Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 3
  • 4
2015-11-10, 11:38
  #37
Medlem
Ambelains avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ankdammsman
Asatron var ju inte någon naturreligion utan en sorts mellanform som av allt att döma var på väg att bli mer formaliserad med tempel och präster. Utan att vara alltför jungiansk kan man hitta spår av de gamla "urgudar" som krigsgud, fertilitetsgud och så vidare som finns i alla religioner, men jag kan inte se att tomtar och vättar var inkorporerade på något vettigt sätt.

Utöver några synkretistiska inslag kan jag inte heller se hur den skulle ha påverkat kristendomen på något väsentligt sätt. Vanlig folktro fanns säkerligen redan innan, och oberoende, av asatron och inkluderar sånt som besvärjelser och fruktbarhetstricks.
Väldigt mycket verkar ha blivit medvetet demoniserat, och avslutades kanske pga det.
Men för att det ska ha lyckas så bra som det gjorde så krävdes det väl också att det inte var så särskilt fast förankrat hos folket över lag.

Väsen, tomtar och troll, var ju som du skriver inte en del av den asatroende kulten, dvs själva praktiken.
Utan det levde ju "i naturen", med folket. Något de ville förhålla sig väl med för att få bra skörd etc.

Att blota för gården och skörden, förändrades ju.
Men prästen började välsigna skörden och hemmet istället.
Om jag inte minns helt fel så fanns det lite problem med det?
Inte alla gårdsägare uppskattade att en präst kom dit och oroade förfäderna och de osynliga.
Prästerna brukade visst skriva till sina överordnade och klaga över det.

En del, iaf vad vi vet, hedniska "heliga platser" kom att fortsätta ha helig status. Tex de gamla hedniska offerkällorna. Folk fortsatte vilja offra till dessa, så prästerna byggde kyrkor över dem. På det sätet så försäkrade man sig ju om att folket skulle välja kyrkan istället för offerkällan - och för de "asatroende" var det ju ändå samma källa de offrade i, fast de låg inne i en kyrka.

Lunds domkyrka har tex en sådan hednisk offerkälla inne i sin krypta, som fortfarande idag "offras i." Dvs önskebrunn numera.
Men det visar ju ändå att man redan i slutet av 1000-talet tyckte om att offra i offerkällor, så mycket t.o.m. att man byggde en domkyrka ovanpå en.

En annan hednisk sedvänja som fortsatte in på kristen tid var kvinnornas "födslorunor". De ristade runor på stavar för att få hjälp med födseln av sina barn. Efter kristendomens seger fortsatte de, men ristade åt Maria istället.


En annan sak tråden inte tagit upp är "visa gummor/gubbar".
Den hedniska tiden fostrade olika "shamanistiska" sedvänjor, och de blev hårt ansatta av kristendomen. Det kallades trollkonst och skulle utrotas. Även asatron var fientligt inställd till det (sejden tex), men det överlevde trots allt i hemlighet långt in på kristen tid.
Och i princip har dessa visa män/kvinnor levt vidare i alla generationer fram till vår, där nu kunskaper som går i arv förlorat sin betydelse för kunskaper från internet.
Men just denna, spådomskonsten, är kanske ett av de allra äldsta arven från förkristen tid?
Det tillsammans med offer till naturväsen såsom gröt till tomten etc.
Båda praktiker gick i släktens led iaf. Men Då fanns det ingen konkurrens från annan information som det är idag. Så även om sådant fortfarande kan gå i arv, så kommer det samtligt blandas ut genom info från andra källor. Och då kan ingen längre vara säker på vad som var det ursprungliga.
Enkelt uttrycks så kan man nog med fog säga att dessa gamla spår från förkristen tid just nu, under vår generation, dött ut/dör ut.

