Gissa historikern

Correctemundo! Gåspennan överlämnas härmed.

Till sist visar denna häxprocess att tortyr äfven hos oss varit i bruk, när de anklagade ej frivilligt ville afge sin bekännelse. Äfven af tidigare rannsakningshandlingar från Dalarne 1669, Bohuslän 1671 och Hälsingland 1675 framgår, att bekännelserna framtvungits med träbojor och handklofvar, och detta förfaringssätt har till och med haft stöd i Kongl. Maj:ts uttalanden. I en "förklaring öfver de frågepunkter, hvilka de deputerade Commissarier öfver det beklagelige Trulldomswäsendet i Norrlanden underdånigst insinuerat" gifven Stockholms slått 13 jan. 1675 skrifves: "Ehuruväl det gifver stort betänkande att aflifva dem, som väl äro öfvertygade att vara till denna synden skyldiga men dock icke vilja sig bekänna, mycket mindre sin synd ångra, kan likväl Kongl. Maj:t icke befria dem från lifsstraffet i anseende därtill, att om de således dö obotfärdiga, en själ allenast pericliterar, men skulle de låtas i lifvet, de torde draga många flera med sig, och på det sättet göra den ena villan värre än den förra; Kongl. Maj:t ställer för den skull till Commissionens omdöme att fria eller fälla dem, som blifva angifna, men dem de fälla måge de exequera låta, dock så att de vid själfva execution(en) på allt sätt beflita sig få dem till bekännelse, lemnandes för utan andra medel uppfinna något sätt, hvarigenom de måge (dock utan anseende af ordinarie och i andra land brukelig tortyr, den vi hålla betänkelig) få någon plåga förut och således känna en smak af den pina, som de hafva i helvetet att förvänta, i fall de framhärda i sin obotfärdighet och utan bekännelse gå till döden - -.

Carolus."

Den hos vissa sinnessjuka då och då förekommande, af religiöst förryckta idéer burna benägenheten för själfstympning och själfplågande kan äfven värksamt bidraga att sprida ett skimmer af helighet öfver dessa offer för sjukdom och vidskepelse. Själfstympning är, åtminstone nu till dags, nästan alltid ett symtom af katatoni. Så ser man sinnessjuka män eller ynglingar i pubertetsåren brutalt på sig själfva utföra en kastration, i bokstaflig tillämpning af bibelordet, "när en lem är dig till förargelse etc.". Ej ovanligt är, att katatonici med fingrarna rifva ut sina ögon o.s.v. En af mina patienter, en ung flicka, hade smittad af en sinnessjuk broders föreställningar, att han med sina ögon kom "förargelse" åstad, helt plötsligt med en nål genomborrat sitt ena öga under anförande af samma nyss citerade bibelord, hvars imperativa lydelse i alla tider tagits till förevändning för blodig själfstympning.

Åtskilligt, som af utrymmesskäl ej kan medtagas, vore att säga om religiösa själfplågare; dessa likna hvarandra hos olika folk i olika tider. Sålunda finnes mellan Indiens själfplågande yogis och den kristna orientens pelarhelgon icke så liten öfverensstämmelse, och båda påminna i sin ordning osökt om vissa kroniska fall af katatoni å våra sinnessjukanstalter, hvilka dag ut och dag in framhärda i samma obekväma ställning, tills underben och fötter blifva blåröda, och brand hotar att inställa sig. Hos yogis och pelarhelgon har det plågsamma i den kroppsliga misshandeln sannolikt i hög grad minskats genom den extas, hvari de genom lämplig träning lätt försatte sig, och äfven hos katatonici kan man iaktta en med extasen analog förträngning af medvetandet, som utesluter lidandets kroppsliga faktorer och väl äfven dess moraliska genom att helt eller delvis afspärra associationsförmågan och därmed också tidsmedvetandet.

Här och hvar har Kristi död på korset föresväfvat de förryckta i deras mer eller mindre extatiska själfplågarbegär. Märkligast i detta afseende är väl fallet Matteo Cassale, hvilken af Stoll utförligt omnämnes i hans arbete Suggestion und Hypnotismus. Matteo lyckades på egen hand utan all hjälp korsfästa sig själf med spikar genom händer (!) och fötter och hängde på detta sätt, medvetslös utanför sin bostad, när han påträffades. Han öfverfördes till ett hospital och dog där 1806 - ett kuriöst exempel på den energi en sinnessjuk förmår utveckla. Det är otänkbart, att ett tilltag sådant som Cassales kan utföras utan den hos katatonici anmärkningsvärda nedsättningen af smärtsinnet. Under den vidare utvecklingen af hans sjukdom uppträdde bland andra symtom näringsvägran, ett ytterligare bevis, att äfven i detta fall katatoni förelegat.

