Ok, dags att fortsätta tråden efter en tids uppehåll.
En annan viktig aspekt av dagens politik som jag tycker blir mer och mer frapperande för varje år, är det inbyggda förakt som många proffspolitiker och andra makthavare, visar för att studera empirin och dra slutsatser därifrån, enligt vetenskaplig praxis grundkurs 1A.
Ett konkret exempel:
http://www.dagensarena.se/innehall/r...dts-feta-logn/
Källan är något tendensiös, men poängen torde framgå.
Det numera avgångne landstingsrådet fd Fru Reinfeldt, har fått en rapport på sitt bord, som beskriver ovan nämnda empiri, och dessutom analyserar orsaker och verkan. Rapporten göms undan för att den troligen stridermot fd Fru Reinfeldt politiska, nyliberala övertygelse att marknaden automagiskt skapar en perfekt värld.
Istället för att korrigera sin politik, så att resultatet blir som önskat, så skiter man i verkligheten därför den inte passar med sin egen övertygelse.
Ett annat exempel, är invandringspolitiken, där fler och fler uppmärksammar dess vansinniga genomförande (tror jag inte behöver exemplifiera). En växande andel av befolkningen har börjat reagera på det hela samtidigt som etablissemanget försvarar den förda politiken med hull och hår.
Återigen negligerar man input från "folket" i den svenska "demokratin" som, oavsett om man är rasist eller ej, intar en kritisk ståndpunkt utifrån sin verklighet i vardagen. Folk som jobbar på skolor i invandrartäta områden har kanske en djupare inblick i hur det hela fungerar i praktiken, men ingen lyssnar av makthavarna, eftersom de intar en dogmatisk hållning till verkligheten Det faktum att en stor del (fler än Sd:s väljare garanterat) borde räcka för att inse problematiken, och BARA därför minska och förändrainvandringspolitikern... Detta är en av grundtankarna i en demokrati.
Jag har lite svårt att formulera denna del men kanske man skulle kalla det en rationalism, som väger tyngreän dogmer om vad som är rättoch fel, samt hur världen är beskaffad och dess mekanismer.
Många hävdar att ideologierna är döda,men jag hävdar att de är starkare än någonsin, framförallt den nyliberala sidan. Vänstersidan har ju redan fått högsta betyg i grenen, så att säga...
Alltså:Att låta det sunda förnuftet gå före idéologin. Ideólogi borde svara på
vad vi vill ha för samhälle,och inte exakt
hur vi ska nå dit.