Ska få knogproteser, är rädd!

Hej!

Smalt ämne, jag vet. Att byta ut förvärkta knogar mot proteser är väl rätt ovanligt? Någon som gjort det eller på annat sätt fått erfarenhet? (Är reumatiker)

Jag har en katastrofkänsla som knäcker mig. Om 16 dagar ligger jag på operationsbordet. Dr Sollerman är bra, men gammal - lite darrhänt?? Jag ska få min narkos, har de sagt, på Spenshult. Annars har detta löfte ofta brutits så jag vågar inte lita på någon. Jag svarar inte på nervblockad, kanske p g a Aspergers syndrom?

Jag är också utlovad morfindropp när den hårda smärtsmällen kommer vid uppvaknandet. Men efter bara tre dagar ska jag hem och då blir det morfintabletter. Finns det effektiva sådana numera?
Operation nr 20. Så många svek och feloperationer. Det känns som om jag ska avrättas. Orkar inte megasmärta mer. Är detta den mest smärtsamma RA-operationen? Axelprotesen klarade jag inte av. Det var som att föda barn.

Jag ska ju hem snabbt till min billiga bostadsrätt. En nyinflyttad granne har börjat storrenovera. Det är lyhört. Spikas nu varje dag. Har öronproppar, men för borr håller de inte. Kan hantera detta nu. Kan ju gå ut. Men efter operationen blir jag nog fast i sängen, hamnar i skov p g a utsättning av mitt cellgift. Blir hjälplös som en baby. Tänkte försöka överleva smärtan men kan inte i kombination med extremt oväsen från grannen. Jag kan ju inte hindra honom att renovera innan han flyttar in.

VAD SKA JAG GÖRA???? HJÄÄÄÄLP! Inneliggande vård nedlagd för reumatiker. Eftervård på sjukhem finns inte kvar. Ingenting finns. Inte ens pensionat. Nu är de ju SPA. Vill ju bara ha lugn och ro. Spenshult lägger ned till sommaren så jag kan inte skjuta upp operationen. Jag har nu panikångest. Det är för mycket. Hur klär jag mig med en hand och allt annat? Hur ska jag överleva?
Vänsterarmen är ju sjuk den med.

Kommer jag att kunna åka moped igen? Spela gitarr? Någon som vet något? Hör av dig!

Kan inte direkt säga att jag vet något om det du ska gå igenom, men jag hoppas att det går bra och att du kan slappna av!

Sist jag fick morfintabletter brydde jag mig inte ett dugg i något (hade gjort illa ryggen) och så fort man kände minsta smärta petade man i sig en till, så nog fan finns det bra piller som stillar smärta!

Btw, du kan väl bara ställa frågan till grannen om han kan tagga ner lite med det värsta byggandet, ni kanske kan göra upp om att han kan göra det värsta medans du inte är hemma så du får lite mer lugn å ro?

Vart ska du opereras? Halmstad!

Förstod inte frågan... Men min farmor har sånna och hon kan väl gå, inte så snabbt och så, men det beror nog på att hon är 80+ och överviktig.

Knogen-sitter i händerna.

Nej jag tror inte att det kan jämföras med axel -Axelprotes är mycket smärtsamt, mer än händer.

Om du har svårt med påklädning och matlagning första tiden har du rätt till hemtjänst

Hej!
Det där med morfintabletterna lät bra! Ketogan hjälpte mig inte vid axeloperationen, men det ska finnas starkare nu. Går på Citadon till vardags, så jag reagerar väl inte lika starkt som de ovana.

Den gamle mannen som ska flytta in har ju sin tidtabell: ut ur villan i tid, renovera lägenheten innan. Det är ju bästa att renovera innan man flyttar in möblerna. Det fattar jag. Tittade in i hans lägenhet igår, han var inte där. Men jag såg att golv och tapeter verkade okey. Det är köket som är största hotet. Jag måste ju prata med honom, men han är inte alltid där och jag är ofta sängliggande i mina sjukdomar.

Tja, Spenshult ligger ett par mil från Halmstad. Men det ska läggas ned efter mig. Då flyttar dr Sollerman till Halmstad. Han är den bäste handkirurgen i Sverige och lär upp två andra läkare så att de ska bli lika bra.

Då är du i goda händer.

Tyvärr har jag inte rätt till hemtjänst för att jag är en ångestbenägen reumatiker. I stället har jag boendestöd. De kan inte komma så ofta, eller om de kan komma varje morgon och tvätta mig så blir det ofta män som kommer, vilket jag inte accepterar.

Jag bad om hemtjänst + boendestöd (mest samtal) vid vårdplanering när axeln skulle opereras. Samordnaren sa JA, men i stället tog hand bort min hemtjänst och lämnade mig ensam med männen från boendestödet. Jag kom aldrig iväg till träningen p g a detta + att de drog in färdtjänsten. Alla dessa svek har fått mig att vända ryggen mot samhället allt mer.

Hemtjänstmaten är t ex otjänlig föda, går inte att äta och innehåller tusen kalorier.

Jag har några klänningar som går att ta på sig med en hand. Jag är så trött av mina sjukdomar att när detta läggs på mig så kommer jag nog mest att bara vilja sova. Det som bekymrar mig är infektionsrisken samt döden. 7 % dör av denna typ av knäoperationer numera och detta är väl likvärdigt?

Jo, jag tror ju det. Jag har valt att åka alla dessa mil till Halmstad för att inte få min hand total-förstörd. Har mött andra reumatiker som opererats av en skum kirurg som hittade på en knogprotes-metod. Den funkade inte. Ca 30 människor fick sina händer förstörda för livet och kirurgen flydde landet.

Jag är noga numera med att söka information om Vilken kirurg som ska skära i mig. Skillnaden mellan dem är stor.

Så, om jag ska ge mig lite kärlek kan jag ju säga till mig själv att jag är en medveten och kräsen patient numera, på gränsen till smart.

Det kommer gå riktigt bra! angående grannen som renoverar, ha tålamod med det så ordnar det sig, han lär inte banka på fram mot kvällen utan kanske endast mot eftermiddagen

Tack för omtanken! De värsta oljuden från renoveringen skedde visst före och under tiden jag låg på sjukhus, så det är lugnt. Jag kan i stället fokusera på att överleva den tunga gipstiden.

Jag fick narkos! (Men inte utlovat morfindropp). Fick morfintabletter, rätt starka och smärtan i handen har inte varit svår! Men det är oerhört jobbigt att klara sig med en förvärkt vänsterarm och bära på det tunga gipspaketet på högerhanden. Flertalet jackor etc går inte att använda. Paketet är stort. Vardagen är svår att kara. Duschen misslyckas jämt. Blöter ned paketet. Kan inte få till tejpen runt plastpåsen med tänderna.

Om tre dagar ska gips och styng bort! Jag vet att jag kommer att svimma och kräkas. Det brukar jag om jag ska se på en ny, konstig kroppsdel, som jag ska leva med. Nu har jag att hantera rädslan kring resultatet. 60 % rörlighet i knogarna. Innebär det att jag kan greppa saker?

KAN JAG KÖRA MOPED IGEN?? Utan den kommer jag ingenstans. Är naturmänniska men kan inte gå långt. Mopeden är hela min frihet och min bästa vän i livet. Jo, faktiskt.

Jag kommer att träna hårt och söka handikappanpassning av handtag ev. Det måste gå!!!
Och min gitarr? Kan jag spela igen? Varför är protesen begränsad till 80 %? Jag kan inte träna upp mig till 70 % eftersom proteserna är gjorda av stål.