Har kört italienskt sen 97.Men jag tänkte det skulle vara bra med en pickis när jag köpte huset,och italienska pickisar fanns inte att tillgå.
Iallafall så inhandlades en Vw caddy.Bilen var iordninggjort plåtmässigt och var skaplig.Men det var småfel på den hela tiden.Värst var ju komforten och hur plastig den var invändigt,urk!! Det jag kommer ihåg mest var elfelen på bilen,tuta funkade inte,bromsljus funkade inte,ljuset kunde sluta fungera ibland,trevligt på kvällen och om natten

Kollade men hittade inga större fel.Det värsta var att jag pendlade med bilen ca 9-10 mil om dagen.
Både komforten och körkänslan bröt ner mig dag för dag,kände typ ingen glädje att sätta mig i bilen och åka dessa mil.Droppen blev när jag en morgon skulle till jobbet,det var höst och mörkt och bakljusen slutade fungera.Panik utbryter,måste ju ha lampor bakåt,hittar inget fel,det som funkar i ljusväg är intrumentbelysningen och lamporna framåt.Jag tog och drog en kabel från reostaten för instrumentbelysningen till bakljusen.Funkade fint.
Nästa morgon så hade jag jättesvagt ljus i baklamporna

nu får det fanimig vara nog tänkte jag. Men jag hade råkat komma åt reostatknappen och hade typ mysbelysning bakåt
Det blev droppen för den bilen,det är den enda bilen jag har varit riktigt seriöst trött på ska jag väl tillägga.Dom italienska bilarna blir man inte trött på,utan man sörjer när de har pajjat