hur kan man någonsinn hela sig från "rövkullannde" vid sex års ålder? Finns det bot?

Ja, det går trögt, och jag har lovat modd på pedofilforum, att inte gå inte där, för då blir jag bara outat. Men det plågar mig naturligtvis fortfarande, och antagligen i all evighet, så länge som jag möjligtvis får stanna på denna jord.

Men det var så hemskt. Att få uppleva denna förnekelsen! Kände mig som som en lort, som ingen ville torka upp.

Så vad gör man , om man inte får gå in på det peddo forumet? Vem frågar man då? Finns det några här på FB, som kanske kan ge mig lite råd, eller stöd? Att bli knullat i rövhållet när man är ett litet barn, förstör hela livet! För i helvete! Jag kommer aldrig att bli hel.

Väx upp och gå vidare i livet och sluta se dig som ett offer. Varför skulle man ens vilja gå in i peddoforumet för det? haha. Snarare att man hade hållt sig undan den delen, så vidare du inte är en sjuk människa som tänder på barn och vill få prata med "likasinnade".

Å fan, tänk att det var så lätt. Kanske dags att sänka straffen för pedofiler.

Har du talat med en psykolog? Provat att meditera och acceptera dina tankar?

Vem har sagt att man ska sänka straffen för pedofiler? Jag har då inte sagt det. Kan du ge ett tips på vem som sagt det?

Varför ska du gå in på pedoforumet? För att hota eller ragga? Fattar inte..

Man kommer aldrig över en sån sak. Finns med hela livet. Tragiskt men sant.

Jag förstår att du vill gå in på det forumet för att fråga varför vissa gör som dom gör, och för att be dom sluta. Men tyvärr så kommer det varken hjälpa dig eller dom, så det är ganska så meningslöst.

Jag förstår att du lider, precis som en kvinna som har blivit våldtagen lider -och man kan nog aldrig glömma det som har skett.
Däremot så kan man försöka vända på det, och använda sina erfarenheter till något positvt. T.e.x att jobba mot att det ska hända andra, eller jobba med andra som har varit med om samma sak.

Människor som dig behövs, det gäller bara att du hittar t.e.x en förening där du kan använda din erfarenhet i ett arbete mot t.e.x just pedofili.

Jag tror inte du hittar någon "bot", men kanske du kan hitta ett meningsfullt sätt att hantera dina upplevelser samtidigt som att du hjälper någon annan. Att hjälpa andra kan vara till enorm stor hjälp när man behöver bearbeta sina egna minnen och upplevelser.

Att hjälpa andra med samma problem, skulle jag säga bara cementerar traumat. Då går man runt i det, och får inte tid att gå vidare. Visst är det en väldigt god gärning, och man kan prata med de som har varit med om samma sak. Men traumat återstår. Det blir så mycket värre när samhället har den syn det har också. Att det är något som aldrig går över o.s.v.
Slipper man bara höra talas om det, och bryter sig loss ifrån föreställningar, folk utan erfarenhet har. Då kan man bli bättre på sikt. Det, och att bejaka den sexuella erfarenhet man faktiskt VILL ha, med en respektfull och förstående partner. Så att säga, spela över de negativa minnena med positiva.

Jag håller inte med. Har själv på nära håll sett personer som har gjort just detta, dvs personer som själv har varit utsatt för våld av olika grader som har gjort det till sin livsuppgift att arbeta mot det som dom själva har varit med om.
Det ger en ganska så stor tillfredsställelse att se att man faktiskt kan göra skillnad i andra människors liv.

Härligt att det finns olika lösningar.

Det är ganska underligt att i Aktuella brott och Kriminalfall när det står om sexuella övergrepp på barn, är det mkt om att "Döda aset som har förstört barnets liv"

Men när fd barnet själv skriver här, då är det plötsligt annat ljud i skällan. Männishor!

********************************
Har du fobi för att bajsa?
Lr har du lixom många saker som triggar dej i vardagen?

Jag kan säga att min absolut värsta trigger är mensen. Jag får sådan extrem ångest så jag bara ligger paralyserad av fasa. Det triggar igång mkt flashacks och skit.
Eftersom det aldrig blev bättre med åren, typ samma skit 10 år senare, tog jag bort den kemikaliskt.

En annan obehaglig sak är folk som andas högt, tex tjockisar i backar som bär matkassar, när dom kommer stånkande.

Om man är på badstranden och en kille tittar på en som han är attraherad av en, då blir jag alltid mordiskt arg och brukar fantisera om att jag plockar upp ett automatvapen och skjuter av honom huvudet. Kvinnor säger mej att man ska "bli glad och känna sig smickrad" varför skulle man bli glad?? nej det fattar jag inte. Man känner sig som en liten hamburgare som den andre är redo att sätta tänderna i.

Jag tror att det är för att man känner sig osedd, alltså som under övergrepp, förövaren ser bara ens kropp, men skiter fullständigt i vem som bor däri/ens själ.

Se på tv kan vara triggande, för man vet aldrig vad som komma skall, det kan vara en puss lr sexscen. Och då får man ångest, och ändä sättet att bli av med sin egen ångest är att se någon annans, typ våldtäktsporr, och sen fastnar man i den destruktiva dominoeffekten.

Om jag sitter i knät på en kille jag gillar, kan jag känna, ska jag böja mej fram och pussas, lr kanske ska jag fiska upp träskon som står bakom fotöljen och drämma honom hårt i huvudet. Vad man än väljer, blir den ena sidan inom en besviken, så det känns ofta hugget som stucket. Det skulle kännas tillfredställande att drämma till oxå.

Bara för att du har fått mén av det och känner att du vill fly vid olika situationer så betyder det inte att alla vill göra det. Ibland får man helt enkelt bara lägga undan det och sluta se sig som ett offer och gå vidare i livet.