Bok: Tractatus Logico-Philosophicus (TLP) - Ludwig Wittgenstein

En högst relevant och mänsklig fråga, att fråga varför någon kan tänkas vilja läsa en bok, som dessutom tycks vara så pass ansträngande för läsaren att den måste starta en tråd om det.

TLP handlar om två saker:

1. att bevisa att Frege hade rätt i att bevisandet som process på något sätt kan placeras utanför en mänsklig avgörbar skala.
2. att som bevis presentera detta som en logisk systematik.

Båda bevisas fel av W:s filosofiska undersökningar, där har mycket riktigt påpekar dels det logiska/matematiska oförmågan att skilja mellan att beskriva och bedöma. Egentligen inte av W, utan som logiska konsekvenser inom matematikaiska geniers bugspray.

Tacka matematiken för denna variant av filosofins död! Fast man t.ex. inte i Göteborg 60 år senare, ännu inte upptäckt att den är död!

Fast en viss idiotisk filosofistudent kunde snabbt inse att åsnan Frege liksom de aztekiska astrologerna använde logiken som ursäkt för att verka populär!

Med detta menade jag att omfånget för ett filosofiskt system inte är det samma som innehållet i ett filosofiskt system.

Dvs. man missförstår inom den logistiska filosofin ett matematiskt bevis för ett filosofiskt bevis - vilket är avhandlingen i Wittgensteins Filosofiska Undersökningar.

Vad filosofi är måste då vara tämligen väl definierat. Låt oss säga att Platons Staten är filosofi. Hur bevisar just matematiken att det som där skrivs är dött?

Det är riktigt att den logistiska filosofins grunder ambitioner, att beskriva alla filosofiska system med en gemensam logik går under. Beviset är förstås logiskt, icke-transitivt - egenskapen att uttala sig om systemet faller inte under logiken inom systemet.

Chomsky har gjort upp någon slags karta över detta.

Vilket helt enkelt betyder att du inte kan stylta upp ett logiskt giltigt avgörbart system för mänsklig aktivitet.

Matematiskt tänkande har inte med mänskligt tänkande att göra.

Vilket betyder att både Frege, Wittegenstein och Russel hade fel.

Du har rätt, fast du inte begriper varför du har rätt.

Det verkligt intressanta är frågan om var intelligensen efter denna fåfänga väljer som utväg för hierarkisk självförverkligande.

Slapphet och ignorans, feghet och materiell bekvämhet, kulturellt inducerad djuriskthet, mänsklig dekadens, egennytta och förljuget folkmord.

Där har du de moderna filosoferna.

De som kritiserar förnuftet, och de som tjänar pengar på att hålla käft eller slicka anti-filosofiskt arsle.

PS. Jag anser att intellektuella kackerlackor med ressentimenta åsikter bör avhysas ur tråden.

Jag antar att det finns något mycket positivt att läsa ur det här.

Den mänskliga viljan, och dess krav på självbekräftelse, är inte bunden till ett verka efter ett abstrakt ansvar, dess konsekvenser är alltid bundna till ett mänskligt svar.

Vi gör saker med förståndet, sedan bedömer vi människor dessa, som sanna och goda eller onda och lömska. Utfallet varierar.

Annars är jag positivt överraskad över att läsa om mina mycket ärliga, närmast buddistiska, slutsatser.

Varför är du överraskad av att läsa om dina egna slutsatser?

För att jag hade druckit väldigt mycket när jag skrev det första. Alla som har skrivit en uppsats i filosofi vet om det här kan hända!

Jag måste säga att det blev en helt underbar tråd. Värdig Witte själv. Var och en av inläggen säger inte så mycket, men tillsammans ...
Fast överraskande svårt för de flesta att säga något enkelt om vad boken handlar om.

Så jag gör ett försök.
Witte fundera på hur ord relaterar till det dom vill beskriva.
Man vill ju kunna säga att man talar sanning s.a.s.
Och om det kan man ju fundera mycket, om man vill. Ex v att det inte är möjligt.

Efter att ha fundrat på mig själv och Wittgenstein, så är svaret.

Wittgenstein var sinnesrubbad, vi kallar det autistiskt, så han producerade den sjukliga tanken på att allt logiskt bevisbart skulle ge honom tillträde till den mänskligt friska realmen "sant".

Jag har därefter dragit slutsatsen att modern filosofi, och matematisk logik, tillhör avdelningen mänskligt ressentiment, där man hävdar sina udda finesser som övermänskliga inlägg, som en del i den kulturellt piskade existensen av ett stinkande djur.

Håll till godo, ni som förstår.

Ja, jävlar vad du måste ha tänkt. Det var tio månader sen jag skrev mitt inlägg.

Witte hade nog hög IK, men var psykiskt rätt abnorm har jag förstått. Jag kallar honom borderline. Men det kan göra detsamma.

Han imponerar på många. Filosofer. Varför? Hans udda finesser..., kanske.
Jag har en ide om att han bygger upp ett system som han sen inser inte har något värde. Utom det att visa att det just inte har något värde.

Men jag ska köpa hans Filosofiska undersökningar, som kommer ut i en bättre översättning i september 2019 på Thales. Anders Wedberg fullföljde aldrig sin version helt ut. Gjorts av M Gustafsson och Lars Hertzberg.

Har du läst Sten Anderssons Filosofen som inte ville tala? Han S.A. är Göteborgare.
Han tycker att Witte är en bluff. Tror jag.

Någon som kallar Wittegensten för Witte är per definition en idiot. Du missade visst att hela analysen jag gav var en glidning från den tidigare till den äldre Wittgenstein. Utan att ha begripit varken det som var innan eller det som kom efter, precis som en utvecklingsstörd.

Lycka till med gruppbedömningen och Komvuxkursen i filosofi!

PS. På ett filosofiskt plan kan det vara rätt att ta livet av sig om man ser att verkligheten rämnar, och det visar sig att man är en idiot. Har du några DÄO filosofiska synpunkter i den här frågan, din insinuerat men missförstått jävla idiot?