Om det er rena kinesiska er det lidt af et problem tyckar jeg, da denne opgave ikke er helt simpel. Jeg kan forsøge at hjælpe dig lidt på vejen:
1. Om magneten släpps i modsat retning kommer kurven at være spegelvendt om x-aksen ifølge Faradays lag (Lenz lag kaldes det också pga minustegn).
2. Vemf=-N*Delta(B*A)/Delta(t) (Lenz lag på induktionsspolen, A er arealet vinkelret på feltet). Om N=2*600, skal hele kurven ganges med två da antal varv N er i linær sammenhæng med den inducerede spänning Vemf.
3. Experimentet visar att spänningen kan genereras genom att flytta en magnet mot eller bort från en spole. Med område A konstant, det föränderliga magnetfältet giver anledning til spänning. Riktningen (plus el minus) av spänning som genereras är sådan att någon resulterande ström alstrar ett magnetfält som motverkar förändring i magnetfält som skapade det. Detta är innebörden av ett minustecken i Faradays lag, och det kallas Lenz lag.
Vi titter nu på den angivne kurve:
Absolutværdien af kurvens første top er lägre end absolutværdi af kurvens anden top. Det skyldes at når magneten falder ner så er den påvirket af en konstant kraft (tyngdekraften), hvilket indebærer lägre hastighed ved starten af spolen og højere hastighed i slutning af spolen. Delta(A)/Delta(t) er altså højere ved slutning af spolen hvilket betyder højere absolutværdi af Vemf for top nr. 2. Til gengæld må det gælde at arealet under top 1 er den samme som under top 2 da vi antager at størrelsen på N*Delta(B*A) er konstant.
4. Vemf=-N*Delta(B*A)/Delta(t). Vi får oplyst at arealet Vemf*Delta(t) = 0.01480 Vs. Ændring i magnetens flux (flöde) bliver derfor: Delta(B*A) = -(Vemf*Delta(t))/N = 0.01480/600 = -24,67*10^(-6) Vs.
OBS: Du må gerne anpasse teksten lidt til svenska
1. Om magneten släpps i modsat retning kommer kurven at være spegelvendt om x-aksen ifølge Faradays lag (Lenz lag kaldes det också pga minustegn).
2. Vemf=-N*Delta(B*A)/Delta(t) (Lenz lag på induktionsspolen, A er arealet vinkelret på feltet). Om N=2*600, skal hele kurven ganges med två da antal varv N er i linær sammenhæng med den inducerede spänning Vemf.
3. Experimentet visar att spänningen kan genereras genom att flytta en magnet mot eller bort från en spole. Med område A konstant, det föränderliga magnetfältet giver anledning til spänning. Riktningen (plus el minus) av spänning som genereras är sådan att någon resulterande ström alstrar ett magnetfält som motverkar förändring i magnetfält som skapade det. Detta är innebörden av ett minustecken i Faradays lag, och det kallas Lenz lag.
Vi titter nu på den angivne kurve:
Absolutværdien af kurvens første top er lägre end absolutværdi af kurvens anden top. Det skyldes at når magneten falder ner så er den påvirket af en konstant kraft (tyngdekraften), hvilket indebærer lägre hastighed ved starten af spolen og højere hastighed i slutning af spolen. Delta(A)/Delta(t) er altså højere ved slutning af spolen hvilket betyder højere absolutværdi af Vemf for top nr. 2. Til gengæld må det gælde at arealet under top 1 er den samme som under top 2 da vi antager at størrelsen på N*Delta(B*A) er konstant.
4. Vemf=-N*Delta(B*A)/Delta(t). Vi får oplyst at arealet Vemf*Delta(t) = 0.01480 Vs. Ændring i magnetens flux (flöde) bliver derfor: Delta(B*A) = -(Vemf*Delta(t))/N = 0.01480/600 = -24,67*10^(-6) Vs.
OBS: Du må gerne anpasse teksten lidt til svenska
__________________
Senast redigerad av Balkan-King 2014-05-24 kl. 01:53.
Senast redigerad av Balkan-King 2014-05-24 kl. 01:53.
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
