Ångest över att skaffa barn. Är MITT liv slut?

Vi väntar inte barn ännu, men vi har snackat om det och slutat skydda oss. Vi är båda 30 år.

Nu har jag börjat tänka mycket och oroar mig för hur ett eventuellt barn kommer förhindra mig att göra det jag vill i livet. Jag har aldrig längtat efter barn, blir inte helt till mig av bebisar, känt "Skönt att man inte lever det där låsta Svensson-livet" om mina vänner som har barn, döljer vänners facebook-inlägg p.g.a. att det bara är massor jävla barnbilder/videos etc.

Jag har aldrig haft någon speciellt bra ekonomi, hade ett ruttet arbete och dåligt ekonomiskt sinne i flera år, men senaste åren har jag kommit på fötter, utbildat mig, fått ett bra jobb etc. Jag känner att jag först nu kan börja "unna mig" och göra saker jag alltid velat göra. T.ex. köpa motorcykel, äta god mat, resa etc. Jag vill resa över hela världen, är ganska säker på att jag inte ens vill bo i Sverige. Har bott i Asien 2 år och älskade det och vill gärna flytta tillbaka.
Jag vill även starta eget, vara min egen boss, jobba från var jag vill. Detta kan jag med det jag jobbar inom (webben) men samtidigt är det ju en risk att starta eget, och väntar man barn eller har småbarn kanske det är för riskabelt.

Går alla mina drömmar i kras den dagen som min fru blir gravid? Kommer jag få gnata på med ett 8-17 och leva med ångest för att jag inte gjort det jag vill i livet, bli kvar i Sverige och hamna i samma äckliga svensson-fälla som mina vänner?

Eller går det göra både och?

Självklart GÅR det att göra både och. Den enda som avgör om du hamnar i "svenssonfällan" är du själv.

Däremot undrar jag...om du inte känner minsta lilla längtan eller sug efter barn, varför skulle du isf skaffa några? Om du gör det mest för att din kvinna vill ha barn så låter det som ett recept på bitterhet och bråk mellan er längre fram.

Det låter ju som du allra helst skulle leva utan barn så varför ens överväga att yngla av sig? Jorden är överbefolkad redan som det är.

Om jag vore du skulle jag välja att inte skaffa barn. Du verkar inte vilja ha barn eller vara beredd för att skaffa heller. Bara onödigt att ta en stor risk, ni har tid på er. Vänta tills båda är 110% säkra på att ni vill ha barn istället.

Det är viktigt att ha en bra ekonomi och kunna garantera att man kan finansiera barnets behov, vilket är dyrt. Det är ju mat, kläder, leksaker osv.

Kan inte relatera till dina funderingar då jag själv alltid nöjt mig med ett 7-16-jobb. Men fritid var inga problem. Man fick jämka lite så gick det bra.
Men tittar jag på min mor samt morbror så får jag lite mer kött på benen.
Vi syskon är födda i tre intrevaller där de sista är tvillingar. Åldersspannet är 17 år mellan oss.
När minstingarna blev tonåringar började morsan resa lite smått o när de blev lite äldre så började hon flänga jorden runt. Hon påstår själv att hon haft ett perfekt liv.

Min morbror däremot.
Redan innan hans barn föddes startade han ett lastbilsåkeri i liten skala. Jag minns spec en Julafton när han var tvungen att köra snö.
Straxt efter att barnen fötts så köpte han upp ett åkeri som gått i konkurs. Hans fru jobbade halvtid inom vården, mest för att komma hemifrån. Han själv jobbade dygnet runt o hans i dag, vuxna barn kallar nog honom för chefen i stället för pappa.
Om det var värt det vet jag inte. Jag vet däremot att han de sista åren mest kört lastbil för att det är kul o företaget har andra fått administrera. Han går snart i pension o hans barn kommer då driva regionens största, privatägda åkeri.

