Lag-EM i friidrott, Braunschweig 21-22 juni 2014

Låna hem Flink ni så tar vi Sandra Eriksson som har svensk man och bor i Stockholm.

Tassarna bort! Nån gräns får det vara på er import av långdistanslöpande tjejer .

Nästa år måste männen skärpa till sig betydligt, och det handlar även då om att klamra sig fast i förstadivisionen. Jag gillar ändå svängdörrarna i konceptet, att tre lag åker ut och tre går upp. Tredjedivisionen har åtta lag, fjärdedivisionen hade förra året femton nationer. Där faller två lag ner från tredje till fjärde divisionen. Österrike är underligt svagt i friidrott, sist i tredjedivisionen nu.

Tyvärr talar mycket för att Norge, Sverige och Finland åker ner till andradivisionen nästa år. Spanien gjorde en svag insats detta år och är jämte Italien den nation det handlar om att ha bakom sig. Övriga sex lag i elitdivisionen ska vara utom räckhåll för de nordiska länderna om de inte får mängder av återbud och fiaskoinsatser.

Vitryssland steg också upp till förstadivisionen och det är ett lag som går att slå. De var bara knappt bättre än ett Norge utan Thorkildsen och inte så långt före ett ganska reservbetonat Finland. Tack vare antidopingarbetet har de blivit lite mänskligare i kastgrenarna. Vet dock inte hur många bra namn de saknade eller om någon av deras dopingavstängda kastare kommer tillbaka nästa år.

Just det, glömde vitryssarna. Ja, det vore kul att se alla tre nordiska länder kämpa sig kvar, men då måste Spanien och Italien fortsätta sin nedåtgående trend.

Skulle va kul, men tror inte alla tre nordiska länderna kommer klara sig kvar. Lag EM kommer så pass tidigt på säsongen att länder med varmare klimat har klar fördel (i tillägg den generella fördelen med varmare klimat och friidrott).

Två nordiska länder kanske kan hålla sig kvar med lite tur och mycket skicklighet. Förmodligen Sverige och Finland. Men antagligen bara ett.

Vi borde väl bli ännu bättre iaf tycker jag! Bortsett från Angelica Ström hade vi väl knappt en enda dam över 30, och majoriteten är födda på 90-talet eller strax innan. Herrarna hade Nossmy(-82) som ålderman men sedan bara någon enstaka över 25 års ålder. Ett utvecklingsbart lag där det kommer minst lika stora talanger underifrån.

Trots att jag i ett inlägg ovan argumenterade för att Finland kan utmana Sverige nästa år, så tror jag väl ändå att Sverige är den nation (av de fyra förmodat sämsta) som har störst möjlighet att hålla sig kvar. Dels för att man har erfarenhet från det i år och dels för att det finns en del möjligheter till dubbleringar som inte utnyttjades nu. Aregawi tror jag inte kommer att dubblera något, känns som hon är med bara för att hon måste, men Fougberg och Bahta tror jag kan ta två distanser var och då ramlar en hel del poäng in.

När det gäller Norge så måste de ha alla sina bästa friska eftersom deras bredd är obefintlig bakom topparna.

Annars när man ser på åldersstrukturen på ett landslag så kan man ju tycka att ett ungt landslag är bra med mycket utvecklingspotential. Men man måste också fråga sig var de äldre är och varför det är få med som är i sina bästa prestations-år. Förklaras det enbart med att det är många duktiga talanger på väg upp eller faller många bort för tidigt? Ser det inte som en uteslutande positiv grej att ha få 25 + are i landslaget.

Vi får nog dela upp det i ett antal olika faktorer.

Dels är det en bra, bred generation på väg upp. Några av de "hyfsade" har blivit utkonkurrerade/är på väg att bli av de yngre, tänker bl.a. på Jeng, Tärnhuvud, Walleräng, Arrhenius(i diskus), Schönbeck. Dels var några av våra tidiga 80-talister så bra att dom var klara med friidrotten innan 30, i sammanhanget dock en ganska liten del.

