KAn man resa bakåt i tiden?

Klart man kan åka tillbaka i tiden.
Åk till norrland. Där är alla lite efter....

Tid existerar. Det är ett jättestort forskningsområde. Det är bara det att tid inte alls existerar enbart som vi har uppleft den. Det betyder bland annat att ordningsföjlder som vi uppfattar dem inte alls är självklara när man börjar undersöka begreppen tid och rum mer ingående.

Man skulle kunna likna tiden med en enkelriktad väg som man är ute och kör bil på. På höger sida om vägen kan man se olika speciella saker när man kör förbi. Alla som kör på vägen upplever att sakerna kommer i samma ordning när de kör förbi. Men kör man av från vägen och in på en annan väg (alla vägar här är enkelriktade, därför blir det mycket krångligare att köra bil och komma rätt) kan man köra tillbaka, köra in på samma väg igen och se samma saker igen. Man ser dem fortfarande i samma ordning, men man har sett dem för en andra gång. Det som kom sist kom före det första, och man blir lite osäker på om de verkligen kommer i den ordningen man trodde från början. Så kan man beskriva tiden och rummet också, när man lever i dessa dimensioner och bara upplever dem från insidan kan det hela verka väldigt enkelt och strukturerat, att allting har sin ordning och att man tydligt kan skilja på framtiden och det förflutna. Men der man det från utsidan ser man hur komplicerat allting egentligen är, eller kanske hur väldigt genialiskt in i den minsta detalj allting är. För tiden och rummet kan man snarare gämföra med ett nät av enkelriktade vägar som slingrar sig åt alla möjliga håll. Vi kanske befinner oss på motorvägen. Våran väg har kanske inte mött någonting annat än en pytteliten svårframkomlig enkelriktad stig den senaste tiden, så det kanske är därför som vi inte har fått besök av någon tidsresenär än. Men klart är det i alla fall att ju större och mer komplicerat det här nätet av enkelriktade vägar blir, destu svårare är det också att ange ordningen som två olika händelser inträffade i. Man kan till och med genom detta visa att ägget kom före hönan, samtidigt som hönan kom före ägget! Det var det jag ville komma till. Nu kan vi avsluta den här tråden.

Och med analogt resonemang befinner sig ditt inlägg i början av tråden, inte i slutet. Just nu, alltså. Dvs senare, då innan.

Så, vad slog vi fast vid?

Ja, kom vi fram till tror jag. Åk till norrland.

Ok då, jag erkänner.

Jag har rest tillbaka och ändrat tiden ett flertal gånger. Men eftersom ingen av oss tidsresenärer vill att det ska se för uppenbart ut, så har vi s.a.s dolt luckan och själva tidsbakströmmningens virrvellås bakom bland annat inkonsekventa resonemang och händelser som pekar åt fel håll, ungefär som man grävde ned skattkistan så att inget syntes av den på medeltiden... **Bling bling**

Hitler dödades inte som spädbarn pga av att det skulle sett betydligt mycket värre ut idag utan honom. Samt det enkla faktum att varje ingrepp i tiden som en som färdas baklänges i tiden för med sig en slags bakvänd mamelucken, vilket gör att eftersom universums totala orsakssumma ständigt är konstant, så får den mamelucken utföraren att själv ta på sig den delen av det konsekvensanaloga skeendet den dragit bort eller tillfört bakåt i tiden. Vilket tillslut kan leda till att en utmattad resenär bakåt i tiden inte kan kontrollera sin acceleration utan faller baklänges rätt in i tiden med evigt ökande hastighet och kommer upp som ett ljus på andra sidan.

Kanske är det därför du kan läsa nu?

Ja, det måste vara därför. Eller, vad sa du...

Vadå resenärer från framtiden? (som nämnts tidigare i tråden)
Klart att vi inte har mötts av några sådana. Framtiden har ju inte hänt ännu. Just nu är det längsta vi kommit.