Du kan ju fortfarande åka ut på resor och roa dig när du har barn.
Det är ju inte direkt som att ni är fastklistrade på ett ställe bara för att det finns ett barn med i bilden. Dessutom så är det ganska bra att skaffa ett barn tidigt, för då slipper du att ödsla för mycket energi på barnet i dina äldre dagar. Mina föräldrar är 65+ och dom åker på resor till höger och vänster runt om i världen. Livet går inte ut på att göra så mycket som möjligt när man är ung.

Slå dig till ro ett par år med jobb och familj om du känner att du vill ha en familj, och sedan när barnet börjar bli lite äldre så kan du/ni börja resa runt i världen och hitta på intressanta saker.

Tänk över det här och se till att skydda dig så länge! Du är ung och du har drömmar. Du kommer inte att kunna uppfylla dina drömmar alls på samma sätt när du lever för dina barn. Gör det inte bara av slentrian! Vänta och se och träffa en mer spännande tjej längre fram. Som man kan du ju skaffa barn läänge än.

Är själv nybliven pappa (sedan 6 månader), man får helt andra priotiteringar, köpa MC och resa runt världen kan jag glömma.
Ångrar jag mig? Absolut inte, jag kan helt ärligt säga att min dotter är värd alla MC-turer och resor i hela världen. När mina barn flyttar hemifrån ska jag fixa allt jag inte hunnit med under min ungdom (är 26 nu).
Jag och sambon kände att det var läge nu, så slipper man vara nära pensionen när barnen flyttat ut, det är ju inte ens säkert man lever då

Du och tjejen funderar ju uppenbarligen på att skaffa barn, annars hade frågan inte ställts.
Du får helt enkelt ställa allting på ett gungbräde och fundera ordentligt.
Det är inte obligatoriskt att skaffa barn, det är viktigt att ta sig an den förståelsen, så om ni beslutar er för att inte skaffa så är det absolut inget fel i det.
Dock tror jag man ångrar sig till ålderns ensamma höst om man är helt utan barnbarn eftersom att man var så himla sugen att resa runt världen när det var dags att slå sig ner

Ursäkta rörigt och förmodligen ganska vinklat inlägg!!
Önskar lycka oavsett beslut!

Fritid är rätt lugnt så länge du har en hyfsat normalt funtad kvinna.
Personligen har jag precis lika mycket fritid som innan, dock är som sagt ovan prioriteringar ändrade då man helt enkelt vill vara med barnen och ha sköjj med dom.

Jag reste bort i 2 månader när min första dotter var 8 månader, hon fanns kvar när jag kom tillbaka med så det var rätt lugnt

Men att påstå att man kan leva PRECIS som innan vore en fet lögn, livet förändras sjukt mycket efter barn, om man inte är en WT-idiot som skiter i sina ungar då

Du behöver inte ödsla på ångest. Tänk på att det finns miljoner
bebisar som är föräldralösa och väntar på ny föräldrarna. ...

Sterilisera dig utan att berätta det för frun. Snart är hon ändå för gammal för att bli gravid.

Det du inte gjort som du inte kan göra med barn när du är 30 kommer du förmodligen inte göra innan du fyllt 40 heller. Skaffa barn och gör det när du är 50 i stället, så kan ungarna hänga med.

Motorcykel, starta eget med mera är ingenting som barn hindrar dig från att göra.

Att flytta kan man göra med barn, tro mig. De anpassar sig dessutom bra mycket snabbare än du gör

Ja det lär funderas ganska mycket framöver här. Dock finns det ju saker jag ser fram emot att göra med eventuellt barn (son, är jag ett as som helst vill ha en son?=) ). Jag är ganska nördig och i trångsynta människors ögon säkert ganska barnslig i mina intressen. Jag kan med ett leende tänka på min och min sons framtida gaming sessions, star wars maraton, ja och varför inte en MC resa med sonen?=) Dock är ju dessa saker en 10-15 år framåt i tiden isåfall.
Egentligen är det nog de första åren jag har mest ångest över, jag gillar inte små barn i mer än små portioner, kan tycka det är kul leka lite med brorsonen.. i fem minuter.