Se först och främst till att om nödvändigt avdramatisera din inställning till matematik.
Anledningen till att folk ofta är skraja för matematik beror förmodligen på att de inte fick någon chans att utveckla en djupare förståelse för den, och då minns man den lätt som "den där dryga kursen med en massa formler".
Matematik är alltid så enkelt formulerat som möjligt, och den enda anledningen till att vissa uttryck ser krångliga ut är för att man inte är bekant med vad vissa matematiska symboler betyder.
Symbolernas syfte är ofta att bara att fungera som kompakta ord, så att man kan skriva längre slutsatser med enbart dessa tecken.
Det är lite grand som att skriva ett enkelt "2 ≠ 3" istället för ett omständligt och svåröverblickat "två är inte lika med tre".
De flesta andra matematiska symboler har precis samma typ av "kompakta" syfte.
Man kan till och med tänka på en konstant som π på ett liknande sätt, eftersom den är ett mer kompakt sätt att skriva kvoten mellan en cirkels omkrets och dess diameter.
Se till att du verkligen skaffar dig en ordentlig förståelse för det som du läser.
Nöj dig inte med att bara memorera en formel, den kan visserligen vara användbar under rent mekaniska uträkningar, men du kommer att få en mycket mer flexibel förståelse för matematik om du verkligen försöker visa dig själv
varför en formel stämmer.
Jag brukar alltid försöka sikta på en förståelse som är så djup att jag inte ens behöver kolla några formler eller härledningar, jag försöker alltid skaffa mig en sån bra förståelse att jag bara rakt av kan räkna ut saker utifrån rent logiska resonemang.
"Så här måste det ju vara, så då kan jag räkna ut det där, och då får jag det där resultatet, och titta där, nu fick jag ju fram formeln som jag förväntade mig komma fram till".