Angående gräsätande och att barf skulle ta bort katters behov av att spy, kan jag varken säga bu eller bä. Det är möjligt att en katt som är uppväxt på perfekt gjord barf och aldrig ätit nåt annat inte behöver, åtminstone så länge den är ung.
Egen-barfande katter har jag dock många gånger sett kräka upp rester av sina byten, halvsmält råttpäls, små benbitar och annat jag inte velat rota runt i. Med ledning av denna praktiska erfarenhet tror jag att katters mag-tarmkanal kan hantera mindre mängder hår men magrensande är normalt och det gäller eget hår likväl som bytenas. Tror inte hår innehåller just nån näring heller så upp med eländet bara.
Jag tror barf är bra för tarmen men päls är hårdsmält och speciellt långhårskatter får i sig mängder vilket man ser när man borstar. Det är hela berg av hår, större än katten får man snabbt ihop. Ibland skiter långhår ut korvar som sitter som uppträdda på en tråd, de kan dessutom släpa runt den hängande ur ändan och man får hjälpa till med att dra. *spysmiley*
Korthårskatter brukar ytterst sällan spy (om de inte är storjägare och äldre) även om de får endast våtfoder. Det är min erfarenhet. Vad gäller 100 % barfade icke spyende långhår är jag skeptisk.
Om katten vill ha "gräs" i nån form, låt den få det. Underhållande och gottigott om inte annat.
Det här med folsyra i gröna växter kan ju också spela en roll i sammanhanget.
__________________
Senast redigerad av SmurfSmurf 2016-01-27 kl. 12:28.
Jag har aldrig haft någon utekatt (haft en katt som fick vara ute sommarhalvåret) så jag har inte "regelbundet" riktigt sett hur en utekatt beter sig när det kommer till att kräkas vare sig hårbollar eller andra osmältbara rester från byten. Jag märker tydligt när årliga hårfällningsperioder startat att min katt kräks upp hårbollar av egen päls, även den katten som var ute sporadiskt.
Det får mig att undra över utekatter...deras päls är ofta tjockare då de vistas ute (förutsatt att de är friska) när vårfällningen startar så kanske det mesta faller av men borde inte rimligtvis även utekatter tvätta sig för att få både svalka, rengöra pälsen och avlägsna lös päls, de borde rimligtvis kräkas någon gång extra pga. det men är det så ofta en människa faktiskt ser en utekatts alla beteenden.
Även detta med långhårskatter är intressant i denna diskussion. De är ju framavlade till att ha längre päls än vad en katt ursprungligen ska ha. Man måste ju därför kalla det normalt att dessa katter spyr mer än korthåriga katter och gräsätning kan vara till stor hjälp för en långhårig katt som dessutom inte eller sällan äter barf eller fångar levande byten.
ag har aldrig haft någon utekatt (haft en katt som fick vara ute sommarhalvåret) så jag har inte "regelbundet" riktigt sett hur en utekatt beter sig när det kommer till att kräkas vare sig hårbollar eller andra osmältbara rester från byten. Jag märker tydligt när årliga hårfällningsperioder startat att min katt kräks upp hårbollar av egen päls, även den katten som var ute sporadiskt.
Det får mig att undra över utekatter...deras päls är ofta tjockare då de vistas ute (förutsatt att de är friska) när vårfällningen startar så kanske det mesta faller av men borde inte rimligtvis även utekatter tvätta sig för att få både svalka, rengöra pälsen och avlägsna lös päls, de borde rimligtvis kräkas någon gång extra pga. det men är det så ofta en människa faktiskt ser en utekatts alla beteenden.
Även detta med långhårskatter är intressant i denna diskussion. De är ju framavlade till att ha längre päls än vad en katt ursprungligen ska ha. Man måste ju därför kalla det normalt att dessa katter spyr mer än korthåriga katter och gräsätning kan vara till stor hjälp för en långhårig katt som dessutom inte eller sällan äter barf eller fångar levande byten
.
Intressant. Några reflektioner:
Inte alla utekatter är så särskilt hågade att jaga, inte heller hågade att äta upp vad de fångat. De som jagar och äter flitigt vill helst gå till ett skyddat ställe för att spy. Så även om man kan observera en utekatt är det inte säkert man kan se detta.
Utekatter som vill gå ute även på vintern får helt klart tjockare päls och de fäller multum vare sig de är lång- eller korthår. Även innekatter av nordlig härkomst får tjockare vinterpäls så det torde vara ljuset och inte kylan enbart som ger den.
