Lära sig franska om man redan pratar spanska, hur svårt?

Jag är spansktalande och har planer på att flytta till Paris. Då båda språken nämnda i rubriken är romanska/latinska har de naturligtvis många likheter. För att testa mig själv skummade jag igenom en sida ur ett av V. Hugos verk på franska (en modern utgåva) och konstaterade att jag förstår en del ord som är liknande (eller ibland mycket liknande) motsvarande ord på spanska. Det sägs att den grammatiska strukturen är jämförbar och till och med närmast identisk på vissa områden, medan uttal är ett exempel på stor skillnad.

Har någon erfarenhet av att studera franska efter att ha behärskat spanska?

Ja, det är rätt lätt. Jag använde mig av duolingo eftersom de inte riktigt fokuserar på att traggla grammatiska regler utan kör med tillämpningar direkt. Då ökar man kvickt sitt basförråd i franskan och fyller i de grammatiska luckorna själv (det kommer naturligt).

Jag ska definitivt kolla in duolingo, tack för tipset! Hur bra fungerar det för att förbättra uttal?

Det är ungefär som om en svensk ska lära sig tyska, den nivån. Visst, det finns många likheter mellan spanska och franska men man kan inte glida räkmacka bara för att det finns vissa likheter.

Du uttrycker min oro väl. Klart att jag väntar mig att behöva lägga ner mycket tid och arbete, jag är därför tacksam över din jämförelse med tyskan. Jag har aldrig studerat tyska officiellt, endast snappat upp en del när jag umgåtts med tyska kompisar. Ord för ord (på en mycket basal nivå) verkar det inte allt för svårt, men jag har fått en vag uppfattning om att tyskan innehåller många grammatiska utmaningar.

EDIT: (Jag begriper såklart att utmaningarna förmodligen är av annan karaktär när det gäller spansktalande som försöker lära sig franska)

Principerna för rättstavning är drastiskt olika. Ibland ska det till 3–4 bokstäver för ett ljud i franskan. Som om inte det vore nog ska det dekoreras med accenter, cedilj etc. Nu finns det stavningshjälp …