Alla har säkert nåtts av nyheten att Researchgruppen påstår sig ha hackat Flashback. Även om jag personligen tror det är en nyhetsanka, säger det ändå en hel del om vilka problem Sd står inför.
Vi har redan sett hur man har offrat Christoffer Dulny med flera företrädare för att de har blivit avpixlade på Disqus. Istället för att sätta ett pris på Researchgruppens databaser till någon skicklig hackare, har Sd mer eller mindre gått ut och sagt att RG:s hackningar av deras eget fotfolk är något bra, eftersom det påskyndar deras interna utrensningsarbete. Sd solidariserar sig alltså med sina egna fiender, och offrar sina vänner på den antifascistiska nolltoleransens altare!
Men här talar vi enbart om de avpixlingar som har hunnit ske innan valet. Tänk er alla avpixlingar som RG sitter och väntar på att släppa efter valet. I Sverige har vi nämligen en vallag som inte tillåter tillsättning av mandat efter valet från partierna. Ett parti kan visserligen ha ersättare i nämnder, men ett enskilt mandat får inte ersättas av andra än de som blivit valda på valdagen.
Lägg till att Sd dessutom redan idag har problem med att fylla diverse stolar i kommunerna på grund av avhopp, hot eller rent allmänt att det är svårt att hitta folk som vill ställa upp för Sd som fritidspolitiker. Detta är situationen idag, imorgon kan Sd ha dubbla antalet mandat! Sd kommer alltså starta från ett ännu sämre utgångsläge än 2014 när det gäller att fylla sina mandat, och med en självpåtagen nolltolerans kommer de utifrån det läget dessutom börja ligga på minus varje gång ett gäng kriminella vänsterextremister lyckas hacka vad en medlem på lokal nivå sa i anonymitet.
Det är förstås alltid ett problem att anonymiteten inte är så stark som vissa tror, särskilt om vi pratar om äldre och otekniska personer som inte känner till hur man skyddar sig. Men det är som det är med den saken, och Sd verkar ju inte ens se det som ett problem att deras medlemskader dräneras på folk som faktiskt vågar säga något mer radikalt än bara "hjälp folk i hemländerna" om det psykosartade befolkningsutbyte som pågår här och nu.
Sd har de senaste dagarna visat att de är ett parti som tar våldsvänsterns parti när deras egna medlemmar blir uthängda, att de inte planerar några som helst motattacker mot extremvänsterns cyberarméer, eller att de på något sätt inser allvaret i det prejudikat de har skapat.
Om Sd efter valet slutar sparka kandidater som har sagt rasistiska saker kommer det nämligen tolkas som att de inte längre menar allvar med sin nolltolerans, och att de återigen har blivit det rasistiska parti som de en gång var och som deras fotfolk fortfarande hoppas att Sd ska förbli. Sd har frivilligt lagt sig med strupen blottad för Aschberg och de mänskliga kamphundar han håller i sitt koppel.
Var det verkligen så smart gjort? Visar inte alla läckor och hackningar att priset för nolltoleransen helt enkelt blir för stort? Gjorde Jimmie Åkesson och Mathias Karlsson en missbedömning när de trodde att rasismen och de "extrema" åsikterna bara fanns hos ett fåtal perifera medlemmar och att folk i övrigt som motsätter sig samhällsutvecklingen i stort sett alltid är lika välkammade och socialkonservativa som de själva är?
Sist men inte minst - vore det inte bra om Sd gick till motattack någon gång? Det blev ett jävla liv när Åkesson, Almqvist m.fl. blev filmade på en finlandsfärja, men när lokala företrädare som inte tillhör den inre kretsen får sina liv förstörda (utan att ha en betald riksdagstillvaro att falla tillbaka på) så lämnas de helt enkelt i sticket. För dem väntar bara social stigmatisering, obefintliga utsikter på arbetsmarknaden och en nyfunnen rädsla att ens dela med sig av sin ilska över ett anonymt internetforum.
