SR:s dokumentär ett ett skolexempel på hur man mörkar sanningen och försöker beskylla fienden istället för förövaren ur den egna gruppen.
Det dröjer bara 02:55 min in i dokumentären innan man börjar tala om "trådar på flashback" och hur han "bröt ihop och grät".
Lucas skrev dock själv på twitter:
Citat:
Jag gillar flashback. Visst det skrivs hemska saker där, men det är viktigt för demokratin med forum som garanterar allas yttrandefrihet.
Däremot dröjer ända 25 minuter in i den 40 min långa dokumentären innan det nämns att det är FI:s ungdomsförbund (UF) som deltagit i näthatet som drev honom till självmord.
Lucas skriver själv innan självmordet på twitter:
Citat:
Jag orkar inte mer. Jag klarar inte av hatet från UF:s styrelse som de rättfärdigar med massa fina ord. Det funkar inte längre.
Hedda Tingskog från FI:s ungdomsförbund levererar en ursäkt i medietränad anda och beskyller Siri Bergqvist 27 min och 30 min in i dokumentären för allt näthat.
30:48 säger dock Siri: "Det känns så klart jättejobbigt. Jag har ju hela tiden tänkt att det var någonting som
vi alla var med om på något sätt tillsammans. Men nu känns det väl mer att om det är så att dom på riktigt anser att jag deltagit så känns det skitjobbigt. För det här kom som en överraskning, att dom ser på det så."
Hedvig Nilsson konfronterar inte UF:s styrelse omkring Siris påstående att näthatet var något som de var med tillsammans om.
Siri tillåts även att gråta ut i dokumentären och påstå att hon minsann inte näthatat något.
Kunde man förväntat sig något annat från medieetablissemanget?
