Hålla sig en bit från kvinnan, rätt eller fel?

Jag antar absolut ingenting, jag är endast medveten om risker och det är inte riktigt samma sak som att döma ut alla män per automatik.


Om du är medveten om att kvinnor kan bli uppskrämda när du går såpass nära inpå dem och du ändå väljer att fortsätta med detta så visar det en brist på både sympati och empati ja.

Ni ÄR djur likväl som kvinnan är det. Att konstatera era naturligt djuriska drag är något jag gör i neutral anda. Empati eller oempati har inget med saken att göra, det verkar vara du som inte förstår betydelsen av det ordet.


Jag har som sagt aldrig krävt någonting så det finns ingen egoism att tala om där.

Och nej, det räknas inte som en brist att vara försiktig och vaksam. Det går inte att likställa med paranoia som ligger närmare ett sjukdomstillstånd.

Inte heller har jag för avsikt att diskriminera män utan går endast efter tidigare lärdomar och erfarenheter.


Nej, det är du som är självupptagen då du vägrar att ta in det jag säger och istället väljer att förvanska mina ord och förlöjliga mina resonemang.

För sista gången - jag har aldrig påstått eller trott att alla män är ute efter att våldta när mörkret fallit. Ej heller kräver jag av er att ni ska visa hänsyn, detta är enbart en önskan.


Nej, det har jag verkligen inte gjort.

Det är en stor skillnad mellan att påpeka allmänt vedertagna personlighetsdrag hos vanliga män (som jag gjort) och att döma ut någon med extremer som "vrickad" "paranoid" eller "manshatare" enkom för att hon har en annan ståndpunkt än du i vissa frågor.

Det är mycket större risk för en man att råka ut för ett våldsbrott och inte ser vi män fly hals över huvud om natten.

Det är en feministiskt genererad/konstruerad oro, kvinnorna känner. Således ej ett manligt problen

Mycket möjligt att du har rätt men för all del, vidareutveckla gärna ditt resonemang.

Varför gör inte gemene man som kvinnor och sneglar nervöst över axeln efter manliga skurkar?

Kan det möjligen bero på att mannen vet med sig inombords att han är bättre utrustad att ta en kroppslig kamp mot en annan man i motsats till den betydligt mer blygsamma fysik och timida framtoning som hindrar en kvinna från att göra detsamma?

Dessutom blir män också rädda och sårbara i lägen som dessa.

De har bara svårare att erkänna rädslan och ge utlopp för den då detta går tvärtemot den idealbild som ofta framlyfts i populärkultur om mannen som en stoisk, kall och oberörd varelse som aldrig får banga en fight och som knappt heller tillåts frambringa en minsta lilla antydan till leende i risk för att detta skulle rämna hela hans stenhårda ultramaskulina fasad.

En bild som skiljer sig rätt markant från de ideal vi kvinnor förväntas leva upp till.

För oss är det okej och helt i linje med idén om typisk kvinnlighet att t.ex. gråta, vänskapligt kramas och vara lite rädda ibland så länge det inte går till överdrift. Mjuka egenskaper helt enkelt.


Du tror att det var först i samband med feminismens frammarsch som kvinnan fick lära sig att frukta mannens sexuella aggressivitet?

Jag kan nästan lova dig att rädslan och vetskapen om sexualbrottsliga män sträcker sig mycket längre bak i det förflutna än så.

Den har mycket sannolikt existerat sen urminnes tider, ja, kanske rentav så långt tillbaka som män har haft tid, möjlighet och viljan att förgripa sig på svagare individer.

Du är så insnöad i dina vridna föreställningar att det inte går att diskutera med dig.
Gå du runt och tro att män inte är kapabla att stå över sina instinkter och drifter om det får dig att känna dig överlägsen.

Inte mycket möjligt att jag har rätt. Jag har rätt och så är det!

Hela eran feministiska hatkultur är ju baserad på att måla upp en falsk bild av män som sexual och könsförtryckare.

Gör dig själv en tjänst och fundera över hur det kommer sig att antalet dödade kvinnor/år är oförändrat de senaste 40 åren. Detta trotts en agressiv radikalfeminisering av Sverige, som saknar motstycke i Europa... Jämför sveriges siffror med Italiens/kapita och se att dessa är lika. Betänk då att Italien borde framstå som en patriarkal högborg, i jämförelse med Svensk feminiserad och kastrerad kultur.

