Hur får man in "avancerade" ackord i given tonart

Om jag t.ex. söker på gitarrackord för tonarten B-Dur får jag upp ackorden.

B major, C# minor, D# minor, E major, F# major, G# minor, and A# diminished.

Var kommer ackord som 6, 69, maj7b5 osv in. Dem som står där uppe tillhör de vanligaste (major, minor, dim). Men det finns ju många fler. Jag tänker alltså bl a på dessa:

• 7th Chords
  7
  m7
  maj7
  dim7
  aug7
  mmaj7
  osv
• 6th Chords
  6
  m69
  6/7
  osv
• Extended (9, 11, 13)
  9
  m9
  maj9
  9#5
  13sus4
  osv
• Suspended
  sus2
  sus4
  osv
• Added Tone
  add2
  madd4
  osv
• Chromatic alterations
  b5b9
  m#5
  osv

Hur får jag med dessa typer av ackord i t ex B Dur?

Ett sätt som fungerar rätt bra är att helt enkelt kolla vilka toner som ligger på skalan. Om vi tar C-dur som exempel, så har du tonerna C, D, E, F, G, A och B i skalan. Om vi då ska ta ett A-ackord så ser vi att de toner som finns för att bygga ett A är A, C och E. Eftersom det är en liten ters blir det alltså Am och inte A. På samma sätt kan du bygga vidare på ett 7-ackord. Om du vill lägga på 7:an på ett Am är det tonen G, och således blir det en liten 7:a och du får ett vanligt Am7.

Sen är ju alla regler till för att brytas. Enligt ovanstående system får du Cmaj7 när du lägger på en 7:a på ett C, men ett C7 kan fungera ypperligt inför övergången till F.

Så du rekommenderar helt enkelt att ta ut Major skalan och gå på upptäcktsfärd helt enkelt? Är så jag gjort innan men tänkte om man kan "approcha" på något annat sätt. Eller ja, det du skrev är väl kanske ett annat sätt att se på det.

Jag har egentligen inget riktigt bra svar på din fråga tyvärr, men ja, att gå på upptäcktsfärd kan ge mycket. Tänk även på att det system jag gav nu inte kan förklara varför man brukar använda E istället för Em när man spelar i Am. Där behövs durtonen i dominanten för att få till effekten som dominanten brukar ge.

Det finns många ackord som går att byta ut mot varandra i de flesta sammanhang, med något annorlunda sound som följd. Exempelvis tycker jag om att byta ut Dm mot F6 när jag spelar i C när jag tycker att Dm ger ett lite för dystert ljud.

Något jag tycker är lite roligt är att helt enkelt testa att spela en och samma låt på många olika sätt. Ett naivt sätt att spela Vem kan segla är följande:

Am Am Am Am
Dm Dm Am Am
Dm Dm Am Am
E7 E7 Am Am

Ibland spelar jag den istället på ungefär det här sättet. Det blir lite olika varje gång.

Am Am Am Am
Dm7 G7 Cmaj7 B7sus4
Dm Bbmaj7 C6 F
Asus2 E7 Am Am

Observera att jag här inte är ute efter att få det att låta så bra eller så rätt som möjligt, utan målet är att det ska vara intressant och inte låta dåligt. Jag ska gå igenom de olika raderna för att försöka förklara tanken.

Första raden är det inte så mycket med. Den är helt identisk, och jag har inte riktigt lyckats göra något där.

Andra raden börjar jag leka lite. En mer normal övergång hade varit Dm-G-C, men jag mjukade upp Dm lite med en 7:a. Det gör jag även på G. Att slänga på en 7:a på ett durackord gör det normalt lite hårdare, men det beror på sammanhanget. I det här fallet blir det inte så, men det huvudsakliga syftet med 7:an på G är att jag då får in tonen F i både Dm7 och G7, vilket gör att man får en röd tråd genom ackorden. På samma sätt finns tonen G i både Cmaj7 och G7, och genom att göra B till sus4 får jag även med tonen E i både Cmaj7 och B7sus4.

Tredje raden slänger jag helt enkelt bara in ett Bb för att det låter ballt. Majsjuan mjukar upp lite och förbinder ackordet med Dm. Notera att den tonen (A) är med under hela raden. Både Bb och F syftar till att slänga in något oväntat, och F:et ger även en kort illusion om att man spelar i C-dur istället för A-moll.

På fjärde raden följde jag helt enkelt bara strömmen att inget skulle vara som det brukar, så därför bytte jag ett E7 mot Asus2. Jag märkte även att man förmodligen skulle kunna göra något häftigt genom att låta sista raden vara Asus2-Cmaj7-F-F och sedan börja nästa vända med F. Det kanske bara blir bajs. Jag har ingen aning.

