Frågor om ekvationer och andra naturvetenskapliga uppgifter

jo exakt det hade jag, men jag tänkte skriva det i den "officiella tråden" också. Nää du bidrog inte med så mycket men det lungt ändå. Eller kan du frågan?

Nej, tyvärr.

Kalla sträckan AC:s mittpunkt för D och AB:s mitt för E. Sträckan AD kallar vi b (b=10 km). Sträckan BD är c, x-ens grenpunkt heter F.

Nu ser vi två likformiga och rätvinkliga trianglar; BEF och ABD.
Av det följer att a/2 förhåller sig till x som c förhåller sig till a. Därtill vet vi att a^2=b^2+c^2.

x(a) = a^2/2c = a^2/(2*sqrt(a^2-b^2))

Kabellängden i alt. 2 förhåller sig till dito i alt. 3 som 2a förhåller sig till 3x.

Vid likhet har vi
2a = 3a^2/(2*sqrt(a^2-b^2))
a = 4b/sqrt(7), ungefär lika med 15 km om jag har fått till det hela rätt.

A, B och C kan ju placeras på periferin av en cirkel med F som centrum, så vid
gränsfallet att a = 10, dvs att A, B och C ligger på linje, så går x mot oändligheten.

----
Edit:
Svaret ...

Jag fattar inte riktigt vad du menar här, ska jag rita in dessa i den första triangeln och även rita in x:en där?

Skulle uppskatta om du kunde rita en bild äv det på t.ex. paint och sedan lägga upp här.


Det här förstår jag inte heller

http://img153.imageshack.us/img153/6341/triangelny6.png

Trianglarna BEF och ABD delar den spetsiga vinkeln vid B och har
varsin rät vinkel. Alltså har de samma form (men olika storlek).
Vi kan använda lagarna för likformiga och rätvinkliga trianglar.

---

Längderna i de olika alternativen kan vi skriva som funktioner av a:

L1(a) = a+20
L2(a) = 2*a
L3(a) = 3*a^2/(2*sqrt(a^2-100))

Om du ritar in de tre i ett diagram med a på x-axeln och L1, L2 och L3
på y-axeln, så ser du vilket alternativ som är bäst (kortast) vid olika
värden för a.

Det är kanske jag som är trög men, vad har du gjort här?

Kateten BE i den lilla triangeln motsvarar kateten BD i den stora triangeln.
Hypotenusorna är BF respektive BA. Eftersom trianglarna är likformiga så
gäller, med beteckningarna i figuren, att

x/(a/2) = a/c --> x = a^2/(2c) [1]

M.h.a. Pythagoras sats så kan vi uttrycka c som

c = sqrt(a^2-b^2) [2]

Sätt in [2] i [1], så får vi x som funktion av a (b är en konstant):

x = a^2/(2*sqrt(a^2-b^2))

Den totala kabellängden är 3*x = 3*a^2/(2*sqrt(a^2-b^2))

En voltmeter med motståndet 10*10^3 ohm mäter spänningen över ett annat motstånd R. Voltmeter är paralllellkopplad med motståndet och visar 12,5 V.

Det finns även en amperemeter,A, med motståndet 10 ohm som visar 0,25 mA. Den är seriekopplad.

Fråga;
Hur stort är motståndet hos R?

Eftersom motståndet är så pass stort i A kommer nästan all ström passera genom R men facit vill att man ska ta hänsyn till strömmen genom A.

Svar 49,990 kohm

Jag skulle behöva lite ledning med denna Fy. uppg:


En bil accelererar med konstant acceleration från stillastående upp till hastigheten 55 km/h för att därefter omdelelbart bromsa in med konstant acceleration till stillastående.
Tiden från starten tills bilden åter stannat uppgår till 25 s. Den sträcka bilen då kört är oberoende av hur länge hastighetsökningen pågick.
Bevisa detta samt beräkna den tillryggalagda sträckan.
_____

Att beräkna den tillryggalagda sträckan är inga problem:
s = vt < = > s = (55/3,6 m/s · 25 s)/2 = 190,972 m ≈ 191 m

Däremot finner jag det svårare vad som menas med "Den sträcka bilen då kört är oberoende av hur länge hastighetsökningen pågick."

Det får mig att tänka att: Det spelar ingen roll hur snabb eller långsam acceleration man har, man kommer att ha kört samma sträcka hela tiden så länge man börjar bromsa in med samma acceleration när man kommit from till 55 km/h (55/3,6 m/s). Alltså så kommer någon som går 0 till 55 km/h på 100 s och sen 55 - 0 km/h på 100s ha åkt samma sträcka som någon som har gått 0 - 55 på 1s osv., men detta faller på sin orimlighet. Jag försökte rita ett fint diagram i Illustrator för att bevisa att jag har fel, men det gick inte :P.

Så min fråga är, vad menas egentligen med ovanstående citat?

Nej, så är det inte: du har ju tiden, 25 sekunder, angiven. Vad som menas är detta:

Om du först konstant axar till 55 km/h på x sekunder och sen bromsar till 0 km/h på (25-x) sekunder, så kommer du lika långt, oavsett vad x är, om 0<x<25.

Alltså, du kan axa i en sekund, och bromsa i 24, eller axa i 15 sekunder, och bromsa i tio. Så länge accelerationen är konstant spelar det ingen roll.

Man kan se det hela som en triangel, där maxfarten är höjden och tiden basen. Det spelar ingen roll om triangeln är rätvinklig med den räta vinkeln till höger, eller till vänster, eller om den är likbent: så länge basen och höjden är densamma så får du samma area.

Hoppas det är begripligt, får återkomma annars.

Ditt svar räcker gott och väl, tack så mycket

edit: när man väl förstått det jag var så dum och inte förstod, var uppgiften löjligt enkel.

Ok, jag trodde inte att man kunde skriva , för i så fall så hänger jag med fram till :


I den första delen, har du flyttat över alla a till högerledet och i så fall hur, kan du vara sjyst och visa steg för steg.

Och den andra delen (A, B och C kan ju placeras osv) förstår jag inte vad du menar?


Sorry om jag är lite krävande men har lite brottom med att lösa klart talet så...