Religiositeten behöll i dessa tider sällan den sansade öfvertygelsens måtta, människan beredde sig som ett jublande barn på en evig fröjd. När jublet afstannade, föll hon in i den motsatta ytterligheten och såg förfärad på sin ovärdighet. Hon oscillerade, såsom Lucidor i sin stämningsfulla psalm skildrar, ständigt mellan fasor och salig förbidan. Religion och hysteri voro sammanväfda med hvarandra. Den förra får därigenom ett drag af öfverspänning och yrsel, men det senare tillståndet förlorar genom detta betraktelsesätt sin karaktär af sjukdom. Det är snarast ett legitimt reaktionssätt hos det mänskliga själslifvet under vissa psykologiska betingelser. Den för de hysteriska tillstånden utmärkande lätthet, med hvilken vissa starkt känslobetonade intryck omsätta sig i drömmar, visioner och hallucinationer, var särskildt i tider af religiös spänning en hos människorna vanlig företeelse, och om vissa i religionshistorien mera framträdande personligheter i mån af den starka hänförelse, hvaraf de besjälades, framför sin samtid ägde denna visionära egenskap, så är därmed ingalunda sagdt, att dessa personer måste betraktas som sinnessjuka, äfven om man hos dem spårar omisskänneliga drag af hysteri. Den heliga Birgitta, Jeanne d'Arc, Savonarola, den heliga Teresia m.fl. tillhöra denna kategori af hysteriska personligheter. Epitetet hysterisk bör icke tagas i en annan - vare sig nedsättande eller abnorm görande - mening än den här angifna och användes blott i brist på bättre.

Så länge fäderneärfd tro ännu fortlefde oberörd af alla tvifvel, därför att den ännu för människor utan undantag var ändamålsenlig, och denna gemensamma tro likt vanor och plägseder gjorde hela mänskligheten till en homogen andlig massa, så länge var det ock den enskildes uppgift mer än nu till dags att känna sig som tidens hjärta och samvete och i mån af större värme och entusiasm i sig som i en brännpunkt upptaga tidens tankar och härda dem i extasens eld. Den kristna religionens trosläror hafva på dessa vägar oupphörligen vunnit förnyelse och bekräftelse. Smärre oväsentligheter - ofta nog anledning till fäjd och förföljelse - blefvo därvid förändrade, men de stora och starka tankarna, om Kristus och himmelen, om djäfvulen och helvetet, blefvo åter och åter i ny klarhet uppenbarade.

"...den sansade öfvertygelsens måtta": kan det vara Nathan Söderblom?

Det kan det förvisso icke eller det är det i alla fall inte; vår sökte man var professor i psykiatri men publicerade sig populärt även på det historiska området vars själsliv han som synes också försökte blott- och klarlägga på samma manér.

Emelletid äro den religiösa villfarelsens fenomen af ett alldeles särskildt intresse för en psykiater. De i arkivens gömmor förvarade rannsakningsprotokollen från häxprocessernas dagar hafva af en känd sinnessjukläkare blifvit kallade en "fossil klinik" för nerv- och sinnessjukdomar. Alldeles oafsett riktigheten af detta omdöme ligger det nära till hands för den, som ägnat sig åt studiet af de sinnessjuka, och som dagligen kommer i beröring med det brokiga fantasilif, som rör sig i medvetandet hos en af sjukdomen störd intelligens, att ägna sin uppmärksamhet åt den öfvertro, som i fordna dagar fyllde människors själar.

Nu har det gått ett år och en dag, ja mer än så, och frågan kan sålunda betraktas som fri. Rätt svar var i alla fall Bror Gadelius - Tro och öfvertro i gångna tider. Fortsätt den någon vill!

Denna tråden var det ett tag sedan det var något liv i; jag försöker dra igång den, för att få lite fart, med ett namn som de flesta torde vara förtrogna med, och som utan större svårighet torde kunna identifieras av någon, redan vid första anblick.

Thukydides?

Svårare än så var det icke - rätten att citera är din!

Lite fart var det ja - kom igen nu, du var ju inne senast igår!

Lugna ner sig nu herrn! Jag har inte glömt uppgiften, dock har jag ett lite pressat schema för närvarande. Ska försöka posta något så snart som möjligt