Froosh - dags att aktivera flashback-mobben?

Kära flashback:are.

Froosh är ett fruktföretag. De är varken fairtrademärkta eller kravmärkta och gör mig veterligen inget för att förbättra villkoren för de arbetare eller den natur som de exploaterar i Afrika. Men de tycker att det känns bra att skickat ner några välsminkade medarbetare och ställa dem med en bananklase framför de arbetare som gör det verkliga jobbet. Det hela blir en snygg kampanj som just nu rullar i tunnelbanan och lite varstans på nätet. "Det är hårt jobb" vittnar en av medarbetarna om.

Det verkligt osmakliga med Froosh-kampanjen är - som jag ser det - att man lotsas vara engagerade. Man misstänker såklart att själva syftet med att de reser till Afrika är att få snygga bilder och en bra PR-story (inte att "förstå frukt" eller någon annat reklamlarv). Handelsutbyte med Afrika är en verksamhet med lång och svart historia och det är högst oklart om Froosh gör något gott i sammanhanget.

Flashback är en community som utmärkt sig för sin förmåga att bedriva undersökande journalistik och att utreda saker. Terje-arbetet är ett av många lysande exempel.. Så jag tänkte att vi kanske gemensamt kunde utreda detta till synes osmakliga företag. Kanske kunde vi tvinga dem att göra något för sina plantagearbetare? Vilka är dessa människor? Vad har de gjort tidigare? Vem äger Froosh? Den som letar skall finna.. Själv har jag inte gjort några efterforskningar ännu. Istället börjar jag med denna tråd. Är det någon som liksom jag stör sig på deras tilltag? Är det någon som vill hugga tänderna i detta? Var börjar vi?

En artikel (den enda jag hittat) som uppmärksammar detta: http://nojesguiden.se/blogg/bjorn-we...lobaliseringen

Bra då slutar jag köpa froosh.

Vad har du kommit fram till ifråga om hårda fakta? Det borde finnas mer om företaget, deras partners, bråk med fackföreningar, trix med papper o.s.v.
Du kan föregå med gott exempel och börja efterforska redan nu, fler hänger säkert på om du är seriös.
Visst äcklas man av företag som framställer sig som "seriösa" men har mycket skit under mattan.

Froosh har gjort ett ovanligt tydligt politiskt stand visar det sig. Man skriver på sin hemsida att man (min översättning från engelska)

"aktivt och högröstat stödjer försöken att minska handelshinder så att utvecklingsländer kan handla sig ur fattigdom".

Detta är en smula ovanligt inom företagsvärlden.

Denna tanke - utpräglat nyliberal - är ett stort hån mot arbetare i tredje världen. Det är idag ett etablerat faktum att just frihandel kommit att bli en metod för västerlandet att fortsätta att suga ut fattiga länder. Postkolonialism kallas det på finspråk. Vad Froosh med flera gör är att etablera sig i låglöneländer och handla med små privilegierade eliter i dessa länder. I praktiken vet vi att 99 procent av alla patent som registreras i Afrika ägs av ickeafrikanska företag. Vi vet att den som vill handla rättvist måste ta ett eget ansvar. För i de diktaturer och oligarkier som detta rör är arbetsrätt och socialförsäkringar knappt ens förekommande. Vad tjänar de arbetare som odlar och plockar Froosh frukt? Har de rätt att ansluta sig fackligt? Har de en försäkring som duger något till?

Företaget gör också ett stort nummer av att de "arbetar sida-vid-sida med lokala arbetare på plantaget och i leriga stövlar". Så mycket mer roande att det på deras bilder syns åtminstone en tjej som gör detta "hårda arbete" i tjusiga sandaler. Detta är en sorts berättelse - ett narrativ, en romantisk föreställning om att man delar och deltar i de förhållanden som råder på plantagerna. Inget kunde naturligtvis vara mer felaktigt. När Froosh-teamet är färdiga med sitt besök i verkligheten åker de hem till bostadsrätterna i Stockholms innerstad. Plantagearbetarna saknar samma möjlighet.