Citat:
Ursprungligen postat av
Xheqnhouz
Jag kan tänka mig att vissa former av rättighetsbaserad liberalism implicit förutsätter någon form av fri vilja.
Anta att det är skadligt att röka X. Frågan är, om det skall vara förbjudet. Skall staten genom paternalistiska ingrepp hindra människor från att röka X?
En argumentationslinje mot ett sådant paternalistiskt ingripande förutsätter att människan har en fri vilja - om människan är lämnad åt sig själv, kan människan välja att röka eller inte röka X. De som skadar sig genom att röka X har inga andra än sig sjäva att skylla.
Om vissa däremot vore determinerade att röka X, skulle denna argumentationslinje inte hålla - man skulle kunna motivera att staten hindrade människor från att röka X.
Generellt kan man säga, att ju mer kontroll människan har över sin situation, desto mer ansvar har hon. I den mån människan är determinerad av biologiska och/eller sociala faktorer utanför hennes kontroll, är det svårare att hålla henne ansvarig för vad hon gör.
Det finns andra argumentationslinjer mot dylika paternalistiska ingrepp. Man kan hävda det visserligen inte föreligger något principiellt hinder mot paternalistiska ingrepp, men att sådana ofta får med sig negativa bieffekter, och därför bör undvikas.
Absolut. Det finns en gren av liberalismen som argumenterar på det sättet du målar upp. Därav skulle deras argument också bli betydligt svagare (eller fullständigt kollapsa) om den fri viljan visade sig att inte finnas.
Likväl kan man argumentera att människans moraliska ansvar för sin handling inte är en produkt av en fri vilja utan av konsekvensen. Om vi har ett rättighetssystem som bygger på icke-aggressions principen (och vi förutsätter att systemet är giltigt) skulle jag nog vilja påstå att det är individens handling
som är det moraliskt förkastliga och inte de bakomliggande orsakerna till handlingen.
a) En individ har en fri vilja och slår sönder mitt fönster.
b) En individ har ingen fri vilja och slår sönder mitt fönster.
c) En individ med fri vilja super sig full och slår sönder mitt fönster.
d) En individ utan fri vilja super sig full och slår sönder mitt fönster.
Lite beroende på hur man väljer att definiera moraliskt ansvar kan man anse att alla fyra situationer är lika moraliskt klandervärda eller vice versa.
Men överlag tycker jag det är väldigt svårt att diskutera frågan på ett sådant allmänt plan som vi väljer att göra här.