Citat:
Ursprungligen postat av
yggdrazil
Vad det beror på? Det är väl inte så konstigt, som tidigare skribenter nämnt, om du lever för stunden och lär in ett beteende som baseras på glädje för stunden så är det inte så konstigt att ditt sinne inte fokuserar på*framtiden.
Motivation och intresse är ingen gudagåva, det är inget som uppstår bara när precis rätt sak uppkommer, det är baserat på din inställning. Jag minns i min ungdom att jag fick ett jobb som teleförsäljare. Inte var det glamoröst eller mer intressant än något annat jobb, men min nya situation jämte min produkt fick mig att vilja veta mer om produkten och jag utvecklade ett genuint intresse. Detta intresse bär jag med mig än idag. Helt och hållet artificiell motivation, stärkt enbart av min övertygelse att intresse leder till både, i det här fallet, kunskap, framgång och visst mått av självförverkligande. Det visade sig också stämma.
Det konstiga är att jag inte är nöjd med dom sakerna och vill något annat
Men jag tycker inte det är dåligt
Citat:
Ursprungligen postat av
Tecknarn
Men menar du typ att du är rädd för att du inte ska veta att det finns flera andra saker att göra osv. som du tycker är roliga och är nödvändiga? Har jag missförstått det hela så får du försöka berätta om med andra ord om det går eller nåt. Är kanske lite trög i huvudet

.
Gör saker för att göra andra glada, men saker som ändå är okej för mig, men som jag inte riktigt vill, och jag har ingen aning om vad jag vill ändå så jag kan lika väl göra det.
Har så svårt för intresse och bara göra dom sakerna jag ska o.s.v.
Då är det liksom att det känns okej att göra så, men jag skulle verkligen vilja göra något annat som jag inte vet vad det är
Och då vet jag inte om jag ska göra det som andra blir glada av eller det jag själv blir glad av