Argumentationsfel - löjligt?

Jag hatar verkligen begreppet "argumentationsfel" och alla dess tillhörande fraser på latin. Det är irriterande just att de som oftast nyttjar dessa endast använder sig av oneliners, strukturen är följande:

In absurdo defici - översättningen till originalspråket

Ingen intelligens över huvud taget, bara en referens till det någon annan sagt. Eftersom att det finns en wikipedia-sida om uttrycket i fråga antar de helt enkelt att om ett argumentationsfel kan appliceras skall det appliceras. Namnet antyder att det alltid är en felaktighet, trots att det kan vara subjektivt. Alla är nämligen inte logiska felaktigheter.

Till exempel kan en abortmotståndare hävda att jag använder halmgubbe-argument då jag uttrycker åsikten att alla som inte är för abort vill begränsa kvinnors friheter. Vinner abortmotståndaren argumentet här? Såklart ser hon sig i bättre dager än vad jag gör, då övergår argumentet bara till att argumentera över om det verkligen är ett halmgubbe-argument.

Är jag ensam i min irritation?

Det är som du säger, alla "argumentationsfel" är inte logiska felaktigheter. Självklart är det många av de klassiska som kräver en subjektiv bedömning, andra är rent logiskt felaktiga. Vart vill du komma?

Inte lika irriterande som att höra samma osammanhängande argument för tionde gången i någon fråga som faktiskt är viktig.

En logisk felaktighet är en logisk felaktighet. Därmed inte sagt att den slutsats man dragit från felaktigheten är inkorrekt, men det innebär att hela diskussionen är ett slöseri med tid redan från början. Att kalla något en halmgubbe är en kortvariant av att säga att du har fått en felaktig uppfattning av argumenten. Om det är så att du har en felaktig uppfattning av argumentet så spelar det ingen roll om motståndaren använder latin eller internetreferenser, dina argument kommer inte angripa den faktiska frågan. Vad ska man göra då om inte säga till?

Om du då vill argumentera att du inte har begått ett sådant argumentationsfel så får du ge belägg för det. Att kalla något för en halmgubbe är att precisera exakt var du och din motståndare inte är överens. Då är det väl självklart att det är där diskussionen ska ligga?

Retoriken har många ansikten.
Det gäller att förstå sammanhangen och inte bara förlita sig på given logik.

Det finns även olika djup i retoriken,
spelet i spelet om man så vill, eller metafysiska nivåer för logiken

Ja, varför satte jag en smiley som är helt utanför kontext och fakta?

Korrekt argumentation handlar om att bibehålla en retorisk integritet som gör att man inte av misstag kommer att förvanska diskussionen, dvs. få den att handla om något annat än att hitta sanningen.

Med andra ord, om man tillåter saker som att påstå att man har rätt för att den man pratar med är ful/dum, eller att dra växlar på dennes argument, eller att påstå att något är rätt bara för att någon annan sagt det utan att själv förstå varför, osv. (alla klassiska argumentationsfel), bryts den integriteten och det finns då en chans att diskussionen förvanskas. Den behöver inte göra det, men chansen finns där (och är rätt stor).

En logisk felaktighet har att göra med illegitima slutsatser - att derivera satser, som inte kan deriveras, eller tillämpa en härledningsregel på ett sätt, som inte är tillåtet. Tror att ts pratar om oformella felslutningar. T.ex. där det förekommer samma ord i premiss och slutsats, men där sammanhanget avslöjar att man syftar på två olika begrepp. Det är inget felslut som kan upptäckas uteslutande vid att kolla på satsernas syntaktiska egenskaper och formella relationer. T.ex.:

1) Det finns utrymme för godtyckligt långa saker i lokalet, om de inte är oändlig.
2) Min arbetsdag är lång, men inte oändlig.
Ergo: det finns utrymme för min arbetsdag i lokalet.

Mer subtila fel av den arten kräver bedömning, och därmed kan det verka fegt om någon bara skriker ut att man blandat ihopp två begrepp under samma uttryck.

Tror inte att ts nekar att argumentationsfel inte bidrar med stöd för en åsikt, men att folk inte gör gällande hur ett argument är en instans av ett givent felslut, utan nöjer sig med att kalla argumentet under någon exotisk term och hänvisar til wikipedia. I så fall får man väl ge ts medhålll.

Det stämmer. Det krävs ibland ytterligare förklaring av kritiken. I praktiken tycker jag att de oftast är någorlunda uppenbara, men man kan inte anta att en läsare kan ta till sig allt vad man skrivit, så ber man om en förklaring bör man få det.

Jag förstod OPn som att det var kritiken som sådan det var problem med, eftersom exemplet TS ger är att man sedan börjar diskutera huruvida det verkligen var en halmgubbe eller inte, vilket verkar vara rimligt och i sig en antydan till att ytterligare förklaringar ges.

Tror TS menar att logiken bekräftar sig själv som rätt.

Sedan är halmgubbens subjektiva värld en värld utanför logiken,
dvs, vi människor är inte alltid logiska i språkkultur.
Men väl logiska om man kan förstå subjektivitetens roll.

Att vara retoriskt korrekt handlar om att enkelt förklara. logos.
Förstår man komplexitet och kan hantera subjektiva nyanser,
så fungerar inte retorikens 1200 gamla logik.

Du är en av få som aldrig säger något som ger mening.

Tack, kan du utveckla det hela?
Var låg mitt argumentationsfel?

Faktiskt kan jag här beskriva ditt argumentationsfel.

lol, snacka om halmgubbe i en halmgubbetråd.

Om du inte gillar mig, säg det.
Jag har många bra tankar och funderingar.

Jag strävar som du efter att bli accepterad.
Skillnaden mellan dig och mig är vem som accepterar vem.

Du lär aldrig bli godkänd i dina tankar så länge du tvekar.
Jag vet hur retoriken fungerar i praktiska livet och hur ideer blir godkända.

Jag blev aldrig godkänd.
Men jag ser att en hel del tankar jag har är sant och äkta på vis som ärlighet existerar

Sen kan du dra åt helvete LucNN, om retoriken tillåter det.

Lucnn,
Var är min tändare?