Hur fan kan man gilla fantasy/fiction, tar Harry Potter som exempel.

Hette magikern möjligtvis Pug/Milamber? I såna fall är det nog Kriget om rämnan av Raymond E. Feist du har läst.

Och jag kan instämma att det lätt kan bli ett problem i fantasy-böcker att en del karaktärer blir för mäktiga, så man måste hålla borta dom från striderna, eller begränsa dom på något sätt.

Jag skulle säga att begränsningar i magin åtminstone är livsviktiga för att en fantasyberättelse ska bli bra. Annars så kan ju magin användas som en konstant deus ex machina och det skulle ju förstöra alla konflikter i berättelsen.

Saken är den att man inte tänker att det ska vara realistiskt, det förstör ju hela upplevelsen av en fantasyfilm. Dröm bort istället i filmens fantastiska värld istället för att anmärka hur overkligt det är.

Fast jag håller med lite där. Läser gör man inte för en film man ska se, böcker är inte per automatik bättre än filmerna och man måste inte läsa böckerna innan.

Harry Potter är härligt att återse ibland tycker jag, jag ser inte något fel med fantasy alls. Bara ett öppet sinne typ. Visst kan de ibland vara lite smålöjligt, men ser man igenom vissa saker så är filmerna rätt underhållande. Jag gillar de tre första filmerna med Harry Potter och de två sista filmerna. Emellan dessa filmer är okej med, men de är inte jättebra filmer hela vägen.

Sagan Om Ringen är dock ett mästerverk rakt igenom.

Fantasy mår man bra av, det är film som är overkligt, och det kan vara härligt och se.

Varför se ner på en sån fantastisk värld?

Harry Potter är ju ett trist exempel. Ettan och fången från askhaban är bra, men resten är ju skräp.
Det finns ju dock en hel del annat, som faktiskt är bra, såsom sagan om ringen, willow, Excalibur och game of thrones.

Lite svårt att förstå vad fight club har i en tråd om fantasy att göra, men filmen handlar ju inte alls om att durden är ett psyk-spöke, utan om ett slags red-pillande visavi människors roll och identitet i ett samhälle byts ut mot någonslags själlös konsument.
Jag kan tänka mig en mycket intressantare utveckling av filmen om den reser vidare med underground revolt och revolution mot banker och konsumtionssamhälle, men filmen väljer, kanske passande, att bryta där den gör.

. Vissa gillar sagor, andra inte.

. Själv kan jag inte med Harry Potter, men whatever. Är man generellt med på sago-upplägget så visst kan HP ge lite underhållning mm.

Vafan!
Det är väl som allt!
Smaken är delad.
Själv har jag under stor njutning avverkat böckerna och filmerna om Harry.
Välskrivna böcker och välgjorda filmer.
Man måste ha lite intellektuell rörlighet för att kunna uppskatta olika genren.

Det finns ju olika typer av Fantasy och Sience Fiction.
Fantasy historier som är skrivna för att få fart på läsaren/tittarens egen fantasi och eftertanke.
Nu tillhör väl inte Harry Potter böckerna den kategorin utan skall väl mera upplevas som man upplever musik av olika slag. Musik kan vara vacker, tänkvärd eller enbart få fram olika känslor. Harry potter böckerna är väl mest för att få fram barns och ungdomars fantasi och kreativitet. OCH deras känsla äv äventyr och handling.

Läser man istället g. Orwells böcker så manar dessa till eftertanke och samhällskritik. Så är fallet med mycket av SciFi litteraturen Speciellt de ryska/järnridå författarna Som använde Scifi för att kritisera gällande diktaturer och samhällsklimat.

Så man får ta det för vad det är Skulle jag titta på Potter eller Narnia så vore det på samma sätt som när jag lyssnar på en trevlig musik skiva som inte tillhör mina favoriter men som är klart godkänd. Att kritisera det är enbart ytligt och skulle för mig vara en brist på fantasi och njutnings förmåga.

Ja, hur kan en såpass stor del av Sverige gilla Wallander, Beck osv. så att iaf. de två serierna är uppe i säkert 72 filmer nu? Jag själv ser inte alls vad som är så kul med fantasygenren, däremot är jag löjligt förtjust i Star Wars, fast det är ju inte riktigt samma sak ändå.