Och även det visar hur problematiskt det är att dela upp Sveriges religiösa historia i kristendom vs asatro.
Hednisk tro är ett så mycket bättre och mer rättvis begrepp. Till den räknas asatron, men asatron var bara aktuell i några hundra år. Och var framför allt en överklassreligion.
det är kanske en orsak till att så lite överlevt i jämförelse med de mer folkliga sedvänjorna och trosföreställningarna.
Citera
2017-04-28, 11:47
  #38
Medlem
PolitisktProblems avatar
Bumpar den här tråden med en fråga:

Läste om en hedning som fick nog av de kristna och gjorde ett hedniskt "korståg" någonstans i södra Sverige. Nu kan jag dock inte hitta källan till det, trots idogt googlande. Någon som vet vad jag pratar om?
Citera
2017-07-06, 19:35
  #39
Medlem
Ördögs avatar
En färsk artikel i ämnet från Populär Historia.

När dog asatron i Skandinavien ut?

http://popularhistoria.se/lasarfrago...en-ut#cxrecs_s
Citera
2018-05-19, 22:31
  #40
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av PolitisktProblem
Jag kom att tänka på folkkvädet om Trollkyrka i Tiveden:


Kärken smyger på slingrande stig
helst osedd till Trollebergen.
Mässa skall hållas i dagarna tre,
det varde början på helgen.
Kolten är sid, så den nåder vid marken,
håsorna äro i topparna vassa,
hättan dras ned, så hålen för ögonen passa.
Alla är lika förutom på längda,
prelatus han räknar på mängda.

Lösen den gives i lågmälder ton,
prelatus han bjuder tre stötar i horn.
Elden den "köllas" av nio slags ved,
det är gammal sed.
Offer till andarna skänkes,
med blodet sig allom bestänkes.
Det bästa till andar föräras,
det som blir över skall av männerna täras.

Uti midnattens timma
då sjärnor beglimma,
prelatus han tystnaden bjuder
och männerna alla det lyder.
De falla till markone ner,
prelatus han bistert mot rymderna ser.
Och svärjan och formlar i dälderna skallar
prelatus han kallar på andar.

Allom de fick på sitt spörje ett svar,
ingen av androm fick då höra varom det var.


Det nedtecknades år 1940. Det måste alltså ha förekommit ritualer kopplade till asatron i området i många hundra år efter att bygden officiellt blev kristen, eftersom dikten fortfarande fanns i bevarad i den muntliga traditionen i mitten av 1900-talet.

Eller så var det en visa inpirerad av eller från göticisterna... Fö. antyder inte en visa religion, vi är inte asatroende för att vi använder ord som tisdag, onsdag, torsdag och fredag?

Citat:
Ursprungligen postat av DrJohnBWatson
På tusentalet slutade kungen att blota i Uppsala för landets tillväxt och fred. Kungen blev kristen, precis som många andra men...

Nordisk hedendom levde kvar i folktron. Jag träffade gamla människor på 1900-talet som trodde på hedniska vättar och hedniska troll och satte ut julgröt och julkärve.

Faktiskt är vi många som fortfarande tror på den hedniska nordiska folktron, som härstammar från den nordiska hedendomen. Jag upprätthåller hedniska traditioner med påsk-ris och majande och midsommarstång.

Hösten närmar sig, den tid på året då allt dör i naturen för Odens dödskraft då drar fram.

Allahelgonahelgen är en direkt fortsättning av den hedniska förfäderskulten kring höstens alfa-blot med alfer i gravhögar och stenar som är de dödas andar.

Den nordiska hedendomen dog aldrig ut.

Men den fick gå under jorden på så sätt att traditionen nedgraderas, dvs, blev spretig och.. fattigare?

Citat:
Ursprungligen postat av Keldon
I Hylten -Cavallius verk står det även om att i delar av värend under tidigt 1800-tal så lämnar många bönder 10% av höet som ska skördas, på fältet till odens hästar.

Wow. Ska kolla upp det där.

Citat:
Ursprungligen postat av Fred-Asp
Munkar som åkt till Sverige har påpekat att man så sent som på tolvhundratalet faktiskt fortfarande kunde hitta hedniska grupper som offrade bockar runtomkring Uppsalaområdet. Det fanns säkerligen kvar spår av den hedniska kulten i hela Skandinavien långt in på medeltiden.

Vadå "så sent som på tolvhundratalet"? Det är ju bara ett par generationer. Judedom i Europa levde mer än tusen år i en oförmånlig relation till kristendom och islam.