Långhårskatter är inte framavlade utan finns naturligt världen över i kallare klimat. T ex Norsk skogkatt, sibirisk katt och vår svenska långhåriga huskatt, de som förr kallades angora och numera får heta skogskatt utan att ha en enda droppe blått blod. Den "svenska skogskatten" finns det gott om här i norr och de fäller hela sin tjocka vackra päls med man och yvig svans till en rätt skral sommarpäls. De ser närmast malätna ut på våren. En del ramlar ju av, ägaren borstar eller skickar till veterinär för rakning, men det är hursomhelst enorma mängder hår.
Perserkatter och andra som har sydlig härkomst har knappast så tydlig vårfällning, de har ju inte behövt skaffa nån vinterpäls. De torde tappa hår med ungefär samma frekvens året runt.
Detta gör ämnet än mer komplicerat och man skulle behöva samla en massa statistik på katter med olika härstamning, kost och ute- eller innevistelse för att få en rättvis bild.
Min magkänsla säger dock att barf kan underlätta för hår och annat osmältbart att passera tarmen, men jag tror inte det alltid räcker till.
__________________
Senast redigerad av SmurfSmurf 2016-01-27 kl. 14:03.
Inte alla utekatter är så särskilt hågade att jaga, inte heller hågade att äta upp vad de fångat. De som jagar och äter flitigt vill helst gå till ett skyddat ställe för att spy. Så även om man kan observera en utekatt är det inte säkert man kan se detta.
Utekatter som vill gå ute även på vintern får helt klart tjockare päls och de fäller multum vare sig de är lång- eller korthår. Även innekatter av nordlig härkomst får tjockare vinterpäls så det torde vara ljuset och inte kylan enbart som ger den.
Långhårskatter är inte framavlade utan finns naturligt världen över i kallare klimat. T ex Norsk skogkatt, sibirisk katt och vår svenska långhåriga huskatt, de som förr kallades angora och numera får heta skogskatt utan att ha en enda droppe blått blod. Den "svenska skogskatten" finns det gott om här i norr och de fäller hela sin tjocka vackra päls med man och yvig svans till en rätt skral sommarpäls. De ser närmast malätna ut på våren. En del ramlar ju av, ägaren borstar eller skickar till veterinär för rakning, men det är hursomhelst enorma mängder hår.
Perserkatter och andra som har sydlig härkomst har knappast så tydlig vårfällning, de har ju inte behövt skaffa nån vinterpäls. De torde tappa hår med ungefär samma frekvens året runt.
Detta gör ämnet än mer komplicerat och man skulle behöva samla en massa statistik på katter med olika härstamning, kost och ute- eller innevistelse för att få en rättvis bild.
Min magkänsla säger dock att barf kan underlätta för hår och annat osmältbart att passera tarmen, men jag tror inte det alltid räcker till.
Ja det är intressant, nu går vi kattnördar igång . Jag håller med om att det finns katter med naturligt längre päls än en typisk domesticerad korthårskatt, men där menar jag att naturen och evolutionen anpassat dem för sina egenskaper till skillnad från framavlade långhårskatter.
Ja ljuset är nog minst lika bidragande som temperaturer. Ljuset påverkar även löpen hos honor, det påverkar allt levande kan man påstå.
Jag tror absolut att en katt som lever på naturlig föda kräks mindre ofta då egen päls (eller bytets) som samlas i magen kan gå ut bakvägen när rätt föda med fibrer drar med sig håren. Dessa fibrer av naturlig föda kan aldrig ersättas med växtfibrer som torrfoder är fullt av.
Edit. jag håller alltså med både oboyglas och smurfsmurf, det går nog inte att påstå något bestämt ang. kräkningar, det är omständigheter som avgör.
__________________
Senast redigerad av lacrima 2016-01-27 kl. 14:45.
Det är inte enbart vattenbrist som är problemet med torrfoder, det är däremot det största problemet. Du har nog läst tråden lite för snabbt om du missat annat. Äter en katt mer än rekommenderad daglig portion torrfoder (beror det på vilket torrfodermärke det rör sig om) så får katten tex. för mycket salt, för mycket av andra mineraler vilket leder till stenbildning, för mycket fett, vätskebrist. De sämre torrfodersorterna ger överdoser av vissa ämnen även om man följer dosangivleser, tex. salt är ibland tillsatt extra mycket för att öka kattens törst så den dricker det viktiga vattnet, men salt bildar på sikt samma stenar som vattenbrist kan orsaka. En normalstor katt ska dricka ca. 4 dl vatten om dagen om den lever på torrfoder.