Svensk feminism har haft tolkningsföreträde i dessa frågor de senaste 30 åren och gjort sig till experter på området. Den logiska slutsatsen är att feminismen i sin expertis struntat i att hjälpa kvinnorna som behöver det, för att fortsatt kunna behålla sin offermakt och ej göra något åt det verkliga problemet.

Om kvinnor är rädd för mig på gatan...så kommer jag skita högaktningsfullt i deras sexistiska rädsla och ta mig rätten att fortsätta skrämma dem, genom min manliga närvaro.

Du får en väldigt bra och sanningsenlig förjlaring av honom och ändå ska du kör med dina hitte-på argument. Varför förstår du så dåligt?

Sluta prata utifrån dina tyckanden och börja se saker för vad de är. Du är ett manshatande troll utan hjärna.

Feminism alltså, en bunt efterblivna kvinnor.

Nej, jag är varken feminist, troll, manshatare eller utan hjärna.

Min poäng i svaret till honom var att det inte är bättre eller mindre ytligt att rata en annan människas vänskap pga vad de gör (ex. spelar golf) än utifrån hur de är som person och vad de har för värderingar.

Min poäng gick tydligen rakt över ditt huvud och det är således du själv som är den korkade i detta sammanhang.

Och då du tar dig friheter att nyttja obefogade glåpord mot mig så blir jag tvungen att försvara mig med samma medel, ty jag har inte som plikt att agera personlig slagpåse åt dig så här kommer det -

Idiot, misogynist, hjärndöda mansgris, elitist, troll.

En något omvänd version av den gyllene regeln - den behandling du ger mig får du rättmätigt tillbaka igen.

Nej, det är jag inte. Det är snarare du som har svårt att hantera de sanningar som inte är nog så politiskt korrekta för att matcha din idealbild av mannen.

Och varför skulle jag känna mig överlägsen dig? Tror du också att hela denna diskussion är en tävling och att någon måste ta sig ur den som "vinnare"?

Isåfall är det troligtvis bara din egen nedärvda tävlingsinstinkt som åter triggats igång och jag har inget intresse av att tävla med dig då jag inte besitter denna egenskap i lika hög grad som du visat prov på här.

Jag tycker att det är artigt att göra så, kan rentav gå över vägen för att gå på den andra trottoaren. Man är väl en gentleman.
Jag och en vän var på väg hem från krogen en gång och hade en högljudd, men naturligtvis helt teoretisk, diskussion om det mest effektiva sättet att styckmörda någon på. Plötsligt började den ensamma bruden som gick något tiotal meter framför oss springa som om hon hade en brasa i brasan. Jag skämdes nästan ihjäl

Jag är tacksam för att det ännu existerar äkta gentlemän av din sort.

Det faktum att du gjorde en ansträngning att tänka dig in i kvinnans sits visar att du är en lyhörd person, förmögen till både empati och ödmjukhet vilka är egenskaper guld värda i de flesta kvinnors ögon.

Viktigt att du också vet att nästa gång du ser en kvinna som agerar räddhågset på ett liknande sätt så är det absolut inte något hon gör av trots eller hat mot dig personligen utan det är endast hennes överlevnadsinstinker som triggas igång ur den riskfaktor som uppstår vid ett sådant tillfälle.

Eh? Anser du på riktigt att det är rimligt att begränsa kvinnor och anse att de borde "hålla sig inne" på grund av att folk på stan inte kan visa dem respekt? Vore det inte rimligare att anse att folk borde börja visa respekt mot andra, inte våldta dem osv? Tycker du gräver i helt fel ände. Att du inte förstår personernas rädsla grundar sig antagligen i bristande förmåga i både empati och sympati. Om du har normalfungerande medkänning bör du analysera vad du grundar dina påståenden på samt skärpa till dig.
Tror du inte det kan skapa mer rädsla? Typ "ok, personen bakom gick i en takt förut, nu går den jättesnabbt istället"? Jag skulle istället säga: Byt sida av vägen om möjligheten finns. Annars kanske "prata i telefon", nynna på någon låt eller något.

Om tjejen sett A Clockwork Orange kan man nog ses som ännu mer skrämmande om man börjar nynna på "Singin' in the rain"