Frågor om ekvationer och andra naturvetenskapliga uppgifter

2007-02-25, 12:58 #**2245**

Medlem

Reg: Jul 2005

Inlägg: 8 059

Citat:

Ursprungligen postat av baratemp

Behöver hjälp med att räkna lite elektroner här..
Förstår inte riktigt hur man ska tänka för att räkna fram antalet elektroner för bankvantal.

Om man kollar på n=0 så ser man ju att det bara finns plats för 2 elektroner i skalet.
Men om man går till nästa skal (n=1) då kan ju l bli 1 också och när l är 1 så blir m -1,0 och 1. Det finns en bra bild här:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Elektronkonfiguration

Hur räknar man fram att det finns 6 stycken när l = p. Eller att det finns 10 stycken när l = d

Knasigt förklarat av mig, men hoppas ni förstår vad jag menar.

Tack på förhand!

Om l=1, så kan m_l bli -1, 0 eller +1, det vill säga totalt 3 värden. Allmänt rör det sig om 2*l+1 värden, vilket är antalet orbitaler det finns i varje "delskal". I varje orbital kan det som mest finnas två elektroner, varför det blir totalt 4l+2 elektroner i delskal nummer l. För l=p=1 blir det 4+2=6, för l=d=2 blir det 8+2 och så vidare.

2007-02-25, 14:55 #**2246**

Medlem

Reg: Jan 2007

Inlägg: 884

Citat:

Ursprungligen postat av sp3tt

Om l=1, så kan m_l bli -1, 0 eller +1, det vill säga totalt 3 värden. Allmänt rör det sig om 2*l+1 värden, vilket är antalet orbitaler det finns i varje "delskal". I varje orbital kan det som mest finnas två elektroner, varför det blir totalt 4l+2 elektroner i delskal nummer l. För l=p=1 blir det 4+2=6, för l=d=2 blir det 8+2 och så vidare.

Ahh, tackar! Va simpelt det va ändå. Man kan ju bara tänka att för varje nytt bankvanttal så öppnas det 4 nya platser. Beronde på det positiva och negativa magnetiska kvanttalet samt den positiva och negativa spinnen. Hur kunde jag undgå att se det förut!

Tack!

2007-02-25, 17:25 #**2247**

Medlem

Reg: Jan 2007

Inlägg: 1 426

Är osäker på hur man ska gå till väga på följande:

Jag vill ∫xf(x), där f(x)=5sinx.

2007-02-25, 17:37 #**2248**

Medlem

Reg: Jan 2005

Inlägg: 4 431

Citat:

Ursprungligen postat av Malchick

Är osäker på hur man ska gå till väga på följande:

Jag vill ∫xf(x), där f(x)=5sinx.

Partialintegrering

∫f(x)g(x) dx = [F(x)g(x)]-∫F(x)g´(x) dx

Välj f = 5sinx, g = x => F = -cosx, g´= 1

∫5xsinx dx = [-5xcosx]+∫5cosx dx = [-5xcosx]+[5sinx]

Dvs, såvida jag räknat rätt. Test genom att derivera svaret:

D(-5xcosx+5sinx) = -5cosx+5xsinx+5cosx = 5xsinx

Ser ut att stämma.

2007-02-25, 17:49 #**2249**

Medlem

Reg: Jan 2007

Inlägg: 1 426

Citat:

Ursprungligen postat av GaussBonnet

Partialintegrering

∫f(x)g(x) dx = [F(x)g(x)]-∫F(x)g´(x) dx

Välj f = 5sinx, g = x => F = -cosx, g´= 1

∫5xsinx dx = [-5xcosx]+∫5cosx dx = [-5xcosx]+[5sinx]

Dvs, såvida jag räknat rätt. Test genom att derivera svaret:

D(-5xcosx+5sinx) = -5cosx+5xsinx+5cosx = 5xsinx

Ser ut att stämma.

Tackar!

2007-02-25, 18:25 #**2250**

Medlem

Reg: Jan 2007

Inlägg: 884

Vilken är den största respekrive minsta våglängden i Balmerserien?

