vad säger kriatendomen? får man träffa en person som dött efter döden

Jo min vän. Den som kommer upp till himmelriket måste vara klädd i Guds Son. Han som är det syndlösa offret till vår försoning. Det finns människor som är slavar under lögnen och kommer aldrig till insikt om sanningen. Huruvida om de blir klädda eller inte vet Gud. Men den som har insikten och känner till vägen har ingen återvändo. Alla är skyldiga till synd och endast det syndlösa har sin boning i himlen.

Ja, så säger bibeln, att vill man träffa en person som dött efter döden, måste båda vara kristna.
den som dött och den som ska träffa.

Beror på vilken variant av Kristendomen du menar. Bibel-Jesus säger att Hans Faders hus har många rum; lika barn leka bäst och hamnar på samma ställe.

Finns andra varianter förstås som är beroende av att de levande jobbar på som sjutton med böner och dylikt för att de döda skall få fördelar och slippa ur skumma förhållanden.


Enligt somliga så kan avdöda inte alltid fatta att de är döda, utan de hänger kvar här och blir "sticky spirits", t. ex. alkoholister kan "klamra sig fast" på ryggarna på levande och försöka suga åt sig de levandes berusning. Andra avdöda som inte rett ut sina affärer innan de dog kan sträva efter att få kontakt med levande för att få avslut.

Döda blir inte smartare bara för att de är döda. Inte avslöjas hellre några hemligheter, förutom att det hela inte är över.

De sorgligaste av de döda är de som sitter fast i sina mentala "sanningar" och förbannar livet för att de aldrig fick reda på vad som egentligen händer efter döden.

Men religiösa vill sällan tala om det, utan de vill pumpa ut sin propaganda. Såklart, annars dör religionerna ut.

Edit: Apropos religiösa & propaganda; det är inte gjort med illvilja, utan en suggetionsteknik som är tillärd. Klarar en troende att övertyga en annan människa behärskar de "tron" till fullo. Egentligen en sorts psy-op.

Ty detta budskap om korset är en dårskap för dem som blir förtappade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft. Det står ju skrivet: "Jag skall göra de visas visdom om intet, och de förståndigas förstånd skall jag slå ner." Var är de visa? Var är de skriftlärda? Var är den här världens ordvrängare? Har inte Gud gjort den här världens visdom till dårskap? Jo, eftersom världen i sin visdom inte lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap som vi predikar frälsa dem som tror. Ty judarna begär tecken och grekerna söker visdom. Men vi predikar Kristus som korsfäst, för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap. Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. Ty Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor. Bröder, se på er egen kallelse. Inte många av er var visa om man ser till det yttre, inte många var mäktiga, inte många av förnäm släkt. Nej, det som för världen var dåraktigt har Gud utvalt för att låta de visa stå där med skam, och det som för världen var svagt har Gud utvalt för att låta det starka stå där med skam, och det som för världen var oansenligt och föraktat, ja, det som inte var till, har Gud utvalt för att göra till intet det som var till, för att ingen människa skall berömma sig inför Gud. Honom har ni att tacka för att ni är i Kristus Jesus, som Gud för oss har gjort till vishet, rättfärdighet, helgelse och återlösning, för att det skall ske som står skrivet: "Den som berömmer sig skall berömma sig av Herren." (Första Korintierbrevet 1:18-31 SFB)

Personligen skulle jag uppskatta om du inte försökte använda Bibeln som argument på ett forum där man helst ska uttrycka sig med egna ord, särskilt om du vill försöka tillrättavisa mig, i det här fallet, med en auktoritet i form av kanaliserad text.

Hur vore det, scout29, om du tuffade till dig och helt enkelt skriver direkt; Thingamabob, du talar smörja, för såhär säger mitt adopterade tyckeri.

Jag överlever mothugg, jag lovar. Och du får öva dig i att tänka själv och formulera egna meningar. Du vet aldrig, en dag kanske du måste svara på något utan att ha din bok till hands. Vad ska du göra då?

Nja.

Det finns väldigt få frågor där "kristendomen" som helhet säger något.