Jag kan absolut köpa att för mycket av allt är illa, så att säga. Mina äter (nu bara som exempel) inte så mycket torrfoder som rekommenderat av tillverkaren utan ungefär hälften av detta, men det är för att de helt enkelt inte är stora i maten. Än en gång säger du då att överkonsumtion är farligt, inte konsumtion. Ser man till salthalten (att denna är låg) har vi än en gång uteslutit en parameter.
Jag har aldrig motsatt mig det faktum att blötmat är bättre än torr, men jag vill upprepa att man inte behöver bedriva häxjakt på alla som utfodrar sina katter torrt. Det är tyvärr en väldigt vanlig företeelse på diverse forum.
__________________
Senast redigerad av EG 2016-01-28 kl. 10:55.
Jag kan absolut köpa att för mycket av allt är illa, så att säga. Mina äter (nu bara som exempel) inte så mycket torrfoder som rekommenderat av tillverkaren utan ungefär hälften av detta, men det är för att de helt enkelt inte är stora i maten. Än en gång säger du då att överkonsumtion är farligt, inte konsumtion. Ser man till salthalten (att denna är låg) har vi än en gång uteslutit en parameter.
Jag har aldrig motsatt mig det faktum att blötmat är bättre än torr, men jag vill upprepa att man inte behöver bedriva häxjakt på alla som utfodrar sina katter torrt. Det är tyvärr en väldigt vanlig företeelse på diverse forum.
Du har inte uteslutit någon parameter eftersom det är mycket svårt att ta reda på vilken tex. saltmängd ett torrfoder har då många tillverkare slår ihop alla mineraler och benämner det som mängd aska. Det är inte fråga om någon häxjakt, jag tar det närmast som ett personligt angrepp, det är upplysning det handlar om och den som har ögon och öron öppna kan se fakta och det kan du googla själv på nätet om du inte tror på länkar i denna tråd.
Citat:
Fodertillverkarna slår nämligen ihop alla mineraler och redovisar dem för det mesta som aska. En djurägare vars katt inte ska ha något salt kan därför inte utläsa just saltinnehållet på burken.
Nu är det inte endast salt som är det viktiga, det är totala sammansättningen av torrfoder som dessutom varierar stort beroende på märke. Varför tror du det säljs en uppsjö med torrfoder som ska motverka än det ena problemet än det andra medan det på blötmatsidan bara finns att hitta specialmat hos veterinärer eller välsorterade djuraffärer.
Det är alltid något i torrfoder som "ställer till det" på sikt för katter och olika recept på torrfodret ska motverka olika problem, tex. mindre mängd aska eller mindre mängd kolhydrater eller mindre mängd specifikt tex. magnesium, salt osv. Sen saknas alltid vattnet i torrfoder vilket förvärras av att kolhydraterna/växtdelarna i fodret suger upp vätska ur kattens mage och binder det och skapar voluminös avföring som är fuktigare och därför stinker mer.
Jag kan absolut köpa att för mycket av allt är illa, så att säga. Mina äter (nu bara som exempel) inte så mycket torrfoder som rekommenderat av tillverkaren utan ungefär hälften av detta, men det är för att de helt enkelt inte är stora i maten. Än en gång säger du då att överkonsumtion är farligt, inte konsumtion. Ser man till salthalten (att denna är låg) har vi än en gång uteslutit en parameter.
Jag har aldrig motsatt mig det faktum att blötmat är bättre än torr, men jag vill upprepa att man inte behöver bedriva häxjakt på alla som utfodrar sina katter torrt. Det är tyvärr en väldigt vanlig företeelse på diverse forum.
Det du kallar häxjakt ser jag som en kamp för att informera kattägare om ett foderslags skadeverkningar. Varför det skrivs så mycket på forum, är för att vi som läst på vill sprida kunskaperna. Det är inte lätt att motverka säljsnacket hos veterinärer, zoobutiker och uppfödare som gynnas ekonomiskt av att kränga skiten för dyra pengar.
Gör detta eftersom jag älskar katter och vet vad torrfoder ställer till med.
Nu har du ju fått lite info om den höga halten aska, som visar på höga halter av salter. Känns att jag måste läsa på ännu mer.
