"Journalistföraktet" - tidningen Journalisten biter i det sura äpplet.

Några guldklimpar i form av citat/idéer du har att dela med dig av?

Googla lite över happenings där fi är det som ska promotas, och där media är mottagaren av uppmärksamheten och samtidigt ligger bakom samma jippon.Historien ska döma dem hårt, inte samtiden för de sitter alla i varandras knän!
det är lite "Ändamålen helgar medlen." man får ta det onda med det goda, för vi vill ju bara peka på ojämnlikheten!
Det finns en konsensus, att inte granska företrädare för FI lika noga som andra partier,
citat
" Vi måste ju förstå att ett sådant radikalt och nytänkande koncept även är öppet för att locka till sig diverse opportunister, men det får ju inte bli det som gör att vi fäller konceptet som sådant, utan att vi håller ett anständigt avstånd till dessa.! " slut citat,
lite förvanskat eftersom jag annars riskerar att outa mig.

Robert Aschberg satt för en tid sedan i TV och kallade Flashback för en "toalett" och beskrev hur han har anställda som lägger tid och resurser för att "lägga pussel" och försöka ta reda på vilka det är som skriver här. Aschbergs firma Piscatus har gått så långt att de erbjudit hackare 50 000 om de kan hacka FBs användarregister. Får då Aschberg behålla sitt utgivningsbevis. - Japp.

Om man som medieoligarken Aschberg vill åsiktskartlägga folk så börjar man med att demonisera de man skall kartlägga och registrera då är FB en "toalett" och sedan har han givit sig själv den gudomliga rätten att kartlägga människor som inte delar hans åsikter. Precis på samma sätt tänkte både Gestapo och KGB. - Vi kan även ta SR/SVT vars ledning systematisk anställt kulturmarxistiska DN-skadade åsiktskloner i decennier nu. Resultatet är att 90% röstar röd-grönt inom koncernen. Sådant sker inte av "en slump".

Svenska journalister är en självsegregerad elit. Alla ser det utom de själva. De är ju så förbannat goda.

Jag har också träffat några politiskt korrekta journalister och även två PK-författare i Malmö.
Deras akilleshäl är barnen. Så fort deras egna barn fyller 6-7 så flyttar de från stan eller till delar där det inte är så många invandrarelever i skolorna. De kan har 10 palestinasjalar på hatthyllan och proletären i brevlådan men när deras egna barn skall börja skolan så skiter de på sig. Trots detta så saknar de ofta självinsikt. Om man frågar om de kan tänka sig att ha sina egna barn i någon Malmöskola så blir svaret nekande, men så frågar man. Om du inte är beredd att låta DINA barn integrera arabernas barn. - Vems barn skall då göra det? Svaret blir öhhhh.

Jag har några kvinnor närmast på DN-skadad batikhäxenivå som förvandlats till hyperrasister över en natt. Då handlar det om deras egna barn. Exempel, jag vet de som bjudit in hela klassen till födelsedagsfest. Inte en enda klasskamrat dök upp då muhammedaner inte firar födelsedagar. - Då flyttar den mest DN skadade förälder, ofta med ekonomisk förlust. Alla som får barn som skall börja skolan flyttar i Malmö. Så även chilenare och asiater. Skolorna blir allt mer islamiskt monokulturella.

Den stora frågan inför framtiden i min mening är hur demokratin skall kunna överleva nu när tekniken eroderar ner de gamla analoga propagandakanalerna, som pgr av sin tröghet och otymplighet endast kunde drivas av topplagren av samhällspyramiden. Men det går alldeles utmärkt att ha fungerande ekonomier och sätta folk i arbete utan att hålla på med dockteater framför dem så de inbillar sig att de är med själva och tänker till kring beslutsfattandet.

Hur fasen skall den representativa demokratin kunna leva vidare när hela samhällsbygget faller i golvet som en vas och folk sticker iväg åt alla håll och kanter och bildar sig sin egen uppfattning om verkligheten genom direktrapporter och energisk intellektuell cutting edge debatt på vart enda forum och kommantarsfält?

