Det värsta jag varit med om (spice)

Hej!

Jag har varit här och läst ett bra tag men då jag bara brukar cannabis så har jag aldrig tyckt att jag haft något särskilt rus att berätta om. Men nu har jag det.

Substans: Spice

Dos: 4 bloss

Ålder: 24 Kön: Kvinna Vikt: ca 65 kg

Tid: Ca 5 timmar

Utvärdering: 0/10

I och med att sommarlovet dragit igång så har jag rökt och festat oftare än under terminen. Igår (torsdag) sov jag hos min vän efter att hon haft en liten soarè och idag vaknade jag vid 10 av att en gemensam vän till oss kom med lite röka. Det var dock Spice, och det hade jag bara rökt en gång tidigare utan att bli särskilt påverkad. Så vi rökte en joint med Spice innan jag skulle gå. Jag tog 4 bloss och sa hejdå då jag behövde hinna hem för att se Chen/Peng mot Lee/Zhang (tennis, Challenger, hade mycket pengar på den så...)

Från det att jag tog sista blosset till det att jag stod i hissen hann det gå högst 30 sekunder. Då slår det mig, lite som en elchock. På ett ögonblick känner jag att allting inte står rätt till. Hissen krymper, hjärtat slår allt fortare, och det känns som att ormar krälar i mina lår och förlamar mina ben.

När hissen till slut landar på bottenvåningen så återfår jag kontrollen lite grann. Sätter på mig solglasögonen och pratar lite med mig själv, berättar för mig själv att detta inte är något särskilt, att jag har varit så här hög på cannabis med. Vilket jag inte hade, men jag insåg faktiskt inte allvaret i ruset just då. Antagligen därför som jag inte tänkte på att gå upp igen.

Så, jag går ut ur porten och går ett par meter ut i solen. Det var skönt. Jag tittade uppåt medan jag njöt av värmen. I mitt tillstånd trodde jag att jag hade gått tre meter. Snarare så hade jag gått trettio meter och hann precis stanna när jag hörde en bilförare som körde förbi tuta. Hade han inte gjort det så hade jag antagligen varit död nu.

Nu började jag fundera över hur det var möjligt att jag hade gått så långt när jag trodde att jag gått så lite. Då förstod jag nog på vilket allvar jag borde ta denna situation och skärpte mig omedelbart. Ansträngde mig för att hålla ögonen vidöppna hela tiden och analysera situationer.

Jag svängde, efter bilincidenten, vänster och hamnade på gatan jag bor på. Men det är en riktigt jävla stor gata och en lång promenad väntade mig. Precis när jag kommit ut på Amiralsgatan (i Malmö) så slås jag av det som slog mig i hissen. Allting krymper och är på väg att sluka mig, jag har svårt för att kontrollera benen, hjärtat slår fort. Jag sätter mig ner på en bänk i närheten men det blir bara värre, jag tittar ner och känner hur mitt ansikte är på väg att slukas in i marken.

Då kommer jag på det. Musik! Jag behöver musik. Sätter på mig hörlurarna och spelar Riff Raffs nya skiva Neon Icon och det är bara så perfekt. Jag står still på trottoaren med låten "Versace Python" på hög volym och känner hur texten tar fysisk form, går ut ur hörlurarna och blir pulver som faller över mig. Refrängen i den åten är helt underbar och jag njuter så mycket. Sedan blir det värre och jag skyndar mig iväg.

15 minuter hemifrån hade jag kämpat mig fram på en tom trottoar. Nu var jag dock vid Nobeltorget och det skulle vara en del folk här. Jag råkar gå in i en äldre man som väntar på bussen och ber lite snabbt om ursäkt. Gick verkligen fort då jag ville hem så gärna. Vid korsningen Amiralsgatan/Nobelvägen (mittemot Mido) så var jag nära på att råka illa ut igen. Jag skulle korsa gatan men hade den där delayen på synen och hann inte se bussen som kom emot mig. Chauffören tvärstannade, och jag fattade vad som hänt först några sekunder efter att det hade hänt. Jag sa inget utan gick bara därifrån snabbt som fan. Tänkte på hur det var möjligt att jag hade missat en så pass stor buss. Då fattade jag, det var pga musiken som var på skyhög volym och som blockade ut allt annat.

Efter bussincidenten gick jag via St. Knuts torg och även där blev en bil ett problem, men inte lika farligt som föregående två bilar. Det tog jag som ett tecken på att ruset höll på och avta. Att jag löste ett problem bättre. Men på torget så fick jag en hallucination. Jag såg en stor långtradare köra in i ett av husen och fick panik. Tänkte att jag kanske var som han i Final Destination, att jag kunde se vad som skulle hända innan det hände. Jag började se mig omkring efter folk att varna, att berätta för dem om långtradaren, men ingen jag ber stanna stannar. Nu i efterhand så tror jag att jag aldrig bad någon stanna utan bara inbillade mig det.

