Hur vet man vad gamla kungar hette?

Hur kan man veta vad faraonerna i Egypten hette? Man har ett skriftspråk, men man kan ju inte ha en aning om hur ord uttalades. Hur vet vi så mycket om deras namn?

Jag är inte helt säker, men jag har för mig att koptiskan i princip är samma språk som den gamla egyptiskan. Koptiskan änvänds fortfarande som liturgiskt språk inom den koptiska kyrkan.

Det vet man inte och det finns olika uppfattningar till och med om stavningen och det är i stor utsträckning nationsbundet. Ingen vill ge med sig för att få ett enhetlig namnbruk. Därav säger man Nefertiti i Sverige och de engelsktalande länderna medan man i till exempel Tysklnad säger Nofretete.

En parallell är det antika latinet som man dock har betydligt bättre koll på. Till exempel vet man att Caesars namn under antiken uttalades "Kajsar" och inte "Sesar" som vi gör idag. Caesar betyder för övrigt "den hårige".

Ska inte ge mig in för mycket på detta som jag inte kan, men den gamla egyptiskans skrift var såvitt jag vet inte vokaliserad. Ordet vokaliserad skulle alltså skrivits: vklsrd. Härav tämligen disparata uppfattningar om det ursprungliga uttalet.

Koptiskan är en nyare variant av den gamla egyptiskan och har levt kvar som liturgiskt språk. Kopterna är Egyptens kristna dock ej dess urbefolkning som nån clown hävdade på FB härförleden.

Okej, så alla namn på kungar och dylikt har tolkats ifrån språkliga ättlingar till ursprungsbefolkningen?

Öhh, nej, koptiskan är dock anledningen till att vi kan läsa de gamla egyptiska texterna. Koptiskan användes från omkring 1:a århundradet e. kr. dog som talat språk kanske på 1600-talet, men har levt kvar som ett liturgiskt språk. Denna är härledd ur de gamla faraonernas tugg.

Knuganamnen finns belagda i inskriptioner och papyri av vilka vi har legio från det gamla Egypten.

Man vet inte riktigt säkert ens hur uttalet på många fornnordiska/fornsvenska ord lät trots att det "bara" är tusen år sedan och det har ägnats massor av forskning åt det. Problemet är att en ljudvärdet hos en viss symbol ändras med tiden och det blir i praktiken omöjligt att säkert säga hur det lät vid en viss tid.

Finns faktiskt finurliga metoder att ta sig fram till ursprungliga uttal. En är att jämföra dialektala uttal. Om ett ord till exempel i 7 dialekter uttalas med t och i en 8:e dialekt som företer många andra förändringar med d, så är t sannolikt det ursprungliga uttalet.

Användbar är även den s k Grimms lag som anger att ett ljud som förändras i ett språk gör detta över hela linjen. Exempel: far - pater (gr.) - pater - father (eng.); föl - polos (gr.) - polea (lat.) - foal (eng.)

Hieroglyfer är ju en bildskrift. Hur kan en bildskrift vara vokaliserad, då vokaler och konsonanter inte existerar i skriften?

Ehrrmm Primo: Hieroglyferna är mestadels fonetiska och knappast mer än undantagsvis en bildskrift, eftersom vissa symboler kan stå för vad de avbildar. Lite av en blandning alltså. Secundo: Det var ju just vokaliserad den inte var utan uppbyggd av konsonanter och i en del fall också som jag förstår grupper av ljud, men jag kan inte mycket om det här, så den som kan mer må gärna korrigera eventuella fel.

En trevlig och lättläst bok om Champollion och dechiffrerandet av hieroglyferna är Egyptens nycklar av Lesley o Roy Adkins.