Ni som är bipolära

Hej!

Jag misstänker att jag är bipolär med depressiva skov. Ska träffa min läkare imorgon som kommer med säkerhet ge mig diagnosen (för jag har läst på sjukt mycket och känner igen mig till 100%)

Jag har läst en hel del om medicinering för bipolär sjukdom och det jag har kommit fram till är att lamotrigin tillsammans med litium har funkat bra för många. Men att använda endast lamotrigin eller endast litium inte haft lika positiva effekter.

Några som kan bekräfta/dementera detta?

Vänta och se imorgon vad doktorn säger

Jag råkade diagnostisera mig själv som bipolär för en tid sedan. Enligt mig är det bara en etikett du kan sätta på dig själv som ursäkt för att du mår dåligt. De flesta är beroende av sin omgivning för att må bra, och då är det självklart att ditt mående går i vågor. Dessutom genererar ett positivt beteendemönster ett positivt humör, och dito för ett negativt.

Vad jag försöker säga är att det är en låtsasdiagnos, vars enda kriterier är att ett antal frågor besvaras på ett visst sätt. Det enda sättet att ta dig ur ett dåligt mående är att själv hitta en väg. Litium kommer att bedöva dig, inte bota dig.

Jag har tidigare fått diagnosen bipolär, nu med ny psykiater som tar mig på allvar har jag nog inte nån diagnos längre. Han vill behandla mig för de symptom som JAG har, inte sätta en i ett fack för en påhittad slumpvis vald samling kriterier som en diagnos ju är. Har hört från väldigt många människor inom psykiatrin att bipolär sjukdom är en modediagnos just nu, läkare är extremt benägna att sätta det på lite vem som helst, det är lättare för dem.

Håller med fullt ut. Jag kunde också sätta diagnoser på mig själv förr i tiden, och det går alldeles utmärkt nu med, och vänder jag mig till vården så kommer de säkert hitta väldigt många "fel".
Det är inte speciellt svårt att hitta fel, inte med den där gigantiska manualen de använder.

Går man till läkaren så får man en stämpel (som kommer förändra synen på dig själv och göra det svårare att leva ett normalt liv) och en symptomdämpande medicin som inte botar dig.
Medicinerna är inte speciellt nyttiga heller! Ta tag i ditt liv så ska du se att alla dina såkallade diagnoser också kommer försvinna.

PS. Jag hade lamotrigin 400 mg i flera år, hjälpte inte ett piss eftersom jag fortsatte bli deprimerad hela tiden. Sjukskriven just nu. Men de funkar ju olika för alla, jag önskar dig att du hittar en bra psykiater och psykolog och medicin där ute i djungeln. Stå på dig och ge inte upp, behöver du hjälp måste du tyvärr fightas med näbbar och klor eftersom de bara skär ner på psykiatrin varje dag. Du ska få hjälp! Lycka till

Lamotrogin är bevisat vara farligt för : när man är gravid så är det extremt stor chans att barnet blir hjärnskadat..

Källa: en god vän (bipolär)

Om ni är emot diagnoser som är ett namn på en rad olika symtom, så sluta gnäll på att ni mår dåligt ryckk upp er och ut och jobba med er i samhället, ni mår inte dåligt då.

Och till TS fråga, låt läkaren göra en utredning, är du bipolär så kanske det är bra att börja med en medicin för att se om du blir stabiliserad, tänkt om du lägger till två medicin och den ena hjälper och den andra äter du bara i onödan.

Hur gick det idag då, TS?
FYI: för att bli diagnosticerad Bipolär krävs en grundlig utredning och samtal med psykolog och läkare, det kan vara en ganska lång process. Att en person kommer med en självdiagnos till psykiatrin... du kan nog lugna dig med medicinering.. speciellt med två kombinerade...

Att du känner igen dig i sjukdomsbilden behöver inte betyda att det är Bipolär. Tex så blir många bipolära feldiagnosticerade och har egentligen ADHD, borderline etc osv mm. Då dessa psykiska sjukdomar och störningar liknar varandra.

