Rehabiliteringen av Josef Stalin

Klart du kan påstå vad du vill. Men faktum är att Stalin var med i arbetarrörelsen och satt fängslad under tsarismen. Han tillhörde den ledande kretsen av bolsjeviker som under Lenins yttersta ledning lyckades göra revolution. Han utmanövrerade sedan Trotskij och hans gäng, kom att leda Sovjetunionen under tiden för den snabba industrialisteringen under 30-talet som gjorde landet starkt och under det påföljande bittra kriget mot Nazityskland. Båda dessa historiska perioder, industrialiseringen och ww2, var mycket blodiga.

Men om Stalin var så blodig och hemsk, varför fortsatte han inte mördandet i masskala som ni påstår att han utfört tidigare, också efter 1945 ända till sin död 1953?

Det finns ett mycket logiskt svar på detta, men det svaret stämmer väldigt illa överens med den västerländska propagandan mot Stalin, mot Sovjetunionen och mot kommunismen - och det är att 30-talet och 40-talet innebar dels en bitter klasskamp under industrialiseringen och dels ett bittert anti-fascistiskt krig, båda vars offer visserligen är mycket beklagliga, men som man i stort inte kan lasta Stalin för. Efter 1945 hade både den inre som den yttre fienden besegrats och den sk. blodiga våldsverkaren Stalin hade plötsligt ingen anledning att utöva massmord.

Allt detta begriper förstås den samtida ryska befolkningen. Den har lidit, men den har också förstått att Stalins period och politik var nödvändig. Det kan också vara så, att vägen ut för Ryssland i dag är en re-vitalisering av stalinismen. Tiden får utvisa detta, men den rehabilitering av Stalins position som vi ser lägger grunden för en sådan utveckling.

Konstigt hörru. Han var ju en bankrånare och en terrorist.


Stalin hade ju rensat ut alla som han i sin paranoia uppfattade som ett hot och skrämt de övriga till tystnad. Stalin gjorde dock ett sista försök att avliva och fängsla oskyldiga människor http://en.wikipedia.org/wiki/Doctors%27_plot innan han avled.

Vad jag vet så satt även politiska fångar kvar i Gulag efter det andra världskriget slut. Flertalet hade Stalin att tacka för sitt lidande och sin död där.

Det är bra att vi är överens. Stalin var ingen diktator som mördade för skoj skull. När klasskampens 30-tal och krigets 40-tal var över, behövdes inte folk sändas till arbetsläger i masskala. Den inre och yttre fienden var besegrad. Men hade Stalin varit en blodtörstande despot hade han förstås fortsatt att mörda i samma takt som somliga hävdar att han gjorde under 30-talet.

Realiteten är att Stalin var ledare för en stat som var dömd till hårt arbete eller till att gå under. Ryssland hade varit känd i all tid för att ha en befolkning som var efterbliven socialt och kulturellt och därför ganska enkel att ha att göra med. I samband med första världskriget, revolutionen och inbördeskriget så tänkte sig västmakterna kväsa kommunisterna och orkestrerade en massiv invasion. Men det gick inte så bra.

Med kommunisterna vid makten så var det nämligen slut med efterblivenheten och svagheten. Kommunismen gjorde Ryssland starkt och mäktigt, industrialiserat och avancerat, och detta kan fortfarande inte västerlandet acceptera, så det måste smutskasta allt som kommunismen, Sovjetunionen och dess mest framträdande ledare stod för.

Gulags arbetsläger är annars intressanta ur många synpunkter. Det var arbetsläger och inte utrotningsläger, sådana som nazisternas koncentrationsläger var där döden möttes i närmare 100% av fallen – ända tills Röda Armen började befria fångarna.

Solzjenitsyn - för att ta en känd lägerfånge - var där relativt sent och upplevde troligen en liberal tid. Värre var det nog under 30-talet.

En intressant aspekt av Gulag var hur fångarna försökte normalisera sina liv, t ex genom att gifta sig med medfångar, upprätta relationer osv. För kvinnorna var detta av största vikt, då de blev tryggare om de kunde erhålla "beskydd" - även om de förstås var utsatta på många sätt genom våldtäkter m.m. Men det fanns också fördelar som kvinna. Många barn är födda i Gulag och graviditen innebar vissa privilegier för kvinnorna - som t ex inga krav på arbetsinsats en månad före och efter födseln, förutom att det kunde verka normaliserande att få barn.

Gulag var produktionsenheter med hårda villkor (och var man akademiker så var det nog inte så där helt lätt att börja arbeta i nån gruva eller i skogen i bitande kyla) och givetvis av den anledningen förekom en överdödlighet (livslängd varierar i alla länder med avseende på arbete och social klass), men eftersom tiden som tillbringades i lägren var lång kom många även att dö en naturlig död.

“A Day in the Life Of…”: Women of the Soviet Gulag”
https://thevieweast.wordpress.com/20...-soviet-gulag/