Tycker du borde vara glad det finns eldsjälar som gör sitt bästa för att ta fram fakta i stället för att klanka ner och kalla det häxjakt.
Du verkar ju ha din uppfattning klar - lägg då fram bevis. Det är inte för att jag är sugen på att käfta utan för att jag och många med mig vill ha saklig info.
Dessutom - Om du läst hela tråden ser du att jag och flera "häxjägare" med mig faktiskt tycker små mängder torrfoder som godis eller krydda är helt okej.
Dessutom - Om du läst hela tråden ser du att jag och flera "häxjägare" med mig faktiskt tycker små mängder torrfoder som godis eller krydda är helt okej.
Precis, eller vid övergång till ett bättre foder.
Jag har haft lite maktkamp med mina katter de senaste veckorna. Jag köpte hem två kilo nöttunga, något de aldrig hade ätit förut. Första gången det serverades ville de knappt lukta på det. Testade att strö torkad fisk över, för det har fungerat fint för att få hankatten att äta tidigare. Men nej, det var inte alls intressant. Så de blev utan mat den kvällen.
Några dagar senare försökte jag igen. Den här gången skar jag upp deras portioner i mindre bitar. De smakade varsin bit men det var inte alls intressant. Ställde in det i kylen igen och blandade ut det med deras frukost (de får röra på morgonen och hela bitar på kvällen) och då åt de upp nästan allt.
I söndags fick de nöttunga igen, och båda två åt upp hela bitarna utom skinnet! Stort framsteg. Igår fick de än en gång hela bitar med skinn på, och allt försvann direkt!
Så nu fungerar det äntligen. Himla skönt, hade inte varit så jättekul att ha nästan två kilo kött som de vägrar äta. Nästa steg är att få dem att äta lammkött. Lammhjärta har inte varit några problem, men jag vill gärna kunna ge annat muskelkött också.
Jag har haft lite maktkamp med mina katter de senaste veckorna. Jag köpte hem två kilo nöttunga, något de aldrig hade ätit förut. Första gången det serverades ville de knappt lukta på det. Testade att strö torkad fisk över, för det har fungerat fint för att få hankatten att äta tidigare. Men nej, det var inte alls intressant. Så de blev utan mat den kvällen.
Några dagar senare försökte jag igen. Den här gången skar jag upp deras portioner i mindre bitar. De smakade varsin bit men det var inte alls intressant. Ställde in det i kylen igen och blandade ut det med deras frukost (de får röra på morgonen och hela bitar på kvällen) och då åt de upp nästan allt.
I söndags fick de nöttunga igen, och båda två åt upp hela bitarna utom skinnet! Stort framsteg. Igår fick de än en gång hela bitar med skinn på, och allt försvann direkt!
Så nu fungerar det äntligen. Himla skönt, hade inte varit så jättekul att ha nästan två kilo kött som de vägrar äta. Nästa steg är att få dem att äta lammkött. Lammhjärta har inte varit några problem, men jag vill gärna kunna ge annat muskelkött också
Slötittade på ett program om leoparder på Kunskapskanalen idag. Där fick man se en leopard knalla runt i grönska och beta. Man förklarade att det var ingen skillnad på den och andra kattdjur, de äter alla gräs för att kunna spy upp hårbollar.
Leoparden torde vara perfekt egen-barfad men ändå behöver den rensa magen med gräs. Anser att man inte kommer undan hårbollsspyorna med att ge barf. Det är helt enkelt så katter av alla storlekar funkar och nåt man får acceptera.
Att fuktat torrfoder möglar och snabbt blir giftigt var ju en alarmerande info, allra helst för de som brukar använda det som krydda strödd över våtfoder och de som brukar hälla på en skvätt vatten över kattens torrisar för att den inte vill äta annan mat.
Har funderat över detta eftersom jag aldrig sett minsta tendens till mögelbildning på kattmat i någon form. De flesta andra livsmedel möglar. Till och med kaffe kan mögla om man glömmer en skvätt i kannan när man åker bort.
Håller nu på med ett enkelt litet test. I en micrad (=steriliserad) glasburk har jag lagt lite fuktat torrfoder (Bilanx) och skruvat på lock. Den får stå framme i rumstemperatur. Hittills, efter 2 dagar, syns inget mögel. Tänkte den får vara i en vecka eller möjligen två, inom den tiden tycker jag synligt mögel borde ha bildats.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!