(Varför) är högern så okulturell?

Lyssnar på Stefan Löfvéns majtal och hör referenser både till ekonomen Thomas Piketty och poeten Nils Ferlin. Minns också att Håkan Juholt hade litterära referenser i sitt majtal när han var partiledare. De kulturella referenser som lyfts fram från högern och Reinfeldt är möjligen Camilla Läckberg och Da Buzz.

Generellt sett så verkar det som att vänstern (dvs. inkl. S) är betydligt mer kulturella och intellektuella än högern. Socialismen har ju en tradition av arbetarlitteratur och strävan efter bildning, men om jag minns rätt så grundade sig denna på att borgarna redan var bildade och arbetarna ville ha samma rättigheter. Men i dag verkar högern vara väldigt okulturella och det är väldigt deprimerande.

Två frågor:
1. Har jag rätt i min spaning?
2. Varför är det på detta viset?

Vänsterfalangen har alltid uttryckt sin kamp mot orättvisor och förtryck via kulturen, tex via sånger, musik och konst.
Den kulturella delen har inte högerfalangen historiskt betonat utan använt retorik och annat istället för att bemöta de kulturella protesterna

Jag har svårt att tro att högerns talare är dåliga på kultur som så, ministrar och opinionsbildare brukar i min erfarenhet ha bättre koll på kultur än de flesta. Jag tror att det handlar mer om vad man väljer att ta upp i talen. Där kan jag inte svara på varför vissa gör det och inte andra, men jag skulle tro att det är mer rotat i individuella talskrivare än kraftigt förankrade ideologiska skillnader.

Handlar det om att högern inte har något att kämpa för (eller mot)? Förutom möjligen Reinfeldt och det sovande folket, men i min värld så står högern och borgarna mycket för status quo och då kanske man inte behöver eller kan identifera sig med kulturen som målar upp andra möjliga världar?

Nej fel! Kulturell och intellektuell är två skilda saker. Vilka gå på operan mest, läser flest böcker jo högern. Om du inte gör kardinalfelet att räkna Svp och SMR till högern.

Kulturarbetarna är ofta vänster själva men de spelar uppträder och skriver för högern.

Ja, det är skilda saker, men jag tycker det gäller båda.

Som exempel så är det nästan alltid från höger, från nyliberaler, som man ifrågasätter humanismens nytta och på något sätt vill påstå att ett konstverks försäljning är ett tecken på dess kvalitet – och deckare är då bättre, eller åtminstone inte sämre än klassisker, eftersom de säljer bättre. Det måste väl vara sådant man bara kan uttrycka om man varken har den belästes erfarenhet eller den intellektuelles tankeförmåga?

Möjligtvis i ett svenskt perspektiv men går vi utanför landets gränser så är svensk politik i allmänhet långt efter i det avseendet. Kolla t ex på kontinenten och i anglosaxiska länder där man i alla möjliga och omöjliga sammanhang försöker stuva in referenser till klassiska verk.

Intressant ämne! Det har väl att göra med att vänstern har annexerat själva kulturbegreppet till att betyda just "vänster". I en normal kultur skulle ju både högern och den så kallade vänstern samarbeta i kulturella frågor och komma fram till gemensam teater, artiklar, TV-shower osv osv.

Om du med högern menar Moderaterna har du jätterätt i ditt antagande om högerns kulturlöshet - eller bristande intresse för kultur - eller helt enkelt obildade, penningkåta, skattehatande barbarer.

Moderaternas kulturministrar har väl blivit sådana bara för att de antingen närts av ett hat mot kultur (och vil alltså skära ner stödet) eller för att de bara är medlemmar i partiet, och har hamnat på posten för att ingen annan ville.
Men det är alltså inte särskilt konstigt att Moderaterna inte framstår som mer kulturvänliga, eller ens bildade. Hela deras värld kretsar ju kring två frågor - skattesänkningar och att vara, eller vilja vara, rik.
Moderater, eller Moderatsympatisörer, har helt enkelt inte tid för något kulturellt, de är upptagna med att räkna sina pengar.
När de blir gamla och trygga med sin bankbok däremot, då kan en del anamma det typiska noveau riche-fenomenet att framställa sig som en kulturmecenat. Då mår de bra (för Gudnåde om de istället hade sponsrat fattiga ...).

Men högern internationellt, särskilt den konservativa delen, har alltid haft ett gott öga för "kulturen".

Svenska Socialdemokrater har, som tidigare nämnts, alltid propagerat för folkbildning. De har varit duktiga på att både ta fram och inspirera allehanda kulturarbetare.
Men arbetarrörelsens folkbildningsideal är inte samma sak som det traditionella bildningsidealet, inte heller har de haft samma fokus. Folkbildningen har mer handlat om ett slags empowerment för gamla tiders analfabeter etc. Klassisk skolning har inte stått på menyn precis.

Just den klassiska skolningen var länge en tydlig klassmarkör. Så det var inte så konstigt att sossarna skrotade den - alltså istället för att implementera den i allemansskolan som den blev på 60-talet.
Men Moderaterna av idag har ju inget minne av detta, så ed fortsatte att skrota den ända ut i universiteten.

Orsaken till varför Löfven refererade som han gjorde var inte för att visa upp sin bildning, det var väl istället ett ganska vanligt socialdemokratiskt grepp att visa sin samhörighet med arbetarrörelsens folkbildning - som inkluderade bla Ferlin. Men hade han börjat tala om "hoi polloi" ...

Jag vetefan om det är sant, faktiskt. Närvaro på operan är vad jag förstått ett rätt dåligt mått på kulturell bildning. Mest gamla gubbar som sover och käringar med pälsar som låtsas att de förstår, blandat med vanligt folk och diverse kulturvänster/hipsters som sitter och analyserar. Operan som konstform vet jag väldigt lite om, men den är väl rätt stagnerad i dagens Sverige?

Och bokläsandet är nog hyfsat jämnt spritt i arbetarklassen och medelklassen åtminstone. Samma deckare ligger i solstolar på Öland och nattduksbord på Lidingö, om folk läser över huvud taget. Finkultur har egenföretagare och nyliberala inte mycket till övers för, och S-lutande arbetarklassen är inte intresserade. "Klassisk bildning" hör överklassen och nyrika med självhävdelsebehov till, i mina ögon.

Men hela det här inlägget är generalisering baserad på mina egna, begränsade, erfarenheter och bör tas med en nypa salt.

Vad någon talskrivare har slängt sig med för halvkända litteraturreferenser kan inte heller gärna anses avspegla partiets sympatisörers kulturella kännedom, även om deras syfte precis är att få oss att tro det.

Vilket även det skulle vara en viktig skillnad eftersom det visar att vänster åtminstone värdesätter kultur.

Klassiker var väl ändå något som 68-rörelsen (v) var extremt emot. Det var väl till och med så att man rensade ut klassisk musik hur medsystrar ur den egna organisationen då dessa ansåg ha en korrumperande bourgeoisie effekt. Sedan har väl postmodernismen (v) lyft fram många deckar-författare som t.ex. Paul Auster. Nu är det väl ändå så att det är vänstern som säger att kontemporära "konstverk" mäter sig mot klassiska mästerverk.

Ps. Trolltråd