2005-08-27, 22:49
#1
[inlägg editerat av Padme]
Utdrag ur sektion ett i ”Den Jesus som aldrig funnits”:
”Sektion två, Arvet från Sinai, handlar om Gamla Testamentet och dess uppkomst samt om israeliternas historia. Denna avdelning är ingalunda komplett men visar ändå med all önskvärd tydlighet att Gamla Testamentet inte bör utgöra en grund för en modern religion. Den moderna arkeologin har gett oss en helt ny syn på israeliternas äldre historia. Dagens arkeologer har på det stora hela gett upp patriarkerna, fångenskapen i Egypten, utvandringen och erövringen av Kanaan. Den stora striden, som just nu rasar bland forskarna, gäller huruvida Davids och Salomos riken över huvud taget har funnits. Som kommer att framgå av kapitel ”2.5 Israeliternas historia jämförd med GT” måste sannolikt även historien om David och Salomo skrivas om.
Den Jesus som aldrig funnits handlar emellertid i första hand inte om judendomen utan om kristendomen. Judarnas historia behandlas endast i så måtto som att den utgör en grund för den senare uppkomna kristendomen. Gamla Testamentet är faktiskt ”stulet” från judarna.
Även etiken i GT granskas. Denna långt ifrån fullständiga genomgång har jag gjort för att visa läsarna vad som verkligen står i GT. Många synes vara relativt ovetande om de uppmaningar som under 2000 år utövat sådan påverkan på Västerlandets människor.
Sektion tre, Kristus före Kristus, är tänkt som en övergång mellan sektion två och fyra. Jag gör en synnerligen grundlig jämförelse mellan Jesusgestalten och andra gudssöner. Här behandlas också den messianska profetian som så småningom ledde fram till en intensiv längtan hos fromma judar efter en smord befriare, en messias, en Kristus. Jag avhandlar de olika föreställningar som florerade i Medelhavsområdet århundradena före vår tidräkning (fvt) och som kom att ge impulser till den gryende kristendomen.
Kapitel 3.4 redogör för de textställen i Gamla Testamentet som evangelieförfattarna använde för att konstruera berättelsen om Jesus. En av de rörelser som starkast influerade kristendomen var esseismen. I kapitel 3.5 granskar jag esseernas lära utifrån deras egna skrifter, de så kallade ”Dödahavsrullarna”, funna i Qumran.
Jag har också placerat ett kapitel om gnostiken i sektion tre (3.6). Nyckeln till förståelsen av kristendomen och dess uppkomst ligger i att förstå gnostiken. Det var gnostikerna som utövade den kanske största påverkan på den unga kristna rörelsen. Vill man spetsa till det kan man hävda att de troligen skapade såväl kristendomen som Bibelns Jesus. Jag ägnar därför stort utrymme åt gnostiken och dess påverkan på Paulus och evangelieförfattarna.
Sektion fyra, Jesusgestalten kritiskt granskad, får anses vara bokens viktigaste sektion. Den cirkulerar omkring en enda fråga: har Bibelns Jesus funnits? Har det funnits en person som levt det liv som evangelierna tecknar?
Ingenting tyder på att den Jesus vi möter i evangelierna har någon motsvarighet i en verklig person. Detta utesluter inte att det kan ha funnits en, eller till och med flera verkliga personer som har gett upphov till föreställningen om frälsaren Jesus. Men sektion fyra besvarar inte frågan om denna person eller dessa personer har funnits eller ej. Det kan vi inte veta. Sektion fyra försöker ge svar på om det porträtt som ges av Jesus i evangelierna är riktigt eller ej.
Ingen historiker nämner Jesus. De första kristna författarna, då främst Paulus, är likaledes ovetande om (eller ointresserade av) hans jordeliv. Först i evangelierna, ca en generation senare, tecknas en bild av en historisk Jesus. Detta porträtt är emellertid en fantasikonstruktion som har sammanställts från en mängd mytiska föreställningar. Jag dissekerar evangelierna bit för bit och visar i möjligaste mån varifrån evangelieförfattarna har influerats.
Därutöver granskas det för allmänheten okända Hemliga Markusevangeliet som synes ha varit ett gnostiskt symboliskt evangelium. Det Hemliga Markusevangeliet verkar ha avskalats de esoteriska delarna, vilka var avsedda för de invigda gnostikerna, och den kvarvarande texten blev till Bibelns Markusevangelium.
Sektion fem behandlar Kristendomens uppkomst. Här har jag placerat ett kapitel om arkeologiska förfalskningar. Men framför allt kan sektion fem sägas handla om den period i den tidiga kyrkan som skildras i Apostlagärningarna. Min historierekonstruktion avviker dock väsentligt från den gängse bilden. Jag skissar också på möjligheten av en eller flera upphovsmän till legenden om Jesus.”