Jag skyndade därifrån. Ingen kunde bevisa att jag kunde se framtiden och hade kunnat se till så huset evakueras innan långtradaren körde in i det. Eller? Detta stadiet, cirka 5 minuter hemifrån, inte ens det, blev ett riktig nojjigt scenario. Jag fick för mig att de som vägrade stanna och hjälpa mig var poliser som kunde hjälpt mig, fast de ville inte göra det då de var en del av en konspiration och skulle komma efter mig. Jag försöker springa lite, men varje gång jag börjar springa så känns det som att jag lyfts upp i luften och stannar där några sekunder extra. Det var läskigt.

När jag kommer till min port så slås jag av en ny panikattack. Mina nycklar var borta. Vem har tagit dem? De konspiratoriska poliserna som nu skulle skjuta långtradare på mig? Jag letar frenetiskt överallt när jag till slut ser dem på marken. Antar att jag hade så bråttom med att dra ut dem att jag tappade dem och inte såg det.

Väl hemma så låser jag dörren och måste kolla så att det är låst många gånger. Jag drar åt låset så hårt jag kan, flera gånger, och sätter mig ner på sängen. Jag försöker sansa mig, klickar på Space på datorn så att den väcks ur viloläge och går in på liveresultat.se snabbt som fan för att se hur det står till i matchen. Då ser jag att Chen och Peng hade vunnit. Kollar förvirrat på klockan och ser att den är 13:41.

Hade också ett sjukt jävla rus när jag prövade röka spice första gången, första och sista. Allt började med att jag och en polare satte oss under ett tak ca 23.00 på kvällen och tog ca 10 bloss var. Vi lutar oss tillbaka och efter ett par minuter får jag samma känsla man brukar få av weed. Efter en stund ber min vän mig att sätta på en låt på luren, varav jag tar upp den men känner mig fett seg, kan inte rkt urskilja låtarna och beslutar mig för att lägga ner den igen, jag lutar mig tillbaka igen och tar det lugnt. Helt plötsligt ligger jag på marken, jag känner att min kropp är vaken, men jag ser inget och försöker desperat sparka igång min kropp (Som en sömnparalys), jag lyckas och försöker resa mig upp om än vingligt. Under tiden jag försöker resa mig upp ändras min syn hela tiden med att jag ena sekunden inte ser något alls och nästa att jag ser omgivningen (som lixom darrar förbi mig snabbt) kombinerat med olika bilder som svissar förbi (exempelvis från tv jag sätt under dagen kom jag på i efterhand).
Hur som helst. Tydligen hade jag rest mig upp från bänken vi satt på enligt min kompis och han sade att det såg ut som att min högra arm började krampa och sen hade jag trillat rätt framåt, eller snubblat(?) och faceplantat asfalten. Fick 3 feta skrapsår i huvudet
Iaf så försöker jag ta mig därifrån i ren chock med min kompis hack i häll och omgivningen framför bara darrar och allt känns så overkligt som att jag vaknat från en dröm eller frtf var kvar i drömmen.
Sen så bankade mitt hjärta otroligt snabbt, trodde jag skulle få en infarkt eller ngt och vi fortsätter att gå och gå tills jag känner mig någolunda normal igen.
Jo föresten, när jag slagit i huvudet så slutade jag andas i 5-10 sekunder och min polare var skitnära att ringa 112..turligt nog behövde han inte det haha, skulle bli ett jävla problem när det framkommit vad man rökt för ngt. Menmen för min del kommer jag aldrig röka spice igen, man blir helt fuckt up

Känner igen konspirationstankarna. Jag upplevde liknande när jag rökte spice.
Har rökt weed innan men kände inte alls samma känsla med spice. Jag var hyfsat nojjig och min upplevelse påverkades antagligen därför negativt men hade under hela "trippen" en känsla av att det var något syntetiskt i min kropp. Som tur var hade jag en mer van vän tillhands som följde mig hemåt innan allt gick överstyr. Hade jag inte kommit hem hade jag dock garanterat sneat. Syntetkänslan kan ha varit inbillning och en tankebana jag fastnade i men fan va obehagligt det var.

Blev så för mig med dom 3 gångerna jag rökt spice därför kommer jag aldrig röra det jävla giftet igen.