Citat:
Ursprungligen postat av Katzyn
Och Sverige bosatt ca 10 000 år (rätta mig stenåldersarkeologer), 1000 år av 10 000 är en ganska kort period.

Snarare ca. 4000 år, iaf. för Uppland pga. landhöjningen.
Citera
2018-05-20, 00:37
  #41
Medlem
Ormen Långes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lingonfett
Snarare ca. 4000 år, iaf. för Uppland pga. landhöjningen.

Men då är också Uppland det sista landskapet, som kom upp över vattenytan.

Intressant nog så dök den första odlingsbara jorden i Uppland upp, samtidigt som de första jordbrukarna kom dit, så slätterna i Uppland, har aldrig varit natur, utan alltid odlingslandskap. Vidare så följer många av de gamla vägarna i Uppland, fortfarande det som var strandlinjen för 3500-4000 år sedan. När man grävde ut, inför motorvägsbygget, norr om Uppsala, så kunde man t.ex. i en by notera att länsvägen/bygatan som gick genom byn, hade legat där i nästan 4000 år. Alltsedan bondestenåldern och i lager, på lager, på lager, så hittade man hus, på hus, på hus från idag, tidigmodern tid, medeltid, järnålder och bronsålder på samma ställe och med samma orientering (vinkelrätt mot vägen/bygatan).
Citera
2023-02-08, 11:00
  #42
Medlem
Ördögs avatar
Ämnet tas upp i Vetenskapsradion Historia.

När Oden byttes mot Jesus
https://sverigesradio.se/avsnitt/2115792
Med mutor, hot och våld tvingade kyrkan och missionärerna Nordens hedningar att lämna sina gamla gudar. Tor, Oden och Freja byttes mot Jesus Kristus under en process som ibland var allt annat än fredlig. Religionshistorikern Olof Sundqvist har undersökt hur den här revolutionerande förändringen i Norden gick till och vad som levt kvar av hedniska tankar och trosföreställningar också efter att kyrkorna började byggas.
Citera
2023-02-09, 13:35
  #43
Medlem
Ambelains avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ördög
Ämnet tas upp i Vetenskapsradion Historia.

När Oden byttes mot Jesus
https://sverigesradio.se/avsnitt/2115792
Med mutor, hot och våld tvingade kyrkan och missionärerna Nordens hedningar att lämna sina gamla gudar. Tor, Oden och Freja byttes mot Jesus Kristus under en process som ibland var allt annat än fredlig. Religionshistorikern Olof Sundqvist har undersökt hur den här revolutionerande förändringen i Norden gick till och vad som levt kvar av hedniska tankar och trosföreställningar också efter att kyrkorna började byggas.
Från början så var den ju iaf både fredlig och frivillig.

Men från 1200-talet så började man ju skriva ner i landskapslagarna förbud mot att ägna sig åt hedendom och sånt.
Det var emellertid annat under de första kanske 200 åren, eller hur man nu ska se på det.

Norge har ju gamla berättelser från den tiden som bla skildrar hur svårt det kunde vara för "nykristna kungar" att få någon bredare uppslutning bland hedningarna.
Den gamla eliten ville inte göra släppa taget om de forna sederna och traditionerna, och de kände sig kanske hotade av att nästan Allting verkade behöva förändras inför bytet till kristendomen.
Det var de flesta inte beredda på.

Det borde ju ha varit ungefär likadant bland "oss" här också, kan man tänka sig.

Men att det skulle ha gått särskilt "våldsamt" till, det har ju inte varit den gängse förståelsen av hur det gick till.
Många kungar och hövdingar bad ju ofta missionärerna att lägga band på sig själv, annars hade de kunnat råka ut för folkets vrede (även kungarna).
Så bättre att bida sin tid, tills den allmänna opinionen hade börjat ändra sig till de kristnas större fördel.


Men, mycket av de rent "folkliga" sederna skulle ju ändå fortsätta praktiseras - i många fall hela vägen in till nära på "vår tid."
Visst var det kanske inga stora Midvinterblot som anordnades längre ... Men, på många platser fortsatte man ju att hålla en slags "festivaler" på gamla forntida "Offerplatser" osv.
I synnerhet vid heliga källor, som hade varit i bruk sedan långt före källorna döptes om efter kristna helgon.

