Citat:
Ursprungligen postat av
Vindhler
Jag vill inte prata ned Marika Formgrens person, hon har visat enormt mod och tagit striden inom media, och det respekterar och beundrar jag henne för. Men de texter hon producerar må vara "kontroversiella" inom ramen för vad som publiceras vanligen i gammelmedia, men ser man till vad som produceras utav dissidenter och radikaler ute på Nymediala sidor och tankesmedjor så är det fortfarande inte i närheten av att vara en djupgående och enhetlig kritik av den nuvarande ordningen, utan enbart en liten puts av fernissan.
Jag håller med. Folk som Formgren och Per Ström bör uppmuntras. Men dessa står för en attityd som är ganska vanlig och som har sett sina bästa dagar. Dvs attityden att ännu hoppas på en öppning i MSM. Attityden att en åsikt först måste tryckas i en tidning redigerad av Helin, Mattsson eller Wolodarski för att "räknas".
Denna förlegade attityd är vanlig inom en stor del av den PK-kritiska rörelsen. Folk som Arnstberg/Sandelin har den, Jan Tullberg i sin bok "Låsningen" har den, Jan Gillberg i den på alla sätt berömvärda tidningen DSM har den: detta fokus på vad MSM gör och inte gör, denna implicita tro att bara MSM börjar reformera sig och ta in kritiska texter så ska det lösa sig.
OK. Jag kanske övertolkar. Men det saknas en del hängivenhet i detta läger.
- - -
Jag nämnde Arnstberg/Sandelin nyss. I senaste Nya Tider (vecka 30, finns bara på papper) recenserar jag deras nya "Invandring och mörkläggning II". Jag berömmer boken (man kritiserar ju Frankfurtskolan och man lyfter svensk nationalism), men helt har man inte släppt sargen. Det är ständigt, explicit och implicit, detta missnöje över att MSM är låst, och därmed går tydligen inget att göra...!
Jag skriver:
Citat:
Man frågar sig om Arnstberg/Sandelin ännu hoppas på någon öppning i MSM med ”lagom invandringskritik” formulerad av dess ledarskribenter (jämte Anna Dahlberg på Expressen och Marika Formgren på Axess, sådana som Sanna Rayman och Per Gudmundson i SvD). Eller har författarduon gett upp hoppet om MSM...? Man citerar i boken förvisso generöst från sajter som Fria Tider och Flashback parallellt med MSM-citaten, så nog känner man till nätets kraft.
Som antytt är låsningen i elitmedia av psykopatologiskt slag. Nu ska man inte vara kategorisk, det kan ändra sig snabbt. Men man får ju medge att eliten haft god tid på sig att komma till insikt. De har haft 30 år på sig att skudda PK-ismen av sig och våga börja omprioritera massinvandringen, våga börja diskutera den.
Sedan skriver jag:
Citat:
Då är frågan: när man möter detta antydda sentiment, ”Stasi-mannen”, i det som brukade vara fri debatt under idealet ”det goda samtalet” – ska man då bli uppgiven, ska man som Ingrid Carlqvist flytta utomlands? Hon är värd all respekt och hennes flytt nämns i boken. Men jag anser inte att läget är så dåligt. Dvs, nog är debatten låst. Men om nu MSM stängt dörren, om den beslutat sig för att förklara oss invandringskritiker för parias – vad spelar det för roll? Att fokusera på MSM:s allenagörande välsignelse för fel. Det är en daterad modell. Det är pyramidmodellen: all sanning kommer från en punkt, från toppen. Det är gammelmediamodellen, enkelriktad kommunikation och styrd debatt. Idag däremot har vi ju internet. Det Sverigevänliga internet samlar många läsare per dag. Bengt Westerberg citeras i boken med uppgiften att bara Avpixlat har 210 000 unika besök per vecka. I samma division ligger Fria Tider och Flashback, och lägger man till dem Realisten, Gotiska Klubben, Tobbes Medieblogg, Petterssons, Exponerat mm mm, så torde man lugnt kunna säga att internethögern samlar en halv miljon besökare per vecka.
Den Sverigevänliga rörelsen har nått kritisk massa, helt på egen hand och parallellt med MSM. Den är en underground, en ”sidestream” som Thomas Jackson brukar säga, ett ”contre-société” och en ”mot-offentlighet”. Så sett ur den aspekten behöver man inte vara pessimist. Elitmedia är låst men fria media lever. Vi brukar ofta säga det på Nya Tider men det är sant, så sant. Detta är en källa till optimism, för er som tror att allt beror på att saker måste sägas i MSM för att ha bäring. Del 1 av aktuell bok, Invandring och mörkläggning, sålde ju 10 000 ex trots att MSM ignorerade den. Boken togs som sagt väl emot av internethögern och blev ett smärre fenomen. Den blev i så måtto en ”game changer” skulle jag vilja säga.
PK-kritikerna måste komma in i andra andningen. MSM kan till 99% ignoreras. Vi Sverigevänner gör skillnad, och nu måste vi visa att vi tror på det.
Att gå och muttra över MSM:s uselhet leder ingen vart. Det behövs en revolution i sinnet, främst för dem som är något äldre och har levat hela sina liv präglade av DN, SvD och TV. Internet är det nya normala och med informationsflödet som råder här kommer "eliten" med tiden att förtorka med sin galna globalism, sin antivitism och sitt förakt för svenskt folkstyre.