Det finns kristna kyrkor som säger precis som du, dvs att man får träffa personer igen efter döden men att det krävs att man tror Jesus.

Det finns kristna kyrkor som menar att man endast blir frälst om man hör till just deras kyrka, inte någon annan kyrka. Till exempel vissa amerikanska baptistkyrkor är övertygade om att bara amerikanska baptister blir frälsta.

Det finns kristna kyrkor som menar att alla har möjlighet till frälsning, så att en god människa inte fördöms trots att hon inte trott på Jesus.

Det finns kristna kyrkor som menar att frälsningen inte är kroppslig utan att själen är i samklang med Gud, dvs inte säkert att man kan "träffa" någon alls.

Det finns kristna kyrkor som är ovilliga att säga mycket om livet efter detta av den enkla orsaken att vi bara kan spekulera om det.

Varför skulle jag vara här i forumet om jag inte brydde mig? Tvingar Gud mig att förespråka hans ord? Nej, inte är jag här för min egen skull utan för himmelriket. Jag är född i köttet, du är född i köttet. Är vi inte då bröder i samma natur? Inte heller finns någon värdeskillnad mellan oss. En familj med 50 rum firar i glädje när de sitter vid samma bord. Men också gråter familjen om 1 stol saknas.

Du kan vara broder så är jag syster.

Jag vet. Jag var frälst och vansinnigt lycklig över det, men så dog jag vid två separata tillfällen. För mig där, i efterlivet, fanns en helt annan verklighet än någon religiös variant.

Men jag sympatiserar med din övertygelse. Synd att den inte är sann, för mig.

Vet ej, men tar inget för givet.

Jag har valt att inte döpa mitt barn, och är inte heller döpt själv. Saken är den att om det visar sig att han inte vill döpa sig kommer även jag avstå från dopet. Jag ska vara med honom, vare sig i himlen eller helvetet.

Det är min enkla tro.

Det handlar inte om att drivas av känslor. Inte kan människan vädja till sitt eget hjärta och följa Gud. Det är hjärtat som orenar människan. Därifrån kommer onda tankar, illvilja, äktenskapsbrott, avund, otukt, mord, stöld, falsk vittnesbörd och hädelser.

Inte hjälper det fåglar att de har ögon när gillret fästs upp och snärjer de? Inte heller hjälper det människan att lita på sitt eget förstånd. Hon vet inte när olyckan drabbar henne och ser heller inte snaran. Köttet strider mot anden och ser tron som dårskap. Men det är själva tron som leder till rättfärdighet och barnaskap med Gud. Ett barn har ett rent sinne och är fylld av kärlek. Kärleken tror på allt, den fördrar allting, uthärdar allting och hoppas allting. Den glädjer sig i hoppet och enas med sanning. Varför tror du Gud begär att man har ett hjärta som ett barn för att kunna komma in i himmelriket? Inte begränsar barnet Gud lika mycket som en vuxen gör och har heller inte svårare att tro. Nu säger du kanske dårskap men säg mig. Vem är ondskans hantlangare? Finns det någon vuxen som är lika oskyldig, renhjärtad och god som ett barn? Och än så vore alla barn inte närheten än den minste i himmelriket. Gud är kärlek och kärlek är liv. Pga synden i världen så har varje människas hjärta förhårdats och kan därför inte blicka fullkomligt in i det andliga och förstå. Det vi idag resonerar kring är förgängligt. Vi tvistar med varandra men glömmer gemenskapen. Kärleken kommer aldrig dö ut men världen, den ska förgås.

Visst kan man också ära Gud genom vishet och förstånd men oftast är så fallet att människan snärjer sig själv och vattnar ovännens säd. Guds ord är inte tomma utan de innehåller liv, hopp och kärlek. Nu talar jag till dig inte i världslig vishet utan en främmande som inte tillhör det förgängliga.

Det där tror jag inte spelar någon som helst roll då varje människa är ansvarig för sina egna gärningar och enbart sina egna, ingen annans.

Jag hoppas du har rätt, broder.