Testa gärna att spela det jag gjorde och sjung samtidigt, så kommer du kanske märka hur de där extratonerna följer med sången.

Jag funderade lite mer på hur man får till de mer avancerade ackorden, och jag kom på att det finns två saker jag brukar göra.

Det första är att titta på melodin. De toner som är med i sången kan du oftast slänga in i ackorden också. I vissa fall är det nästan ett krav. Testa att låta din röst hålla ett B samtidigt som du spelar ett C. Det låter rätt ostämt, men om du spelar ett Cmaj7 istället (dvs lägger på tonen B på ackordet) låter det betydligt bättre.

Det andra är att det ofta är en bra idé att låta en ton vara gemensam i två på varandra följande ackord.

Om man spinner vidare lite på kinaarsles inlägg.

C-dur och A-moll är vad man kallar ett modus, i dessa modus ingår tonerna A B C D E F G
A-moll skala A B C D E F G, C-dur skala C D E F G A B.
Det finns även en melodisk A-mollskala där tonen G byts ut till G#, där har du svaret på varför ett E-dur funkar i A-moll, där har du svaret på kinaarsles fundering (kallas durdominantackord)

Ackord är egentligen 3 eller fler terser staplade på varandra. Det här blir väldigt åskådligt på ett piano eftersom man i C-dur/A-moll har alla toner på vita tangenter, och genom att ta "varannan vit" så får man just ters-på-ters.

Man kan få ut tre molltreklanger och tre durtreklanger på C-dur/A-moll. En durtreklang är först en stor ters (fyra halva tonsteg) och ovanpå den en liten ters (tre halva tonsteg). En molltreklang är en liten ters och ovanpå den en stor ters. Lägg nu märke till att den ljusaste och mörkaste tonen i en sådan treklang har sju halva tonsteg emellan sig, alltså intervallet en kvint.
C-dur (C +E + G)
F-dur (F + A + C)
G-dur (G + B + D)
D-moll ( D + F + A)
E-moll (E + G + B)
A-moll (A + C + E)

Sedan finns det ytterligare en ters-på-ters, där det är en liten ters med en liten ters på. Där är det bara sex halva tonsteg mellan den mörkaste och ljusaste tonen, alltså det finns ingen kvint!

B-dim eller B-5 (B + D + F). Kvinten till B är ju F# och den tonen ingår inte i moduset.

Dessutom, som kinaarsle upptäckt, på den melodiska mollskalan har vi med ett G# också, och det kan man använda för att lägga på ett E-dur (E + G# + B) istf E-moll.

OK, det var TREKLANGER. Kan man fortsätta att stapla terser, så man får fyrklanger. Jajamensan.

Cmaj7 ( C + E + G + B)
Fmaj7 ( F + A + C + E)
G7 (G + B + D + F).
Dm7 ( D + F + A + C)
Em7 ( E + G + B + D)
Am7 (A + C + E + G)
B7-5 ( B + D + F + A)

Femklanger?? Jajamen

Cmaj9 ( C + E + G + B + D)
Fmaj9 ( F + A + C + E + G)
G9 ( G + B + D + F + A)
Dm9 (D + F + A + C + E)
Em-9 (E + G + B + D + F)
B9-5 ( B + D + F + A + C)

Sexklanger??
Cmaj11 ( C + E + G + B + D + F)
Fmaj11 ( F + A + C + E + G + B)
G11 ( G + B + D + F + A + C)
Dm11 (D + F + A + C + E + G)
Em-9 add 11 (E + G + B + D + F + A)
B11-5 ( B + D + F + A + C + E)

Färgningar:

Byta ut ackordets första ters mot en kvart kallas KVARTSSUSPENDERING och betecknas sus4

Csus4 (C + F + G). Cs kvart E höjs till F. Cmaj7sus4, Cmaj9sus4 funkar också.
Gsus4 ( G + C + D), G7sus4, G9sus4
Dmsus4 (D + G + A),
Esus4 (E + A + B)
Asus4 (A + D + E)

Man kan suspendera neråt också, man sänker tersen till en sekund, kallas sus2
Csus2 (C + D + G)
Fsus2 (F + G + C)

Ok, du fattar säkert principen.

Färgning med sext

C6 ( C + E + G + A).
F6 ( F + A + C + D)
G6 (G + B + D + E)
Dm6 ( D + F + A + B)

Färgning med nona
Cadd9 ( C + E + G + D)
Fadd9 (F + A + C + G)
Gadd9 (G + B + D + E)
Dmadd9 ( D + F + A + E)
Amadd9 ( A + C + E + B)

Färgning med sext OCH nona
C6add9 (C + E + G + A + D)
F6add9 ( F + A + C + D + G)
G6add9 (G + B + D + E + A)
Dm6add9 ( D + F + A + B + E)

etc etc.