Det håller inte det förstår ju vem som helst, och i den digitala miljön (vars former och uttryck blir allt mer rafinerade och diversifierade allt eftersom tekniken framskrider) så är det sjukt svårt att hålla pli på populasen. Detta är ju någonting som främst berör de som har ett intresse för samhällsutvecklingen, så det är en kamp inom olika nivåer av en "elit" kan man säga. Ovanpå detta har du ju en framtid där Ullaredsshoppare splittras upp allt mer de också, och kanske snart sitter och dregglar i en fåtölj med ett par VR goggles framför ansiktet istället för att följa Rapport och Hylands Hörna.

Fundamentalt för demokratin är ju att makten har enkelriktade propagandakanaler under sin kontroll, och att alla lystrar till det som pumpas ut genom dem. Jag tror att detta ligger och bubblar under ytan hos de som arbetar med gammelmedia, och för att bemöta oron så vaggar man fram och tillbaka som Rumänska barnhemsbarn och reciterar sina ramsor.

En träffande beskrivning. Jag tror att de värsta dödsknarkarrasisterna om några år inte kommer att vara nu aktiva Svp:are, SMP:are eller SD:are, utan snarare de känslomänniskor som idag gillar olika och talar sig varma för mångkulturen samtidigt som de lever i en skyddad bubbla. Dessa människor har bara av eller på funktion, det finns inga mellanlägen.

Barngrejen är som en blottad tandnerv. De får barn och det hugger till och reagerar reflexmässigt, och många vrider nog till sin ideologiska tankevärld en del vid beslutet att flytta, för att sänka nivån av dissonans. De tänker nog mycket på integrationen i samband med beslutet. Att det är hemsk att integrationen inte fungerar, vilket skapar dessa otrygga utanförskapsområden. Jag önskar att vi alla kunde bo där tillsammans men så som det ser ut nu så tvingas en sådan som jag (en viktig medborgare med ett viktigt kall), att välja en lugnare uppväxt för barnen.

Barnen är ett otroligt känsligt kapitel för vita svenska journalister som är medkännande för muslimsk och övrig afrikansk invandring.

Bara det inte drabbar de egna barnen.

Det borde vara enkelt visa hur ett genomsnitt av mer framgångsrika stockholmsbaserade journalister skött barnens skolgång.

Nån som tror att den invandringsbejakande journalisten sett till att arvingen i första hand hamnat i ett invandrartätt gymnasium?

Sorry för mer off topic men detta är intressant. Att man genast agerar rationellt och sunt när barnen är inblandade visar ju tydligt hur det kulturmarxistiskt programmerade sinnet fungerar. När man promenar i pitoresk miljö och lyssnar på neo soul i lurarna och funderar på nästa krönika, och sedan när man sitter och knattrar på tangentera med överlägsen Church Lady-min så befinner man sig helt och hållet i sinnevärlden, och ingenting utifrån stör tankeströmmen. Sedan kommer verkligheten på besök mitt i livet och man bara "oh shit!"-flippar en switch i huvudet för en tid, och agerar helt stick i stäv med allt det man ältar och predikar annars.

Verklighet VS drömmarnas dimension.

Representativ demokrati lever i så hård symbios med massmedia att den ena antagligen inte överlever utan den andra. Min gissning är att massmedias död i förlängningen kommer att leda till nya demokratiformer, mest troligt något liknande flytande demokrati.

Som en av mina favoritförfattare uttryckt det, "Survival cancels out programming." - Tom Kratman

Jag vet inte om man vågar tro helt på Kent Asps slutsatser. Han har hållit på i många år med sitt spår om att journalisterna inte är så "vänstervridna" som det hävdas, men jag vill minnas att det har fanns en del frågetecken kring hur bra hans slutsatser egentligen är. Det känns lite som han har en personlig investering i frågan, men fråga mig inte varför. Att mediaetablissemanget är relativt vänstervridet får man nog anse som väl vederlagt - möjligtvis så svarar journalisterna inte renodlat "vänster" när de får besvara olika icke-partipolitiska värdefrågor.