. Det tog två långa sorgliga minuter innan jag fann mig i verkligheten och återgick till att krama om henne och njuta av det. Två nyttiga men tunga minuter.
Här kommer någon slags afterglow in, inte speciellt svag. Men efter 3 timmar eufori så övergick vi till att spendera en timme till att bara prata om livet. Om drömmar. Om kärlek. Och ligga där omslingrade, det var vackert. Det fanns något meningsfullt över det. Tanken på hur mitt 15-åriga jag hade varit så nöjd och stolt fanns påtagligt där. Hur livet är som en film ibland och hur man ska njuta av stunden.
Hon ville sova, så jag föreslog en promenad. Vi gick runt rätt länge, höll lite hand och dansade runt på gatorna i en sovande stad.
Väl hemma så tror jag vi låg och myste lite till bara innan vi slutligen sov.
Det var min bästa drogerfarenhet någonsin, det var en helt ny nivå av lycka och en kick jag inte fått annat än på scen tidigare. Jag kommer definitivt vilja pröva det igen, förhoppningsvis med samma person. Jag känner att set&setting var perfekt, att möjligheterna med att ha en attraktiv person av motsatt kön med innehåll att göra det med dessutom öppnar lika många dörrar som en polisnyckel.
Längd: 180 cm
Vikt: 110 kg
Dos: 0.3g MDMA pulver (oralt)
Tidigare erfarenheter: Lsd, E, Kokain, Amfetamin, Diverse RC, cannabis.
Jag hade hört mycket om mdma av nära vänner, sådär långväga anekdoter om någonting magiskt och avlägset för länge sedan, nästan lite mytologiskt och svårt att få tag i. Någonting att vara nostalgisk över.
Och så en dag dök möjligheten upp att det kanske skulle finnas lite att köpa, jag fick köpa ett halvt gram och min polare föreslog att vi skulle dela det på ett gäng polare, alla får varsin svag dos och röker lite gräs ihop och bara chillar.
Vilket lät helt okej egentligen, men det var inte det jag ville göra.
Jag har en tjejkompis, vi har en lite diffus vänner-med-förmåner-relation som vi bestämt oss för att låta definieras av den röda tråden att vi "ska göra minnesvärda saker tillsammans", och jag hade läst att man blir mysig av det här, jag har redan prövat att ta "special" och ha sex, gick inte så bra eftersom jag tappade tråden efter en minut in i trippen och började räkna streck på väggarna. Men detta borde liksom fungera tyckte jag, så jag sket i min polares förslag och tog allt till mig själv. Och bokade en resan hem till henne.
Vi köpte lite läsk och lite kakor, och så väntade vi 2 timmar efter middagen. Klockan var ungefär 22.15 när vi tog. Hon tog 200mg och jag också. Lite dumt kan tänkas.
Vi satt stilla i ungefär en kvart, sen gick vi på promenad. Tog inte lång tid innan hon började förändras. Hon har inte prövat något mer än kola innan, hon började fråga mig om vad klockan var konstant. Och "Känner du något?" på repeat, hon hade lite ont i magen men mådde bra. Och när vi gått en kvart var hon redan rätt borta.
"Har vi gått i typ tre timmar? Känns som vi har gått hur länge som helst. Känner du något? Vad är klockan? Har vi inte gått i typ flera timmar nu?"
Jag började bli lite orolig här, eftersom jag inte tagit detta innan visste jag inte om det skulle bli värre, och jag kände ingenting. Så jag tog med henne tillbaka in igen, och tog en till bomb på 100mg. Sen gick vi ut, helt plötsligt omslöts jag av en osynlig dimma.
Jag kände mig leviterande till stor del, som att jag inte riktigt befann mig i tid och rum.
Vi gick ut på tomma mörka gator och cirkulerade och log, det kändes riktigt bra. Hon rullade runt på asfalten, tog på mitt hår och sa att det glänste som guld. Jag försökte fånga intrycken men kände mest för att kramas på en ohälsosam nivå.
Vi gick in ganska snabbt ändå, jag blev lite nojig av tanken på att bli påkomna och att någon skulle ringa polisen av två "ungdomar" som rullar runt på gator.
Väl inne tog det kanske en kvart innan hon fick den bästa iden någonsin.
Hon la ut filtar och kuddar och täcken på golvet, vi tände ljus och la ut en ljusslinga av diskreta dovt belysta hjärt-lampor i en halvcirkel bakom våra huvuden och klädde av oss.
Det var så påtagligt helt plötsligt, det var en ny dörr som öppnades i euforin. Jag kan helt plötsligt förstå varför folk fastnar för heroin, detta nya steg i total lycka var mer än fantastiskt, jag ville gråta av lycka. Jag kände mig så fullkomlig i stunden.
Vi låg som i en film, nakna och höga, omslingrade av varandra. Vi gav varandra oralsex med isbitar i munnen, det var så intensivt men ändå lugnt. Vi hade sex även om jag inte tror någon av oss var speciellt kåt, men det var så fantastiskt att likt ett mänskligt pussel, bara få bitarna på plats och bli en del av varandra. Så nära man kan komma.
Vi blev nästan flytande, det var så mycket ord, så mycket känslor, så mycket frågor man ville få svar på.
Allt folk säger om mdma som sanningsserum känns också väldigt träffande, jag slängde ur mig saker på löpande band, saker om svartsjuka jag tidigare stensäkert valt att hålla tillbaka, helt plötsligt räckte inte ord som vacker till, jag fick slut på ord. Ingenting kändes tillräckligt starkt.
Musiken var fantastisk, och varje del av hennes kropp var värd en timme minst i sin ensamhet, även om det inte gick.
Här kommer väl första baksidan också, i samma stund jag fick tillbaka mitt "jag" helt plötsligt på golvet så grät jag nästan. Av djup sorg. Av vetskapen att ingenting varar för alltid. Jag blev översköljd med medvetenhet och jag ville aldrig lämna det här, jag ville stanna i ruset för alltid. Det tog två långa sorgliga minuter innan jag fann mig i verkligheten och återgick till att krama om henne och njuta av det. Två nyttiga men tunga minuter.
Här kommer någon slags afterglow in, inte speciellt svag. Men efter 3 timmar eufori så övergick vi till att spendera en timme till att bara prata om livet. Om drömmar. Om kärlek. Och ligga där omslingrade, det var vackert. Det fanns något meningsfullt över det. Tanken på hur mitt 15-åriga jag hade varit så nöjd och stolt fanns påtagligt där. Hur livet är som en film ibland och hur man ska njuta av stunden.
Hon ville sova, så jag föreslog en promenad. Vi gick runt rätt länge, höll lite hand och dansade runt på gatorna i en sovande stad.
Väl hemma så tror jag vi låg och myste lite till bara innan vi slutligen sov.
Det var min bästa drogerfarenhet någonsin, det var en helt ny nivå av lycka och en kick jag inte fått annat än på scen tidigare. Jag kommer definitivt vilja pröva det igen, förhoppningsvis med samma person. Jag känner att set&setting var perfekt, att möjligheterna med att ha en attraktiv person av motsatt kön med innehåll att göra det med dessutom öppnar lika många dörrar som en polisnyckel.
Känner så igen mig i det du skriver då jag också tagit MDMA med en speciell person två gånger och båda gångerna var lika fantastiska. Hoppas du får uppleva det igen.. själv kommer jag antagligen testa igen, men om något år då jag känner mig stabilare. 