Till dessa festivaler skulle folket vallfärda, år efter år, vid varje utsatt datum för att ta del av festligheterna och även källornas helbrägdagörande egenskaper.
Inte förrän vid kanske 1700-talet skulle myndigheterna börja försöka förbjuda folk att salmas där - vilket inte lyckades.
Så man sätta dit några bastanta konstaplar på platsen istället, för att åtminstone kunna förhindra de allra värsta formerna av ogudaktigt beteende (det söps alltså, på platserna - rätt så rejält).

Vissa av dessa platser har fortfarande idag besök och festival.

---

Sen så tror jag faktiskt inte alls att man bör tolka stenkyrkor som byggdes ovanpå gamla offerträd som något "Våldsamt."
Dvs jag ser det som så mycket mera troligt att den platsen valdes, av lokalbefolkningen själv, helt enkelt eftersom det ju var en ny sorts "Helig plats" som skulle byggas där.
Så den gamla offerplatsen försvann alltså inte, den förintades inte - man bara byggde till något Modernare på den.

Om man, däremot, istället hade schaktat bort tex hela "högen" (om det var en hög) och därefter helt enkelt bara låtit ploga upp jorden och sen använt för jordbruk, så hade man ju kunnat kalla det för en Förstörelse av gammal kultplats.
Men de var ju inte så det gick till, eller hur.



Vi kan ju även se på hur Uppåkra och den nya grannstaden Lund utvecklades under samma tidsperiod.
Lund blev Kungens stad. Den nya Kristna kungens stad.
Uppåkra däremot, det var ju platsen för den Gamla makten.

Men Lundaborna gick ju aldrig man ur huse för att bränna ner Uppåkra.
Inte tvärtom heller, för den delens skull.

Utan det som hände var ju egentligen bara att "Rikets finanser" och "Politiska, Juridiska funktioner" skulle gå genom Lund istället för genom Uppåkra och den gamla fd maktssläkten.

Man upphörde helt enkelt att besöka Uppåkra.
Uppåkra fick inte längre några rika gåvor som de alltid tidigare kunnat förlita sig på.
Alla rikedomar gick till grannstaden Lund istället.

Uppåkra skulle bara försvinna ut i historiens glömska istället.
Och det var säkert inte ens den Enda sådan plats i Skåne.
Jag är tex säker på att det funnits en väldigt mäktig motsvarighet på Bornholm också, vid det som idag kallas "Sorts mull."

Jag gissar att det t.o.m. funnits en annan i närheten av Malmö.
Precis vid Yttre ringleden, i närheten av Arlöv, har man hittat en gammal Kajplats från Järnåldern.
Den var mer än tvåhundra meter lång.
Mitt inne i en - idag smal - å.
Dit in kom alltså vikingaskepp och lade till, med varit och rövat gods.
Bara en mäktig hövding hade kunnat underhålla, och beskydda, en sådan viktig plats.
Alltså borde det ha funnits en till "Uppåkra" där i närheten.
Där finns iaf många gravhögar, bla med strukturer som ser ut som i Gamla Uppsalas högar.
Arlöv har ju också ändelsen "-löv" vilket bara de allra äldsta ortsnamn har.

---

Och sånt som levt kvar var ju en helt del faktiskt.

Just kring de gamla högarna faktiskt.
Man samlades gärna vid dessa, och man höll sina tingsplatser där.
Även vid allt från runstenar till sk domarringar.

Man hade också högar som nyttjades för ungdomens "lekar" och dans.
En av Arlövs högar har sådana spår runt toppen, som exempel.

En annan sak som överlevde ända fram tills Reformationen var ju välsignandet av åkrarna.
Det var något de gamla gudarna hade stått för, med stora processioner med frambärande av gudabilder.
Det tog de katolska prästerna sen över, och de fortsatte helga åkrar liksom äktenskapliga sängen, och allt annat - ända fram tills Gustav Wasa satte ett definitivt P för det.

Luciatåget är väl den enda kvarvarande resten vi har av det.
Citera
  • 3
  • 4

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback