5 mg abilify

spelar det nån roll om jag slutar med 5 mg abilify? det borde jag väl inte märka av? enligt fass är ju dosen för låg för att ha nån verkan överhuvudtaget.

Dosen är inte för låg för att göra skillnad. Allt handlar om indikation, kombination och individuell sensation.

Lågdostillägg av atypiskt neuroleptikum är typiskt vid avancerad add-on treatment av refraktära depressioner eller som smoothing av bipolära syndrom.

Låt mig tillägga den vinnande kombon av endera klozapin, olanzapin eller möjligen quetiapin och en uppfriskande dos aripiprazol. Abilify lyfter många som behöver ovanstående kraftfulla antipsykotika, men som blir för däckade eller utvecklar en blodbild som mer eller mindre framtvingar en reduktion eller rent av ett byte.

Om man är riktigt ambitiös så kan det hända att Abilify ersätter ovanstående, men om utgångspunkten var en fullödig dos av ovanstående så kan de behöva fortsättas i samma eller reducerad dos; tillskottet av Abilify får en väckande effekt med ökad initiativförmåga, drive och tillfredsställelse. Jag har sett det gång på gång, en riktigt vinnande duo.

Om du äter så låg dos kan du lika väl skita i det. Uppkomst av diabetes är liksom en av de dokumenterade biverkningarna. Är det värt det?

Och nej, du ska inte fråga oss, du ska fråga din läkare.

Abilify har bäst metabol biverkningsprofil av alla neuroleptika (möjligen jämte Sycrest, som emellertid ej tillhandahålles på svenska marknaden f n). Risken för diabetes mellitus, hyperlipidemi, viktuppgång är mindre än vid övriga. Tänk även på risken för metabolt syndrom och lidande samt förtida död vid obehandlade psykiska sjukdomar!

Det är väl ungefär därför jag äter abilify. Slutade dessutom med quetiapin för drygt en vecka sen. Slutade nu också med abilify. Har lite svårt att bedöma om det är ett sjukdomssymptom eller inte att sluta.

Självklart vet jag att jag ska fråga min läkare. Vill bara höra andras åsikt, alltid bra med lite input. Dessutom är det lite svårt att få tag på min läkare just nu.

Om det är värt att riskera diabetes eller andra biverkningar för att försöka må bättre när man är psykiskt sjuk? Ja.

Instämmer med "Kinuski". Abilify kan vara mycket effektivt redan i låga doser. Har flera patienter som fått påtaglig effekt (mot tvång och depression) efter tillägg av endast 0,5 mg Abilify per dag, men det beror helt på diagnos och individ. Doserna som nämns i FASS är för schizofreni och psykotiska manier. Gällande borderline samt kombinationen bipolär sjukdom typ 2 och PTSD så är psykoterapi vanligtvis mer effektivt än läkemedel, i alla fall på längre sikt. Läkemedel i kombination med psykoterapi är som vanligt att rekommendera, men viktigast av allt är nog sjukdomsinsikt och eget ansvar.

Du kan skatta dig lycklig, dock. Det ser ju ut som att två psykiatri-läkare har hittat sig till tråden (jag är inte en av dem), så din vanliga läkare kanske kan få vila ett tag till. Och ja, jag förstår att du vill bolla lite tankar, menade bara att det inte är bra att fatta beslut utifrån diskussioner på nätet, de kan dock hjälpa dig att se saken från olika vinklar. Helt klart.

Hursomhelst, jag blev nyfiken på din sista rad, är du medveten om vilket helvete diabetes är för den som lever med det? Jag har själv ätit Abilify under en längre period, och fick för ett tag sedan symptom som jag efter lite forskning kopplade ihop med potentiell diabetes. Sedan hittade jag kopplingen mellan Abilify och diabetes och slutade omedelbart. Jag har alltså mått väldigt bra på Abilify och biverkningsmässigt har det inte varit mycket att tala om. Jag skulle dock hellre föredra en neuroleptika som ger mig helvetesbiverkningar (likt Zyprexa) men som inte kopplas rakt av till uppkomst av diabetes, eller som nu vara helt utan och istället leva med mina symptom. Zyprexa är dock precis som Abilify när det gäller kopplingen till diabetes (även om det finns gradskillnader), så mitt exempel är hypotetiskt och enbart illustrativt.

Eftersom du verkar kunna din sak, så tänkte jag passa på att ställa en fråga jag med. Om man äter någon form av neuroleptika som kan kopplas ihop med uppkomst av diabetes och avbryter behandlingen när symptomen är rätt nytillkomna, kan man på något vis reversera tillståndet? Eller är den diabetes (oavsett vilken typ) där för gott när det väl dykt upp? Jag förstår att din motivation som läkare (låter som att du är det) alltid är att rekommendera patienter att hålla sig till medicinering, men försök gärna vara objektiv om du kan och svara utifrån om det är möjligt att mildra den potentiella biverkningen (diabetesuppkomst) genom att avbryta medicineringen när symptomen uppvisar sig? Detta är vad jag har gjort och kort därefter mildrades detta, även om jag kan få tillbaks problematiken till och från, enbart i korta perioder.

Jag vill såklart äta någon annan form av medicin som kan hjälpa mig (och framförallt min omgivning) men som inte skulle bidra till att ge mig en till helvetessjukdom (diabetes) utöver den psykiatriska problematik (psykossjukdom) jag redan har. Men den diskussionen väntar jag med att ta upp med min läkare just nu, så att jag kan visa för henne att jag kan fungera någorlunda även utan medicin, så att de inte börjar tvångsmedicinera mig rakt av, kanske även utan att bry sig om att hitta en annan medicin. Om jag nu undsluppit diabetes genom att avbryta tvärt så vill jag gärna inte bli itvingad detta igen utan en chans att slå emot.

JA! Du kan lätt ta bort den där tabletten när som helst. Om du medicineras under någon form av tvängsåtgärd så säg inte att du slutar ta den till din läkare. Aldrig!

Kan hända att det där preparatet är ett av dem mindre farliga. Men för den delen inte ofarlig. Bland det som allmänt kallas biverkningar (oönskade effekter) så kan bl.a nämnas: Diabets, hjärtfel, minskad hjärnvolym p.g.a cellvävnadsdöd (läs hjärnskada), hjärntumörer (cancer), diabetes, permanenta skador på centrala nersystemet, Parkinsons, Sänkt IQ. Det här är bara ett axplock av dem mer namngivna effekterna. Och jo, alla får allt om man tar det tillräckligt länge.

Sen är det såhär också. När en ny medicin eller behandlignsform börjar användas sägs den vara helt ofarlig och effektiv (inget dera stämmer) det står heller inte så mycket i bipacksedeln. Men allt eftersom folk använder den så märker man allt mer skadliga effekter och för in dem i bipacksedeln. Detta är för att undvika att folk stämmer läkemedelsföretaget. Vissa kommer naturligtvis att stämma men dem tjänar desto mer pengar på dem som inte gör det. Så om en på tusen stämmer lönar det sig endå t.ex. Till sist slutar dem använda just det preparatet delvis för att det "blir" för farligt och dels för att patentet går ut. Att patentet går ut betyder att preparatet säljs för kanske omkring 1/10 av priset när dem hade patent på det.

Allt detta p.g.a en påhittad sjukdom som Psykiatrikerna inte ens vill kalla en sjukom för att dem inte kan påvisa det hela. Med andra ord, sjukdomarna finns inte!

Så jag tycker klart att du ska sluta ta det där rävgiftet som inte gör dig något väl...
Om du fortfarande tvekar kolla på den här dokumentären. Ja den är gjord av en organisation som stödjs av scientologin men du kommer inte att bli scientolog om du tittar på den. Och ja, allt som dem säger i den dokumentären är sant!

http://www.youtube.com/watch?v=PcuhhJ1BaMk

Den diabetes mellitus du syftar på är förmodligen typ 2; den kan definitivt lindras i grad och kanske reverseras i vissa fall, genom en sundare livsstil. I gränsfall, t ex milda symptom på sjukdomsutveckling, kan man ju försöka sig på "kostbehandlad diabetes". Jag är inte diabetolog, kunskapsutveckligen på det området, eller i alla fall framväxten av nya mediciner, är sedan länge ganska enorm, så jag ska inte säga vilken behandlingsrekommendation experter skulle ge vid ett nydebuterat eller nyupptäckt fall av diabetes mellitus (för att ge bästa långsiktiga prognos).

Neuroleptika kan ge förhöjda blodfetter och blodsockernivåer, viktuppgång osv. Olika läkemedel är dock olika benägna att orsaka dessa metabola effekter. Abilify är det moderna neuroleptikum, mig veterligen, tillsammans med Sycrest, som har minst sådana biverkningar på grupp betraktat.

Psykiska sjukdomar innebär lidande. Ohälsosamma livsstilar är vanliga. Dålig och oregelbunden mat, dålig sömnkvalitet, dåliga motionsvanor, röker mycket, kanske dricker mycket alkohol osv osv. Behandlingar av psykiska sjukdomar inbegriper så mycket mer än bara medicinering. Att inte behandla psykiska sjukdomar på ett vis som ger effekt, med både holistisk syn och skräddarsydd fokus för den enskildes behov och förutsättningar är definitivt ohälsosamt för både den enskilde, eventuella anhöriga och samhället.

Jag har träffat gränsfall av diabetes mellitus och faktiska typ 2-diabetiker, som lyckats bli fria från antidiabetesmedel, genom målmedvetna omläggningar av livsstilen, med bättre diet och motionsvanor. Ser patienten hälso- och måendevinster med dessa livsstilsändringar, sporrar det till att fortsätta på det spåret. Vid andra, typ 1, eller gravare typer av typ 2 så är det andra eller komplementära sjukdomsorsaker, som kräver en adekvat medicinering, ej sällan insulin även vid typ 2.