När går en el propp?

Hur mycket W kan man använda innan en propp går?

Säkringen går när strömmen genom den når eller överskrider märkströmmen tillräckligt lång tid. Det kan ta någon-några timmar innan säkringen går om den belastas med exakt märkströmmen (t.ex. 10A genom en 10A säkring), men med högre ström minskar tiden drastiskt och vid dubbla strömmen handlar det sannolikt om mindre än en sekund. Det finns dessutom olika snabba säkringar...

Angående möjlig effekt så är det bara att använda ohms lag: Volt gånger ampere lika med watt. 230V gånger 10A säkring ger 2300W maximal effekt exempelvis, 230V och 16A ger 3680W. (Använder man trefas blir det lite mer avancerat, men det gör du förmodligen inte.)

Sammanfattningsvis blir svaret "det beror på". Man kan belasta med olika hög effekt olika länge innan säkringen löser ut. Och tänk på att vissa saker, framförallt stora elmotorer, drar MYCKET mer ström i startögonblicket och därmed kan bränna säkringar som egentligen är tillräckligt stora för normal drift. Mycket att tänka på...

P=UxI

P=230x10 (som exempel)

P=2300 Watt.

En trög säkring kan ta lite mera.

Kan inte ett dugg när det gäller el men om man har ett rum som tar vi säger 2000w det både väl gå utan att en säkring går?

Är säkringen på 10A är det inga problem. 230x10=2300.

I vissa äldre installationer kan dock säkringen vara på 6A och då löser den. 230x6=1380.

Förutsätter att du pratar enfasbelastning.

Njaäe, det är ofta inte så enkelt (men ibland). INTP förde ämnet trefas på tal och att uträkningen blir knepigare då men det är egentligen inte enfas eller trefas som krånglar till det utan den så kallade effektfaktorn (betecknas ofta cosφ, uttalas "cos fi" från trigonometriska funktionen cosinus och bokstaven φ för fasförskjutningsvinkeln mellan ström och spänning, här avser inte ordet fas sånt som fas 1, fas 2, fas 3 utan tänk snarare på betydelsen tid som i månens faser under en månad). Med en effektfaktor annan än 1 kommer alltså inte ström och spänning riktigt samtidigt under cykeln på 1/50 sekund.

Denna dyker upp lika glatt oavsett enfas, tvåfas eller trefas och måste tas hänsyn till på s.k. induktiva och kapacitiva laster såsom elmotorer, transformatorer, bild- och ljudanläggningar, datorer, lysrör etc. För (så gott som) rent resistiva laster såsom spisar, värmeelement och glödlampor är effektfaktorn snuddande nära 1 så då gäller ovanstående formel för effekten.

M.h.t. effektfaktor blir däremot formeln P=U*I*cosφ (P=effekt i watt (W), U=spänning i volt (V), I=strömmen i ampere (A), cosφ är ett dimensionslöst tal.

Då jag mätte sånt här i tråden (FB) Portabla elenergimätare fann jag att min borrmaskin hade så låg effektfaktor som 0,39 (på låg belastning, den är nog lite högre vid hög belastning). Strömmen blir då mer än dubbelt så stor vid en given effekt som om man bara skulle räkna med P=U*I.

Nu var det här förvisso en hygglig överkurs för vår käre trådstartare. Dessutom används kapacitiva laster för att motverka den dåliga verkningsgraden, inte förhöja den. I stora industrier med många induktiva laster installerar man till exempel kondensatorbatterier för att på så sätt minska den reaktiva effekten (betecknas Q). Resultatet blir då att skenbar effekt (S) och aktiv effekt (P) inte skiljer sig speciellt mycket. Detta kan man enkelt se om man, som du påpekade, använder sig av trigonometri där den skenbara effekten är hypotenusan i triangeln och den aktiva effekten är basen.

Det kan ha varit överkurs men jag hoppas att de flesta kan ta till sig åtminstone slutsatsen att strömmen kan bli rätt mycket mer än P/U för många vanliga apparater i hemmet även om inte alla måste hänga med på riktigt varför det är så. Egentligen saknas lite förklaringar för full förståelse även i det jag skrev men jag kände att det började bli lite mycket...

Men njaäe igen, det fetmarkerade är inte helt rätt, speciellt inte vad gäller slutklämmen. Det är ju alldeles sant att man installerar kondensatorbatterier som med sin kapacitans kompenserar för induktansen hos en massa elmotorer på industrier. (Verkningsgrad var inte rätt ord, en elmotor kan ha låg effektfaktor men ändå hög verkningsgrad, de har inget direkt att göra med varandra (men lite i alla fall, indirekt...)). På så sätt drar man inte så mycket reaktiv effekt från elnätet och slipper betala "straffavgift" för denna utan kan nöja sig med den användbara aktiva effekten.

Det jag däremot vill påpeka är att om vi skiter i kondensatorbatterier för kompenseringsändamål så finns det ändå vanliga förbrukare som i sig utgör kapacitiva laster, alltså motsatsen till induktiva (jag förklarar inte orden för din skull nu, du vet det så klart, utan så kanske även TS kan hänga med). På rak arm kommer jag inte på andra kapacitiva laster än lysrörsarmaturer men det finns ju fler. Dock dominerar det induktiva inslaget kraftigt över det kapacitiva i en vanlig industri så därför ser vi aldrig att man installerar några stora spolar för att reducera kapacitiv effekt utan det är kondensatorer som gäller. Industrin lägger normalt mycket mer energi på elmotorer än på belysning.

Sen så brukar man ju inte installera kompensationskondensatorer (kondensatorbatteri) till enskilda förbrukare utan snarare en enhet som täcker en hel elcentral som sedan matar massvis med enskilda "bruksapprater" såsom motorer etc. Därför är det skit samma med kondensatorbatterier vad gäller strömmen och avsäkringen av en kabel till en enskild förbrukare. Kondensatorbatterier är mest en ekonomisk grej utåt mot elleverantören men påverkar inte mycket inom ens egen anläggning.

Nu är inte elektronik min starka sida men har man inte kondensatorer i en lysrörsarmatur för att kompensera induktansen i driftdonet? De kompenseringsanläggningar jag har jobbat med ökade verkningsgraden i respektive ställverk från .7 upp till .98. En ganska stor skillnad om man betänker att inkommande effektbrytare ligger på runt 3200A.

Det är olika för olika modeller av säkringar. Om man har gammaldags tröga proppar så kan man läsa detta dokument:
http://www.ifoelectric.com/pdf/Ifo_D-sak_TD.pdf
Tabellen på sid 7 gäller för tröga proppar. En 10A propp tål 29A under 10 sekunder. Och 45A under en sekund. Mer än man tror...

Edit: kanske lite felskrivet, 29A och 45A är ju nominell ström när säkringen löser, inte vad den "tål"

Hittade nedan i mina anteckningar:

"En 10A säkring tål alltid en viss överlast innan den utlöser (vi snackar nu om vanliga diazed säkringar snabbsäkringar har andra värden) tex tål en 10 A säkringa en belastning på 14 A under lång tid utan att utlösa, stiger strömmen däremot till 19 A SKALL säkringen utlösa inom en timme."