Och hela innehållsförteckningen med några små utdrag ur boken finns att läsa här: http://user.tninet.se/~npt994z/innehalls.htm
Utdrag ur sektion ett i ”Den Jesus som aldrig funnits”:
”Sektion två, Arvet från Sinai, handlar om Gamla Testamentet och dess uppkomst samt om israeliternas historia. Denna avdelning är ingalunda komplett men visar ändå med all önskvärd tydlighet att Gamla Testamentet inte bör utgöra en grund för en modern religion. Den moderna arkeologin har gett oss en helt ny syn på israeliternas äldre historia. Dagens arkeologer har på det stora hela gett upp patriarkerna, fångenskapen i Egypten, utvandringen och erövringen av Kanaan. Den stora striden, som just nu rasar bland forskarna, gäller huruvida Davids och Salomos riken över huvud taget har funnits. Som kommer att framgå av kapitel ”2.5 Israeliternas historia jämförd med GT” måste sannolikt även historien om David och Salomo skrivas om.
Den Jesus som aldrig funnits handlar emellertid i första hand inte om judendomen utan om kristendomen. Judarnas historia behandlas endast i så måtto som att den utgör en grund för den senare uppkomna kristendomen. Gamla Testamentet är faktiskt ”stulet” från judarna.
Även etiken i GT granskas. Denna långt ifrån fullständiga genomgång har jag gjort för att visa läsarna vad som verkligen står i GT. Många synes vara relativt ovetande om de uppmaningar som under 2000 år utövat sådan påverkan på Västerlandets människor.
Sektion tre, Kristus före Kristus, är tänkt som en övergång mellan sektion två och fyra. Jag gör en synnerligen grundlig jämförelse mellan Jesusgestalten och andra gudssöner. Här behandlas också den messianska profetian som så småningom ledde fram till en intensiv längtan hos fromma judar efter en smord befriare, en messias, en Kristus. Jag avhandlar de olika föreställningar som florerade i Medelhavsområdet århundradena före vår tidräkning (fvt) och som kom att ge impulser till den gryende kristendomen.
Kapitel 3.4 redogör för de textställen i Gamla Testamentet som evangelieförfattarna använde för att konstruera berättelsen om Jesus. En av de rörelser som starkast influerade kristendomen var esseismen. I kapitel 3.5 granskar jag esseernas lära utifrån deras egna skrifter, de så kallade ”Dödahavsrullarna”, funna i Qumran.
Jag har också placerat ett kapitel om gnostiken i sektion tre (3.6). Nyckeln till förståelsen av kristendomen och dess uppkomst ligger i att förstå gnostiken. Det var gnostikerna som utövade den kanske största påverkan på den unga kristna rörelsen. Vill man spetsa till det kan man hävda att de troligen skapade såväl kristendomen som Bibelns Jesus. Jag ägnar därför stort utrymme åt gnostiken och dess påverkan på Paulus och evangelieförfattarna.
Sektion fyra, Jesusgestalten kritiskt granskad, får anses vara bokens viktigaste sektion. Den cirkulerar omkring en enda fråga: har Bibelns Jesus funnits? Har det funnits en person som levt det liv som evangelierna tecknar?
Ingenting tyder på att den Jesus vi möter i evangelierna har någon motsvarighet i en verklig person. Detta utesluter inte att det kan ha funnits en, eller till och med flera verkliga personer som har gett upphov till föreställningen om frälsaren Jesus. Men sektion fyra besvarar inte frågan om denna person eller dessa personer har funnits eller ej. Det kan vi inte veta. Sektion fyra försöker ge svar på om det porträtt som ges av Jesus i evangelierna är riktigt eller ej.
Ingen historiker nämner Jesus. De första kristna författarna, då främst Paulus, är likaledes ovetande om (eller ointresserade av) hans jordeliv. Först i evangelierna, ca en generation senare, tecknas en bild av en historisk Jesus. Detta porträtt är emellertid en fantasikonstruktion som har sammanställts från en mängd mytiska föreställningar. Jag dissekerar evangelierna bit för bit och visar i möjligaste mån varifrån evangelieförfattarna har influerats.
Därutöver granskas det för allmänheten okända Hemliga Markusevangeliet som synes ha varit ett gnostiskt symboliskt evangelium. Det Hemliga Markusevangeliet verkar ha avskalats de esoteriska delarna, vilka var avsedda för de invigda gnostikerna, och den kvarvarande texten blev till Bibelns Markusevangelium.
Sektion fem behandlar Kristendomens uppkomst. Här har jag placerat ett kapitel om arkeologiska förfalskningar. Men framför allt kan sektion fem sägas handla om den period i den tidiga kyrkan som skildras i Apostlagärningarna. Min historierekonstruktion avviker dock väsentligt från den gängse bilden. Jag skissar också på möjligheten av en eller flera upphovsmän till legenden om Jesus.”
Och hela innehållsförteckningen med några små utdrag ur boken finns att läsa här: http://user.tninet.se/~npt994z/innehalls.htm
