Citat:
Ursprungligen postat av
pizza-face
Är det bara jag som inte förstått var storheten hos Margot Wallström ligger? Varför ser alla just henne som en frälsare?
Varje gång jag orkat lyssna på Wallström mer än 5 minuter framstår hon som korkad, med en bisarr syn på detta med demokrati. Men nu är det inte jag som speglar Wallströms framträdanden i media, utan snarare hennes fan-club.
När Margot Wallström var minister och även när hon hamnade i Brussel så tenderades hon att intervjuas av vänligt inställda kvinnliga reportrar med obefintligt ifrågasättande och/eller möjlig låg intellektuell kapacitet, som Eva Hamilton. Trots uppenbart bristfällig intellektuell kapacitet hos Margot Wallström så blev hon aldrig ifrågasatt utan lyftes till skyarna. Systerskapet och partiboken slog objektivitet och ifrågasättande.
Resultatet var i alla fall att Wallström upprepade gånger höjdes till skyarna, något som sedan upprepats varje socialdemokratiskt partiledarval sedan dess (Sahlin, Juholt, Löfvén)
En följdeffekt av denna populäritet - iaf bland media - är att Wallström dammas av nästan varje valrörelse, gör ett obefintligt intryck och försvinner in i dimmorna efteråt.
2002:
http://www.sydsvenskan.se/sverige/ok...-eftertradare/
2006: Tidningarna uppger att hon inte deltog. Mycket prat om detta.
2010:
http://www.dn.se/nyheter/valet-2010/...jalper-sahlin/
2014: Och nu dammas hon av igen.
Slår vad om att hon inte blir minister i en (s)-ledd regering, i alla fall inte mer än några månader.