Ackordens funktion i C-dur:
Tonika: C-dur och alla utvecklingar från denna treklang. Maj7 och maj9 är vanliga utvecklingar fast rätt fjolliga.
Dominant: G-dur. TYPISKA dominantfärgningar är G7, G9 och G11
Subdominant: F-dur och alla vidareutvecklingar på detta
Mediant: Em och alla utvecklingar på detta.
Supertonika: Dm och allt som utgår från denna
Subtonika: B-5 och alla utvecklingar därifrån
Submediant: Am och alla utvecklingar

A-moll:
Tonika: Am
Dominant: Em (och E-dur! )
Subdominant: Dm
Supertonika: B-5
Subtonika: G-dur
Mediant: C-dur
Submediant: F-dur

Lite OT kanske, men vilken punkskiva tycker du är den bästa genom tiderna?

"Never mind the bollocks", Sex Pistols. Banbrytande när den kom.

Ah, touché...

Men skulle du kunna spela en hel låt utan att snegla ner i notpapperna?

Lätt. Brukar inte spela efter noter/ackordanalys om jag kan slippa, de mesta inom rock och fusion är skrivet på formen vers-refräng-stick, så jag skriver möjligen ner en fusklapp hur många verser och refränger det är. Det finns några undantag men för det mesta behöver jag inte noter.

Det du räknat upp är de ackord (ters-staplingar) som är treklangerna i B-dur (G# moll)
Du kan till att börja med suspendera (förhålla) ackordens ters till en kvart, s.k. sus4,
eller till en sekund, sus2. Det är s.k. öppna ackord, som varken är dur eller moll.
Tonika-ackordet: Bsus4, Bsus2
Dominant-ackordet: F#sus4, F#sus2
Subdominant-ackordet: Esus2 (men inte Esus4!)
Mediant-ackordet: D#sus4 (men inte D#sus2)
Submediant-ackordet: G#sus4, G#sus2

Du kan ju dessutom flytta upp kvinten på G#m så att det blir ett G#m+5


På dominantackordet, om man staplar terser:
F#-dur (F#,A#,C#) som är en treklang, tre terser staplade på varandra
F#7 (F#,A#,C#,E) som är en fyrklang, terser staplade på varandra
F#9 (F#,A#,C#,E, G#) som är en femklang, terser som staplas igen...
F#11 (F#,A#,C#,E, G#,B) som är en sexklang, terser igen....

7,9,11 (och 13) ackord är TYPISKA dominantackord.

På TONIKAN (B-dur) har du ingen liten septima, utan en stor septime (maj7).

Samma princip
B-dur (B,D#, F#)
Bmaj7 (B,D#,F#,A#)
Bmaj9 (B,D#,F#,A#,C#)
Bmaj11 (B,D#,F#,A#,C#,E)

På SUBDOMINANTACKORDET (E)
E-dur (E, G#,B)
Emaj7 (E,G#,B,D#)
Emaj9 (E,G#,B,D#,F#)
Emaj+11 ((E,G#,B,D#,F#,A#). Det finns ingen ren 11 till E (skulle varit A) så det får bli A#

På MEDIANTACKORDET (D#m)
D#m (D#, F#, A#)
D#m7 (D#, F#, A#, C#)
D#m+9 (D#, F#, A#, C#,F#)

På submediantackordet (G#m)
G#m (G#, B, D#)
G#m7 (G#, B, D#,F#)
G#m9 (G#, B, D#,F#,A#)
G#m11 (G#, B, D#,F#,A#,C#)

På SUBTONIKA-ackordet
A#dim (A#,C#,E), har sett beteckningen A#m-5 ibland
A#7-5 (A#,C#,E,G#)
A#-9-5 (A#,C#,E,G#,B)

Ok, du fattar principen.

6r och 6/9 är en färgning, inte tersstaplingar. Man lägger helt enkelt på en sext resp en sext och en nona. Det är väldigt "snälla" färgningar.

B6 (B,D#,F#,G#)
B6/9 (B,D#,F#,G#,C#)
E6 (E,G#,B,C#)
E6/9 (E,G#,B,C#,F#)
F#6 (F#,A#,C#,D#)
F#6/9 (F#,A#,C#,D#,G#)
C#m6 (C#,E,G#,A#)
C#m6/9 (C#,E,G#,A#,D#)

add9 innebär att man slänger på nonan på toppen
Badd9 (B,D#,F#,C#)
Eadd9 (E,G#,B,F#)
F#add9 (F#,A#,C#,G#)
C#madd9 (C#,E,G#,D#)

Wow! Hur gammal var du när du blev kvitt din notbundenhet? Hade det med din dåliga syn att göra, eller?