Riktigt gift! Jag drog några feting bloss på en bong för ett tag sedan & jag försvann helt, visste stundvis inte ens om att jag låg på min egen soffa, som i en riktigt mardröm & då har jag tagit dom flesta droger & även sneat en del gånge men detta var i topp 3 de värsta jag varit med om.

min debut va också spice (förutom alkohol och nikotion)

jag och 3 vänner beställde hem från internet. en utav oss hade testat spice förr så han visade oss hur vi skulle gå tillväga, vi passar bongen till varandra ett par varv och jag känner ingenting och blev extremt missnöjd. 5 min senare så hade jag varit uppe hos stjärnorna och vänt! va helt sjukt blev ybernojjig och ville dra hem till polarens föräldrar (som va vakna) tog oss 2 timmar att gå 1-2km!

som tur va var de inte vakna när vi kom hem!

detta va spice gold, kom runt -09 och testade några ggr till men nej aldrig spice mer. det är och förblir gift!

Kan ju gara en bra idé att inte testa nya substanser och försöka ge sig ut på stan direkt efter..

Tja! Jag har rökt min beskärda del av spice och folk underskattar verkligen hur starkt det är med syntetiska cannabinoider. Den som gjort blandningen kan ha blandat 5:1 med tobak, istället för 1:1 och sen låtit dig röka. Man ska vara otroligt försiktigt när det kommer till att röka "snabbt" med spice. Weed kan du ju lätt röka två joints utan att det händer så mycket de första 10 minuterna. Men spice är annorlunda, då blir du riktigt hög bara efter första utandningen ~10-20 sekunder. Man måste respektera detta och ta det lugnt ifall du vill ha en bra erfarenhet av spice. ^^ pröva igen och ta ett bloss i taget tills du känner att du fått ett bra rus! Man kan bli riktigt jävla skev om man inte är försiktig, det har jag med råkat ut för!

Känner igen det. Så länge cb är iaf hyfsad mår jag alltid bra i första hand även om jag stött på ett par sativor och en skum bruning som gav RIKTIG paranoia. Alla rökmixar har dock haft en paranoid/småpsykotisk/psykedelisk karaktär för mig. Gillar det, men det har gång på gång blvit för mycket. Fubben var giftigast för mig, BB och PB 22 har trots ryktet atldig gett mig altt för svår at. Fubben däremot kunde jag varken gå eller prata när den skulle väck. Efter 3 g, pulver alltså.
Samtidigt känns det ju så tryggt hyfsat öppet att köra dessa då man kan sitta på balkongen och köra utan noja. Tobak med en smula konstig lukt reagerar ju inte grannarna på. Övertygad om att de är giftiga, men även gift gör sitt när man mår tjyvens och inte vågar the real deal.

Besökt amsterdam sammanlagt 3v och testat 100+ strains, men ingenting har gett den där tokiga skevheten och återdoseringsbehovet som noiderna ger. Tragisk man känner sig som tar skit pga av rädsla för straff. När amsterdam eller chrisutbudet fanns mådde man ju bra övervägande.

Jag har nu rökt spice igen. Var en lite annorlunda upplevelse denna gången. Rökte med en vän precis innan vi gick in på bion och såg 22 Jump Street. Försökte tajma det så bra som möjligt så att vi gick in precis innan det blev mörkt och filmen skulle börja.

Var helt underbart när filmen väl drog igång och ruset tog vid. Kändes som att stolen fick armar och tog på mig, ryckte till konstant. Annars kände jag allt jag kände när jag rökte det första gången, men denna gången kändes miljön tryggare. Filmen var extremt rolig just då också, speciellt under den första timmen. När sedan ruset började avta så blev det bara mysigt, började äta mina chips och brownies då.

Ni som var på 18:20 visningen på Royal i Malmö: sorry för oljudet från de bakre raderna!

GULDREGELN nummer 1 med spice. Ta ETT bloss och VÄNTA, fyll på mer vid behov. Den stora skillnaden mellan spice och gräs är hur ruset tar vid. Gräs kan vara lite sneaky och skicka iväg en efter en kvart på en mellow resa. På spice känns det lite som att gå rakt in i en vägg i 180 i timmen, och sen är det så intensivt ett tag. Jag som röker uppemot 5 g pulver på en månad (rent) hade ett uppehåll på en dag kanske? Innan jag hittade en halvrökt splirre (lycka) i ett bortglömt hörn. Ett bloss senare var jag på gränsen till för mycket, och då hade jag rökt rent pulver så sent som dagen innan det. Toleransen på detta är väldigt, väldigt känslig, man ska vara försiktig.


Jag får också ALLTID någon form av paranoid, psykotisk känsla av spice, problemet är väl att jag gillar det bara. Innan det blir för mycket såklart. Hade gräs gett samma rus och varit billigare hade såklart ingen rökt spice. Handlar inte ens om olagligheter längre.


Det där lät ju super! Tack för tipset, blir till att se samma fillm med lite röka lite tror jag. Men du, du fick aldrig höra vilken sort det var som du rökte första gången?

Gör det. Jag ville egentligen se Noah men det kanske är bättre att se på komedier i det tillståndet.

Nej, jag fick aldrig höra det, men kan ta reda på det!