PS Är bipolär och äter vanligen 400 mg Lamotrigin + sömntabletter och lugnande vid behov. Har provat en massa andra stämnigsstabiliserande även men dessa fungerar bäst. Har dock slutat med de nu. heh. Lithium tror jag förresten dom som har mest problem med mani brukar ta (?) och inte de med främst depressioner DS

Alltså, som bipolär (I'm one of them) så är det inte så enkelt att direkt kunna hitta den bästa medicinkombinationen. Det är stora individuella skillnader på hur man reagerar både avseende effekter och bieffekter och det kan ta tid innan man hittar en kombo som både funkar och som man kan leva med biverkningarna av.

Sen beror det lite på också hur sjukdomen ser ut, om du är bipolär 1 så funkar i allmänhet litium bättre och man måste ha mediciner som skyddar mot manier bättre typ neuroleptika ihop med stämningsstabiliserande medicin både så att medicinen både blir som ett "golv" och ett "tak" för stämningsläget.

Om du är bipolär 2 så är de största problemen just depressionerna, och då behövs i allmänhet mediciner som har en mer uttalad antidepressiv effekt t.ex. lamotrigin.

Litium och lamotrigin är dock en vanlig kombination och något man kan pröva.

Har själv lamotrigin, och har lite av en hatkärlek till den. Vissa biverkningar är jättejobbiga, har atopisk dermatit och lamotrigin har definitivt gjort det värre, har 325 mg nu och små kognitiva biverkningar på 400 mg så mådde jag bättre men mycket kognitiva biverkningar, kände mig stundvis helt blåst, svårt att stava, svårt att hitta ord, svårt att minnas. Men 75 mg mindre så försvann det.

Vart jag vill komma med det är att också dosen av en medicin tar tid att hitta fram till även om man nu hittar en medicin som funkar bra.

Okej! Såhär ligger det till!

Jag var hos läkaren som påstår att hon sedan tidigare övervägt att lägga diagnosen bipolär sjukdom på mig men inte varit helt säker.

Efter det jag berättat för henne kunde hon med säkerhet bedöma att jag är bipolär. Dock står vi på lite olika sidor. Vi är överens om att det inte är typ I. Hon säger att det är typ III utifrån det jag berättar, jag påstår att det är typ II utifrån det jag läst på olika forum.

Men eftersom behandlingen är likadan för båda så fastnade vi inte på det.

Jag går sedan tidigare på antidepressiv behandling i form av 60 mg Cymbalta på morgonen, och på kvällen 50 mg Saroten och 5 mg Olanzapin.

Det vi bestämde under vårt samtal är att sätta in Lamotrigin och vänta med Litium tills vi ser vad Lamotrigin kan göra för mig (hon sa att litium är omöjlig att sluta med när man börjat).

Samtidigt kommer vi trappa ner på Saroten, för att det bidrar negativt till bipolär sjukdom.

Jag har börjat med 25 mg Lamotrigin på morgonen och 25 mg på kvällen. Saroten har gått ner till 35 mg.

Jag kommer att öka mina morgon och kväll doser med Lamotrigin med 25 mg per vecka. När jag är uppe i totalt 200 mg (morgon tillsammans med kväll) kommer jag gå ner till 25 mg Saroten. Sen ska vi ha återbesök några dagar efter det och se hur det gått.

Jag vill nämna att den som inte har bipolär sjukdom inte ska yttra sig om huruvida bipolär sjukdom är en fejk diagnos eller inte. Jag har sjukt starkt psyke, men bipolär sjukdom är inte något man kan kontrollera. Man måste vara i den situationen för att förstå hur det egentligen ligger till.

Så jag hoppas nu på det bästa och får se hur det går.

Frågor och egna erfarenheter välkomnas stort!

Jag påstår inte att det inte existerar, jag bara säger att det är en störning som kan gå över av sig själv om man ändrar sina livsvanor och bearbetar sitt inre.
Vissa antidepressiva läkemedel kan ge sån symptom också. Jag känner en del som har fått den diagnosen ett tag efter de har börjat ta såna läkemedel.

Har du alltid varit sån som du är?

Skönt att hon varnade dig för Litium, det är inte alla läkare som gör det.