Dels ska vi inte överskatta ungdom totalt, jag gissar att genomsnittsåldern i många grenar(kast äldre) är 25. Så att någon född -90 är duktig är ingen garanti för vidare utveckling(t.ex. Hjelmer kan mycket väl ha peakat). Vi är inte ensamma med att skicka 22-åringar precis.

Och dels den 100% negativa anledningen, skador. Vi kan väl räkna bort de som faktiskt fick ut max av sin karriär som Olsson, men Kallur(s), Thörnblad, Arvidsson, Belin, Wiberg är en dyster och alldeles för lång läsning som riskerar att bli längre. Hoppas vi har lärt oss något av det hela, för skador har förstört en halv generation.

För att komplettera det frankkk skrev

- inte bara ett ungdomligt lag, Tracey Andersson är 30 år, Charlotta Fougberg är 29 år och Erica Jarder är 28 år och dessa är väl att betrakta som late bloomers. Johan Wissman är ju ganska åldersstigen om han nu hade sprungit
- en del äldre är skadade som Emma Green, Helena Engman, Mattias Jon m fl
- en del som var bra som juniorer eller U23 har bara försvunnit eller lagt av, svårt att få resurser för att satsa långsiktigt eller för mycket skador. Här finns nog ganska mycket att göra

Det positiva ändå med ett så pass ungdomligt lag är ju att de lyckades prestera så pass bra i denna konkurrens.

En sista analys om lag-EM, i vilka delar över- och underpresterade länderna?

Tabell 1: Totalt och kön (Första tre kolumnerna är enligt årsbästa inför tävlingen (utan stafetter), nästa tre kolumner är resultaten från tävlingen (med stafetter) och sista tre är förbättringen gentemot kalkylen (årsbästa).
Visserligen överpresterade både Tjeckien och Schweiz, men inte lika mycket som Sverige. I kampen om bronset underpresterade Polen rejält vilket gav Frankrike chans att passera. Italien gick också klart bättre än väntat och blev därmed aldrig inblandade i bottenstriden (till TV4:s stora förvåning). För Sverige och Frankrike var det damerna som överpresterade medan det för Ukraina och Storbritannien var herrarna.

Tabell 2: Sprint
Frankrike tappade mycket när Lemaitre försvann, liksom Spanien. På plussidan finns Italiens och Ukrainas herrar. På damsidan stämde tipsen bättre, där Sverige stack ut mest.

Tabell 3: Distans
Medel- och långdistans är alltid viktigt då knuffar och spurter kan avgöra mer än kapacitet. Tyska herrarna levererade ordentligt med 58 av 60 poäng, men där deras damer underpresterade nästan lika mycket. Här finns också den stora skillnaden i bronskampen där Frankrike tar 14 poäng av Polen.

Tabell 4: Hopp
Även hopp kan bli viktigt med knepiga vindar och nollningar i stavhopp. Sverige och Tjeckien blev vinnarna medan Frankrike, Polen (Rogowska 0 i stav) och Storbritannien (Lewis 0 i stav) tappade massor.

Tabell 5: Kast
Ukraina gjorde överlag en mycket bra tävling, men inte i kast. Tyskland tog hela 90 av 96 poäng, och då underpresterade ändå damerna lite som var favoriter i alla grenar.

Tabell 6: Stafett (inga förhandstips, endast resultat)
De stora länderna i topp, mest anmärkningsvärt att Spanien lyckades nolla i båda damstafetterna.

Intressant med ROSH statistik. På damsidan är Sverige alltså bara 5 poäng efter Storbritannien och på damer distans är det bara Ryssland som är bättre. Det senare beror nu inte bara på våra tre stjärnor utan också att dopingländerna Ryssland, Spanien och Turkiet tappat en hel del i styrka.