Hej, jag visste inte vart jag skulle skapa denna tråden någonstans men känner att den här delen av forumet blir bäst.
Det jag väljer att berätta nu får ni tro precis vad ni vill om, ville bara höra någons tankar eller åsikter kring dettta.
Jag tänker berätta om en händelse som hände förra helgen som gjort att jag ville skriva den här tråden och se vad andra tycker.
Jag har alltid känt mig speciell (vilket alla gör på sina sätt och det är inte så konstigt, jag vet)
men nu menar jag mer utöver det vanliga. Jag har alltid varit killen som folk inte riktigt förstått sig på till 100%, svår att läsa har jag fått höra.
Jag har haft och har många vänner, men jag har ändå alltid varit lite tillbakadragen i min umgängetskrets, vilket mina vänner kan ha uppfattat som blyg många gånger kan jag tro, jag tänker väldigt mycket för mig själv och pratar nästan endast när jag känner att jag har något vettigt att säga.
Under så länge jag kan minnas har jag alltid observerat olika människors beteende och jämfört dom beteendena med varandra och Jag har så länge jag minns alltid tyckt mig själv kunna läsa folks beteenden och känslor otroligt bra, på sättet dom rör sig, hur dom pratar och deras kroppspråk. Nästa som tankeläsning på något sätt. På detta sätt har jag även lärt mig att anpassa mig, mitt språk, hur jag talar eller beter mig efter olika situationer och jag gör det otroligt bra.
Vilket jag hört från andra ocskå.
Något som jag också alltid har varit otroligt bra på ända sen jag var riktigt liten är att jag direkt kan se ifall en person ljuger, även om jag inte känner personen.
Det här har jag också fått bekräftat av mina vänner då för längesedan en person i min umgängeskrets låg med min flickvän.
(Jag kan gå in på detaljer och förklara mer ifall det är någon som vill för att få en bättre bild av historian men jag tänker hålla detta så kort som möjligt för att det inte ska bli flera a4 med text).
Både min flickvän och han ljög om det, ingen visste om.
Men jag kände det på mig, jag hade bara en magkänsla (vilket jag kan få i flera situationer där jag bara vet att en sak kommer att hända eller någonting som pågår som folk försöker dölja för mig) (kanske låter som jag är psyksjuk eller något haha).
Hur som helst så pågick detta länge att jag kände på mig att någonting var fel.
Jag hade observerat min vän väldigt länge och "fått för mig" att det här måste vara sant, jag vet att han ligger med henne.
Mina vänner ville inte tro mig, alla sa bara att det var jag som var paranoid och tänker för mycket och att min vän inte skulle göra så då han var en så nära kompis. När jag frågade honom sa han såklart nej, kallade mig för dum i huvudet osv.
En dag satt jag med min bästa vän och förklarade exakt hur jag kände och alla tecken som pekar på att han låg med henne, men sa som sagt att det bara var jag som var paranoid.
Sedan kom en dag då jag fick reda på sanningen av exet (hon kom fram och erkände för mig att allt var sant, dom hade haft sex under en längre period.) Alla mina vänner visste inte vad dom skulle säga.
Det finns flera grejer där jag har kunnat förutse händelser eller vetat grejer som folk döljt för mig saker folk ljugit för mig om som senare kommit fram till mig. Om ni vill ha något exempel så kan ni fråga. Dessa saker eller situationer som ska hända/händer har jag bara känt på mig är sant på något konstigt sätt.
nästan varje natt drömmer jag också jätte konstiga drömmar om saker som hänt eller saker som jag tror kan hända.
Det jag tänkte komma till nu är en händelsen som hände förra helgen.
Jag bor tillsammans med en rumskamrat.
Min rumskamrat var ute och festade sent på natten medans jag var hemma, jag gick och la mig och somnade runt 2-3 tiden.
Den här natten drömmer jag en riktigt konstig dröm, jag minns nu inte riktigt hur drömmen började och mitten på drömmen men jag minns att min rumskamrat var med i den och jag minns även slutet på drömmen.
I slutet på drömmen minns jag att min rumskamrat står framför en stor dörr med ryggen vänd mot mig.
Han knackar hårt 3 snabba knackningar och exakt i denna stund jag vaknar med ett ryck , "det lät nästan som att knackningarna var på riktigt, utanför drömmen".
Jag kunde inte avgöra och vid det tillfället sätter jag mig upp i min säng och tänker "det måste ha varit min rumskamrat som har glömt nycklarna och knackat på rutan för att komma in".
Jag går upp från sängen till dörren och kollar ut genom nyckelhålet.
Ingen är där.
Jag öppnar dörren och lyssnar efter, jag hör svagt att någon pratar utanför porten.
Jag låter dörren stå öppen och går in och lägger mig, efter detta kommer min rumskamrat in genom dörren med 2 fulla kollegor.
Det första han frågar mig är
-Hur visste du att vi var här?
jag svarar
-Jag hörde er knacka på dörren eller fönstret.
han svarar tillbaka
- Jag har inte knackat på dörren.
(Jag vet att eftersom jag bor i en lägenhet så skulle jag kunna ha blivit väckt av någon som stampar i golvet på våningen ovanför eller något liknande, men hur stor är chansen att det skulle hända i exakt samma sekund som dom står utanför dörren, och endast 3 hårda knackningar precis som i drömmen. Sen helt tyst.)
Jag kollade på hans 2 kollegor som stog där som 2 frågetecken och inte visste vad dom skulle säga.
Jag förklarade min dröm för min rumskamrat och han kunde inte tro det själv.
Är detta bara ett sjukt sammanträffande eller kan det vara något annat, att i just samma sekund som min kollega ska öppna porten händer detta.?
Jag låter er avgöra.
