Citat:
Intressant tråd.
Tror jag fattar vad TS är ute efter, även om jag tror det var ett misstag blanda in blottning i ämnet för att få "rätt" svar.
Vi lever i en tusenårig kultur med en norm att män "tar" och kvinnor är objektet att "ta".
Män ser och kvinnor blir betraktade. Män är subjekt och kvinnor är objekt. Män är aktiva och kvinnor är passiva. Detta sätt att betrakta oss på har färgat i princip allt vad vi ägnat oss åt inom relationer.
Sen lever vi en verklighet där vi alla någonstans vet, medvetet eller omedvetet att det inte helt funkar så i alla lägen. Ett liv som levs lite i det dolda. Där kvinnor tar för sig sexuellt, kan vara dominanta och styra med hela handen och där män när en ibland stark önskan om att få bli objektifierade, åtrådda och "tagna" etc.
Lite förenklat så anses sex vara en "förlust" för kvinnor och en "vinst" för män.
Vilket är otroligt sorgligt egentligen och taskigt för bägge parter.
Sett från en manlig synvinkel kan jag ju tycka att det finns en grad av förnedring att när han lämnat en säng så ska den kvinnan förväntas tycka hon har "förnedrats"/ förlorat något/ fått något taget etc.
Män blir konstant till en viss grad betraktade som förövare i det sexuella spelet.
När allt som har skett är en oftast väldigt fin intimitet mellan 2 människor som båda tjänat på, vårt synsätt kring detta speglar ju helt enkelt inte alls verkligheten.
En man borde kort och gott gå runt och ses på som "ett kap" en potentiell sexuell vinst för varje kvinna att erövra. Och samma syn borde gälla hans kön.
Fortfarande idag så får du oftast vända dig till homoerotisk konst för att finna motsvarande blick på män som vad kvinnokroppen fått/ får. Är dock på gång att ändras, finns en del kvinnliga konstnärer och fotografer ex. som skildrar män som objekt för kvinnlig åtrå.
Trensmar ex som fotar manliga pinuppor med både humor och allvar.
http://www.trensmar.com/play_the_man/
var det detta du ville diskutera TS?
Tror jag fattar vad TS är ute efter, även om jag tror det var ett misstag blanda in blottning i ämnet för att få "rätt" svar.
Vi lever i en tusenårig kultur med en norm att män "tar" och kvinnor är objektet att "ta".
Män ser och kvinnor blir betraktade. Män är subjekt och kvinnor är objekt. Män är aktiva och kvinnor är passiva. Detta sätt att betrakta oss på har färgat i princip allt vad vi ägnat oss åt inom relationer.
Sen lever vi en verklighet där vi alla någonstans vet, medvetet eller omedvetet att det inte helt funkar så i alla lägen. Ett liv som levs lite i det dolda. Där kvinnor tar för sig sexuellt, kan vara dominanta och styra med hela handen och där män när en ibland stark önskan om att få bli objektifierade, åtrådda och "tagna" etc.
Lite förenklat så anses sex vara en "förlust" för kvinnor och en "vinst" för män.
Vilket är otroligt sorgligt egentligen och taskigt för bägge parter.
Sett från en manlig synvinkel kan jag ju tycka att det finns en grad av förnedring att när han lämnat en säng så ska den kvinnan förväntas tycka hon har "förnedrats"/ förlorat något/ fått något taget etc.
Män blir konstant till en viss grad betraktade som förövare i det sexuella spelet.
När allt som har skett är en oftast väldigt fin intimitet mellan 2 människor som båda tjänat på, vårt synsätt kring detta speglar ju helt enkelt inte alls verkligheten.
En man borde kort och gott gå runt och ses på som "ett kap" en potentiell sexuell vinst för varje kvinna att erövra. Och samma syn borde gälla hans kön.
Fortfarande idag så får du oftast vända dig till homoerotisk konst för att finna motsvarande blick på män som vad kvinnokroppen fått/ får. Är dock på gång att ändras, finns en del kvinnliga konstnärer och fotografer ex. som skildrar män som objekt för kvinnlig åtrå.
Trensmar ex som fotar manliga pinuppor med både humor och allvar.
http://www.trensmar.com/play_the_man/
var det detta du ville diskutera TS?
Mäns promiskuisitet kan nu omöjligen ses som en social konstruktion. Det finns inga gränser för hur mycket mäns instinkter eldar på honom att objektiviera och erövra alla fertila kvinnor han ser när han släpper den sociala konstruktionen att hålla sig till monogamiska förhållanden med kvinnor.
Att erövra en man är därmed lika stor konst som att få en törstande, uttorkad man i öknen att dricka från den vattenflaska du erbjuder honom.
Civilisationen håller som sagt tvärtom mannens promiskuisitet tillbaka, försöker få honom att passa in i romantiska bilder av vad förhållanden kan vara. Evig kärlek. Giftemål. Kärnfamilj. Trohet. Att ej besöka prostituerade. Ej titta på porr och objektifiera kvinnor. Säga att du är kär i tjejen för att "hon får mig att skratta".
Så vidare, så vidare. Tror att det är bra att inte helt släppa djuret ute, har själv en del romantiska ideer om vilken man som jag vill vara som inte har något med min egentliga natur att göra.
När den urdjuriska mannen, erövraren släpps ut ur sin bur i tex Rock and Roll som jag ser som en konstnärlig uttryckssätt för urmanlig närmast djurisk sexuell natur så är det ju oemotståndligt för kvinnor och dessa är moderna gudalika faroer och ottomanska kejsare som i sina harem haft sex med tusentals kvinnor.
Kvinnor söker ej att erövra för att de i den takten går emot urinstinkten att välja ut vilka av de tusentals törstiga männen ska få dricka hennes vatten. Mannens är mentalt expotentiellt perversare än kvinnan på alla sätt och det finns inget sätt för kvinnan att hinna ikapp mannen.
Man kan se på grupper som redan befinner sig utanför heterosexuella normer för manligt och kvinligt att homosexuella män befinner sig i en total fri och icke selektiv pervers tillvaro där kaos råder, galna nattklubbar och orgier, alla typer av sjukdomar sprids medan lesbiska lever i gråare mer harmoniska monogama vardagsliv.