ålder:25
vikt:78
kön:man
Var ensam med min hund i min lgh.
drogerfarenheter: Allt möjligt till och från. Mycket trippande. Mycket opiater. Ibland benz. CB dagligen on-and-off i 7 år.
Bestämde mig för att göra en egen rökmix för första gången. Köpte 1g Fub-AMB och gjorde en god mix med nikotinfri tobak och körsbärsknaster.
Gjorde 20 gram mix på 1 gram FUB.
Vägde upp 0,2g rökmix och blandade med ca 0,8g tobak. Tanken var att provsmaka och sen gå ut och möta min vän som väntade på mig. Eftersom jag inte hade någon aning alls om hur stark ämnet var, så tog jag bara två bloss och la ner spliffen.
~ 20 sekunder senare var jag totalt bortblåst och tappade alla kontroll över huvud taget. Ruset påminnde extremt mycket om min tidigare upplevelse med Salvia 40x, Överväldigande overklighetskänsla, panik. Fick för mig att musiken hördes över hela kvarteret. Stängde av datorn.
Min vän ringde. PANIK! Fick för mig att mobilen var anledningen till snetrippen. Stängde av mobilen. Bekantas röster började höras i mitt huvud. Människor som står/stått mig nära börjar dyka upp i huvudet. Nej nej, jag vill inte tänka på det här nu. Jag känner igen det här.
Tankarna spårade ur - Min motorik var även den totalsabbad. Jag trillade runt i min lägenhet och vovven blev orolig och följde efter mig hela tiden. Jag har precis rökt spice och dött, så som jag läst om på internet. Varför dog jag? Hur kommer jag tillbaka till livet? Tittar på hunden och får någon känsla av att han är anledningen men tänker inte mer på det. Rösterna mummlar om hunden.
Jag måste ut härifrän. Sprang ut i trapphuset i panik och ramlade neråt för trapporna, jag var helt bortkopplad från verkligheten, och ingen aning om varför eller vad som händer. Jag var säker på att jag var död/höll på att dö eller var i någon mellanting mellan livet och döden. Nu blev allting oerhört mycket mer "psykotiskt".
Ligger ner i trapphuset med extrem smärta i kroppen, som att jag blir misshandlad,knivhuggen,får en kuk i munnen och röven(no joke), känslor av att mina ben blir krossade, fingrar avskurna, ögon utplockade, alltihopa samtidigt. Hunden slickar mig i ansiktet och är allmänt uppjagad. Rösterna blir intensivare och säger åt mig att hunden måste dö.
Döda hunden. "Jag vill ju tillbaka till mitt liv". DÖDA HUNDEN! KAN NÅGON DÖDA HUNDEN! skriker alla röster... Jag gör allt för att styra bort tankarna, men ju mer jag trotsar dom desto intensivare blir allt. Jag kastar mig mot hunden med tårar i ögonen och skriker HUUUUUUUR??
Just då dämpas ruset, dom aggressiva intensiva rösterna försvinner och jag inser att jag ligger i trapphuset. Går upp till lägenheten och är fortfarande i någon sorts dimma där jag inte vet om det var på riktigt eller inte. Sätter mig ner och andas. Kollar på klockan, det har nu gått ca 15 minuter, det värsta är över tänker jag.
Inser att mina grannar kan ha sätt mig kravla runt i trapphuset och ringt polisen. Det bästa vore att gå ut på en promenad i området och avvakta för att se ifall myndigheter dyker upp.
Intalar mig själv som jag alltid gör när jag snetrippar, för att lugna psyket: "Jag har rökt spice. Allting som jag trott har hänt har varit i tankarna och inte hänt på riktigt. Människor kan inte tala genom telepati. Det är bara tiden som kan dämpa ruset. Jag kan bara vara på en plats samtidigt."
Fortfarande väldigt trippad sätter jag på telefonen och smsar min vän "påväg,sorry" och stänger av telefonen igen samt pillar i mig lite benz för att lugna ner mig.
Går ut och är fortfarande osäker på om jag "lever".. Fick för mig att jag skulle bli påkörd, eller att nån skulle döda min hund. Så världen kunde ställas till rätta.
Mötet med min vän var väldigt konstigt, kunde knappt prata först och svarade bara kort på det han sa - Fick impulser att han skulle börja misshandla mig.
-"Hur är läget?"
-"Bra"
-"Vad ska du göra ikväll då?"
-"Vet inte"
Efter en stunds promenad sansade jag mig och berättade att jag var helt skev och då blev allt mycket bättre. Sa att jag ska gå hem och lägga mig och lugna ner mig. Vi skiljdes.
Kvällens planer inställda, somnade med en brajja och vaknade upp klar i skallen.
underskattade drogen B R U T A L T, sist jag rökte spice var det när vi var 18 bast och rökte "spice gold" etc, vilket var ganska exakt som att röka cannabis. Förväntade mig något liknande.
Förövrigt van vid psykedeliker vanligtvis, har dock tagit avstånd på senare år efter mycket lsd och svamp, steget efter var salviatrippen som skakade om mig rejält och gjorde spår i psyket, och jag känner varje gång jag trippar att jag kommer närmare "ljuset"(?). Skrämmer mig och därför tar jag avstånd. Mitt psyke har blivit avsevärt svagare av alla snetrippar.
All-in-all : en väldigt AGGRESSIV tripp
vikt:78
kön:man
Var ensam med min hund i min lgh.
drogerfarenheter: Allt möjligt till och från. Mycket trippande. Mycket opiater. Ibland benz. CB dagligen on-and-off i 7 år.
Bestämde mig för att göra en egen rökmix för första gången. Köpte 1g Fub-AMB och gjorde en god mix med nikotinfri tobak och körsbärsknaster.
Gjorde 20 gram mix på 1 gram FUB.
Vägde upp 0,2g rökmix och blandade med ca 0,8g tobak. Tanken var att provsmaka och sen gå ut och möta min vän som väntade på mig. Eftersom jag inte hade någon aning alls om hur stark ämnet var, så tog jag bara två bloss och la ner spliffen.
~ 20 sekunder senare var jag totalt bortblåst och tappade alla kontroll över huvud taget. Ruset påminnde extremt mycket om min tidigare upplevelse med Salvia 40x, Överväldigande overklighetskänsla, panik. Fick för mig att musiken hördes över hela kvarteret. Stängde av datorn.
Min vän ringde. PANIK! Fick för mig att mobilen var anledningen till snetrippen. Stängde av mobilen. Bekantas röster började höras i mitt huvud. Människor som står/stått mig nära börjar dyka upp i huvudet. Nej nej, jag vill inte tänka på det här nu. Jag känner igen det här.
Tankarna spårade ur - Min motorik var även den totalsabbad. Jag trillade runt i min lägenhet och vovven blev orolig och följde efter mig hela tiden. Jag har precis rökt spice och dött, så som jag läst om på internet. Varför dog jag? Hur kommer jag tillbaka till livet? Tittar på hunden och får någon känsla av att han är anledningen men tänker inte mer på det. Rösterna mummlar om hunden.
Jag måste ut härifrän. Sprang ut i trapphuset i panik och ramlade neråt för trapporna, jag var helt bortkopplad från verkligheten, och ingen aning om varför eller vad som händer. Jag var säker på att jag var död/höll på att dö eller var i någon mellanting mellan livet och döden. Nu blev allting oerhört mycket mer "psykotiskt".
Ligger ner i trapphuset med extrem smärta i kroppen, som att jag blir misshandlad,knivhuggen,får en kuk i munnen och röven(no joke), känslor av att mina ben blir krossade, fingrar avskurna, ögon utplockade, alltihopa samtidigt. Hunden slickar mig i ansiktet och är allmänt uppjagad. Rösterna blir intensivare och säger åt mig att hunden måste dö.
Döda hunden. "Jag vill ju tillbaka till mitt liv". DÖDA HUNDEN! KAN NÅGON DÖDA HUNDEN! skriker alla röster... Jag gör allt för att styra bort tankarna, men ju mer jag trotsar dom desto intensivare blir allt. Jag kastar mig mot hunden med tårar i ögonen och skriker HUUUUUUUR??
Just då dämpas ruset, dom aggressiva intensiva rösterna försvinner och jag inser att jag ligger i trapphuset. Går upp till lägenheten och är fortfarande i någon sorts dimma där jag inte vet om det var på riktigt eller inte. Sätter mig ner och andas. Kollar på klockan, det har nu gått ca 15 minuter, det värsta är över tänker jag.
Inser att mina grannar kan ha sätt mig kravla runt i trapphuset och ringt polisen. Det bästa vore att gå ut på en promenad i området och avvakta för att se ifall myndigheter dyker upp.
Intalar mig själv som jag alltid gör när jag snetrippar, för att lugna psyket: "Jag har rökt spice. Allting som jag trott har hänt har varit i tankarna och inte hänt på riktigt. Människor kan inte tala genom telepati. Det är bara tiden som kan dämpa ruset. Jag kan bara vara på en plats samtidigt."
Fortfarande väldigt trippad sätter jag på telefonen och smsar min vän "påväg,sorry" och stänger av telefonen igen samt pillar i mig lite benz för att lugna ner mig.
Går ut och är fortfarande osäker på om jag "lever".. Fick för mig att jag skulle bli påkörd, eller att nån skulle döda min hund. Så världen kunde ställas till rätta.
Mötet med min vän var väldigt konstigt, kunde knappt prata först och svarade bara kort på det han sa - Fick impulser att han skulle börja misshandla mig.
-"Hur är läget?"
-"Bra"
-"Vad ska du göra ikväll då?"
-"Vet inte"
Efter en stunds promenad sansade jag mig och berättade att jag var helt skev och då blev allt mycket bättre. Sa att jag ska gå hem och lägga mig och lugna ner mig. Vi skiljdes.
Kvällens planer inställda, somnade med en brajja och vaknade upp klar i skallen.
underskattade drogen B R U T A L T, sist jag rökte spice var det när vi var 18 bast och rökte "spice gold" etc, vilket var ganska exakt som att röka cannabis. Förväntade mig något liknande.
Förövrigt van vid psykedeliker vanligtvis, har dock tagit avstånd på senare år efter mycket lsd och svamp, steget efter var salviatrippen som skakade om mig rejält och gjorde spår i psyket, och jag känner varje gång jag trippar att jag kommer närmare "ljuset"(?). Skrämmer mig och därför tar jag avstånd. Mitt psyke har blivit avsevärt svagare av alla snetrippar.
All-in-all : en väldigt AGGRESSIV tripp
ger dig 4/5 trippiga hundar! Synd att berättelsen var lite kort bara.. Tur iallafall att du inte mördade hunden! 
. Funkade lite faktiskt ^^. Men nej usch, kändes som timmar men tror nog inte det var mer än 30-45 min. Hunden gillade mig inte så mycket, började morra åt mig och gå mot mig. Nej det är ingen tripp jag vill vara med om igen 