Skriv gärna vad ni tror.
Må väl.
Det jag väljer att berätta nu får ni tro precis vad ni vill om, ville bara höra någons tankar eller åsikter kring dettta.
Jag tänker berätta om en händelse som hände förra helgen som gjort att jag ville skriva den här tråden och se vad andra tycker.
Jag har alltid känt mig speciell (vilket alla gör på sina sätt och det är inte så konstigt, jag vet)
men nu menar jag mer utöver det vanliga. Jag har alltid varit killen som folk inte riktigt förstått sig på till 100%, svår att läsa har jag fått höra.
Jag har haft och har många vänner, men jag har ändå alltid varit lite tillbakadragen i min umgängetskrets, vilket mina vänner kan ha uppfattat som blyg många gånger kan jag tro, jag tänker väldigt mycket för mig själv och pratar nästan endast när jag känner att jag har något vettigt att säga.
Under så länge jag kan minnas har jag alltid observerat olika människors beteende och jämfört dom beteendena med varandra och Jag har så länge jag minns alltid tyckt mig själv kunna läsa folks beteenden och känslor otroligt bra, på sättet dom rör sig, hur dom pratar och deras kroppspråk. Nästa som tankeläsning på något sätt. På detta sätt har jag även lärt mig att anpassa mig, mitt språk, hur jag talar eller beter mig efter olika situationer och jag gör det otroligt bra.
Vilket jag hört från andra ocskå.
Något som jag också alltid har varit otroligt bra på ända sen jag var riktigt liten är att jag direkt kan se ifall en person ljuger, även om jag inte känner personen.
Det här har jag också fått bekräftat av mina vänner då för längesedan en person i min umgängeskrets låg med min flickvän.
(Jag kan gå in på detaljer och förklara mer ifall det är någon som vill för att få en bättre bild av historian men jag tänker hålla detta så kort som möjligt för att det inte ska bli flera a4 med text).
Både min flickvän och han ljög om det, ingen visste om.
Men jag kände det på mig, jag hade bara en magkänsla (vilket jag kan få i flera situationer där jag bara vet att en sak kommer att hända eller någonting som pågår som folk försöker dölja för mig) (kanske låter som jag är psyksjuk eller något haha).
Hur som helst så pågick detta länge att jag kände på mig att någonting var fel.
Jag hade observerat min vän väldigt länge och "fått för mig" att det här måste vara sant, jag vet att han ligger med henne.
Mina vänner ville inte tro mig, alla sa bara att det var jag som var paranoid och tänker för mycket och att min vän inte skulle göra så då han var en så nära kompis. När jag frågade honom sa han såklart nej, kallade mig för dum i huvudet osv.
En dag satt jag med min bästa vän och förklarade exakt hur jag kände och alla tecken som pekar på att han låg med henne, men sa som sagt att det bara var jag som var paranoid.
Sedan kom en dag då jag fick reda på sanningen av exet (hon kom fram och erkände för mig att allt var sant, dom hade haft sex under en längre period.) Alla mina vänner visste inte vad dom skulle säga.
Det finns flera grejer där jag har kunnat förutse händelser eller vetat grejer som folk döljt för mig saker folk ljugit för mig om som senare kommit fram till mig. Om ni vill ha något exempel så kan ni fråga. Dessa saker eller situationer som ska hända/händer har jag bara känt på mig är sant på något konstigt sätt.
nästan varje natt drömmer jag också jätte konstiga drömmar om saker som hänt eller saker som jag tror kan hända.
Det jag tänkte komma till nu är en händelsen som hände förra helgen.
Jag bor tillsammans med en rumskamrat.
Min rumskamrat var ute och festade sent på natten medans jag var hemma, jag gick och la mig och somnade runt 2-3 tiden.
Den här natten drömmer jag en riktigt konstig dröm, jag minns nu inte riktigt hur drömmen började och mitten på drömmen men jag minns att min rumskamrat var med i den och jag minns även slutet på drömmen.
I slutet på drömmen minns jag att min rumskamrat står framför en stor dörr med ryggen vänd mot mig.
Han knackar hårt 3 snabba knackningar och exakt i denna stund jag vaknar med ett ryck , "det lät nästan som att knackningarna var på riktigt, utanför drömmen".
Jag kunde inte avgöra och vid det tillfället sätter jag mig upp i min säng och tänker "det måste ha varit min rumskamrat som har glömt nycklarna och knackat på rutan för att komma in".
Jag går upp från sängen till dörren och kollar ut genom nyckelhålet.
Ingen är där.
Jag öppnar dörren och lyssnar efter, jag hör svagt att någon pratar utanför porten.
Jag låter dörren stå öppen och går in och lägger mig, efter detta kommer min rumskamrat in genom dörren med 2 fulla kollegor.
Det första han frågar mig är
-Hur visste du att vi var här?
jag svarar
-Jag hörde er knacka på dörren eller fönstret.
han svarar tillbaka
- Jag har inte knackat på dörren.
(Jag vet att eftersom jag bor i en lägenhet så skulle jag kunna ha blivit väckt av någon som stampar i golvet på våningen ovanför eller något liknande, men hur stor är chansen att det skulle hända i exakt samma sekund som dom står utanför dörren, och endast 3 hårda knackningar precis som i drömmen. Sen helt tyst.)
Jag kollade på hans 2 kollegor som stog där som 2 frågetecken och inte visste vad dom skulle säga.
Jag förklarade min dröm för min rumskamrat och han kunde inte tro det själv.
Är detta bara ett sjukt sammanträffande eller kan det vara något annat, att i just samma sekund som min kollega ska öppna porten händer detta.?
Jag låter er avgöra.
Skriv gärna vad ni tror.
Må väl.