Förstår ej vissas dumhet på detta forum

Jag håller med. Framtiden har inte hänt än, i alla fall inte i vårt universum.

Dåtiden existerar inte heller, längre i alla fall. Det är ju NUet som är, inte "igåret".

Det trologaste hittils i tråden låter ju som ett paralelluniversum som skapas när man reser i tiden, OM man nu kan det.

Frågan är ju hur man ska komma upp i över c, eftersom en liten tysk har kommit på att det inte går att komma upp i hastigheten c utan att väga lika mycket som hela universum.

Lite OT nu bara: Om man väger lika mycket som hela universum och fortfarande är en del av det, så kommer man fortsätta sin viktökning, eftersom universum helatiden väger sin egen vikt plus den/det som har uppnått c.

Det går altså inte att väga lika mycket som hela universum, och kan man då säga att Einstein har rätt med sin rel.teori? När den motsäger sig självt altså.

Ja, du har nog rätt, det går nog inte att åka snabbare än c. Men maskhål då, hur är det med maskhål?

Ska tillägas kanske att den här tråden var tänkt egentligen att bara diskutera teoretiskt om det går, sen om vi aldrig har haft besök av några tidsresenärer, det är en annan sak...

Man stöter väl på ett antal svåra problem, som t.ex. vilken identitet man har om man reser bakåt i tiden. Du blir väl som du var för 10 år sen, i en värld så som den var för 10 år sen. Du har liksom redan varit där, big deal!

Eller frågan om var man hamnar. Om du nu kliver in i en telefonkiosk som fungerar som tidsmaskin, var någonstans kliver du sen ut? Platser i universum bestäms ju uteslutande relativt varandra. Den plats där telefonkiosken fanns för X år sen, befinner sig nu möjligen inne i Jordens magma, eller mer troligt nånstans ute i det tomma intet som mer än 99.99% av universum utgör. Tid och plats är så intimt identifierade med varandra.

Om man får lov att tro Max Tegmark, en svensk kosmolog vid MIT, som skrivit en del intressanta och populärt tillgängliga artiklar som man hittar om man googlar på hans namn, verkar mena att konsensus inom kosmologin idag är att universum är oändligt och att materian är ungefär lika fördelad i hela, med en slumpfaktor så klart. Konsekvensen av detta är att allting upprepas, allt som kan finnas materiellt, det finns också någonstans. Därmed finnsdet en exakt kopia av dig just nu, bara väldigt långt borta. Det finns också en kopia av dig som du är just nu, fast i en miljö såsom den var för X år den. Avståndet till den "tidskopian" av dig är betydligt längre bort eftersom det är så osannolikt att du med din PC ska uppstå typ spontant bland dinosaurerna innan det existerade något annan däggdjur. Men också en sån plats finns! Det är bara en fråga om elementarpartiklarnas kombnationsmöjligheter och deras sannolikheter. Lösningen i den ekvationen är helt enkelt ett avstånd. Eftersom universum är oändligt och har likartat fördelad materia överallt, så spelar det ingen roll hur stort avståndet i fråga är. Allt du kan föreställa dig (som är fysikaliskt möjligt, om än extremt osannolikt) allt det existerar "nu". Bara på en annan plats.

Det tycker jag är en häftig tanke, och om det nu verkligen är det närmaste konsensus man kan komma mellan all världens fysiker och kosmologer, ja då är det ta mig tusan så sant som det är sagt att verkligheten överträffar dikten!

Tid är ett koncept som föds av rörelse och förändringar. Tiden finns bara i tankevärlden, i medvetandet. Man kan inte resa tillbaks i tiden rent fysiskt för då skulle man behöva sätta varje atom till de platser som de befann sig då. Det går dock att se in i det förflutna i universums minne.


Och nuet har ingen varaktighet, så nuet är ingenting och ingenting kan existera i nuet. Nuet är inte en tid, det är bara en punkt som separerar dåtid och framtid, minnen och förväntningar.


Han behöver inte ha rätt.