Är det här verkligen okej?
Vi har redan sett hur man har offrat Christoffer Dulny med flera företrädare för att de har blivit avpixlade på Disqus. Istället för att sätta ett pris på Researchgruppens databaser till någon skicklig hackare, har Sd mer eller mindre gått ut och sagt att RG:s hackningar av deras eget fotfolk är något bra, eftersom det påskyndar deras interna utrensningsarbete. Sd solidariserar sig alltså med sina egna fiender, och offrar sina vänner på den antifascistiska nolltoleransens altare!
Men här talar vi enbart om de avpixlingar som har hunnit ske innan valet. Tänk er alla avpixlingar som RG sitter och väntar på att släppa efter valet. I Sverige har vi nämligen en vallag som inte tillåter tillsättning av mandat efter valet från partierna. Ett parti kan visserligen ha ersättare i nämnder, men ett enskilt mandat får inte ersättas av andra än de som blivit valda på valdagen.
Lägg till att Sd dessutom redan idag har problem med att fylla diverse stolar i kommunerna på grund av avhopp, hot eller rent allmänt att det är svårt att hitta folk som vill ställa upp för Sd som fritidspolitiker. Detta är situationen idag, imorgon kan Sd ha dubbla antalet mandat! Sd kommer alltså starta från ett ännu sämre utgångsläge än 2014 när det gäller att fylla sina mandat, och med en självpåtagen nolltolerans kommer de utifrån det läget dessutom börja ligga på minus varje gång ett gäng kriminella vänsterextremister lyckas hacka vad en medlem på lokal nivå sa i anonymitet.
Det är förstås alltid ett problem att anonymiteten inte är så stark som vissa tror, särskilt om vi pratar om äldre och otekniska personer som inte känner till hur man skyddar sig. Men det är som det är med den saken, och Sd verkar ju inte ens se det som ett problem att deras medlemskader dräneras på folk som faktiskt vågar säga något mer radikalt än bara "hjälp folk i hemländerna" om det psykosartade befolkningsutbyte som pågår här och nu.
Sd har de senaste dagarna visat att de är ett parti som tar våldsvänsterns parti när deras egna medlemmar blir uthängda, att de inte planerar några som helst motattacker mot extremvänsterns cyberarméer, eller att de på något sätt inser allvaret i det prejudikat de har skapat.
Om Sd efter valet slutar sparka kandidater som har sagt rasistiska saker kommer det nämligen tolkas som att de inte längre menar allvar med sin nolltolerans, och att de återigen har blivit det rasistiska parti som de en gång var och som deras fotfolk fortfarande hoppas att Sd ska förbli. Sd har frivilligt lagt sig med strupen blottad för Aschberg och de mänskliga kamphundar han håller i sitt koppel.
Var det verkligen så smart gjort? Visar inte alla läckor och hackningar att priset för nolltoleransen helt enkelt blir för stort? Gjorde Jimmie Åkesson och Mathias Karlsson en missbedömning när de trodde att rasismen och de "extrema" åsikterna bara fanns hos ett fåtal perifera medlemmar och att folk i övrigt som motsätter sig samhällsutvecklingen i stort sett alltid är lika välkammade och socialkonservativa som de själva är?
Sist men inte minst - vore det inte bra om Sd gick till motattack någon gång? Det blev ett jävla liv när Åkesson, Almqvist m.fl. blev filmade på en finlandsfärja, men när lokala företrädare som inte tillhör den inre kretsen får sina liv förstörda (utan att ha en betald riksdagstillvaro att falla tillbaka på) så lämnas de helt enkelt i sticket. För dem väntar bara social stigmatisering, obefintliga utsikter på arbetsmarknaden och en nyfunnen rädsla att ens dela med sig av sin ilska över ett anonymt internetforum.
Är det här verkligen okej?