Jag resonerar såhär:

Rydbergs formel:

1 / λ = R ( (1 / n^2) - (1 / m^2)

n är ju 2 när man talar om balmerserien, så därför skriver jag det som:

1 / λ = R ( (1 / 4) - (1 / m^2)

λ = 1 / ( R ( (1 / 4) - (1 / m^2) )

Den största våglängden måste ju vara när m är så litet som möjligt. Och det minsta värde m kan vara är ju 3, eftersom n = 2.

λ = 1 / ( R ( (1 / 4) - (1 / 9) )

Och om man låter m → ∞ så går ju 1/m^2 mot 0 alltså måste den minsta våglängden vara när

λ = 1 / ( R ( 1 / 4 ) )

Men jag får fel, vart tänker jag fel?

Tack!

2007-02-26, 16:06 #**2251**

Medlem

Reg: Sep 2005

Inlägg: 1 127

Om nån har lite tid över kan de sysselsätta sig med följande pyssel:

Beräkna dubbelintegralen över D

I = ∫∫((((x+y)^2)/y^2)(sin(((x+y)x)/y))dxdy

Där D är en fyrkant med hörn i punkterna (3/2, 3/2), (2,1), (3,3) och (4,2)

Så vore vi tacksamma.

2007-02-26, 21:32 #**2252**

Medlem

Reg: Jan 2007

Inlägg: 1 426

Here we go again...

Integrera f(x)=2xe^-x^2

Jag antar att man måste partialintegrera men får inte rätt på det.

2007-02-26, 21:42 #**2253**

Medlem

Reg: Feb 2005

Inlägg: 13 139

Citat:

Ursprungligen postat av Malchick

Here we go again...

Integrera f(x)=2xe^-x^2

Jag antar att man måste partialintegrera men får inte rätt på det.

Använd gärna parenteser för att förtydliga vad som menas:
f(x) = 2x e^(-x^2)

Tips: observera att 2x är derivatan av inre funktionen x^2.

2007-02-26, 21:49 #**2254**

Medlem

Reg: Jan 2005

Inlägg: 4 431

Oj!

Citat:

Ursprungligen postat av ihavesoldout

Om nån har lite tid över kan de sysselsätta sig med följande pyssel:

Beräkna dubbelintegralen över D

I = ∫∫((((x+y)^2)/y^2)(sin(((x+y)x)/y))dxdy

Där D är en fyrkant med hörn i punkterna (3/2, 3/2), (2,1), (3,3) och (4,2)

Så vore vi tacksamma.

Den här var räligare!

Får nog ta det i småbitar.

Förslagsvis börja med en linjär variabelsubstitution som överför integrationsområdet i en väldigt snäll kvadrat.
Variabelsubstitutionen (x,y) -> (s,t) bör välan vara av typen x = a*s+b*t , y = c*s+d*t. Får fundera lite närmare på det.

manne1973, hjääälp!! (igen)

2007-02-26, 21:51 #**2255**

Medlem

Reg: Sep 2005

Inlägg: 1 127

Citat:

Ursprungligen postat av Malchick

Here we go again...

Integrera f(x)=2xe^-x^2

Jag antar att man måste partialintegrera men får inte rätt på det.

Åh jag vet jag vet!

Ingen partiell integration här inte, nänä. Man kan lätt se att inre derivatan är -2x och e^-x^2 förblir konstant och så tänker man som så att vad måste måste stå framför e^-x^2 för att det ska bli 2xe^-x^2 när man deriverar det, jo nämligen ett minustecken.

Så då blir integralen -e^(-x^2)

2007-02-26, 21:56 #**2256**

Medlem

Reg: Sep 2005

Inlägg: 1 127

Citat:

Ursprungligen postat av GaussBonnet

Den här var räligare!

Får nog ta det i småbitar.

Jag tänkte att det kan ha med att funktionen är udda och att symmetri ger att integralen är noll. Men då återstår att på något sätt komma fram till att integrationsgränserna går från (-a) -> a annars blir det väldigt jobbigt.

Frågor om ekvationer och andra naturvetenskapliga uppgifter

Stöd Flashback