Judisk terminologi - hur de talar ett språk med judar och ett annat med icke-judar

Judar skiftar normalt mellan två olika språk beroende på vem de tilltalar. Man har ett språk som man talar med andra judar och ett språk man talar med icke-judar. Detta illustreras allra tydligast i den israeliska premiärministern Benjamins Netanyahus fall. När han tilltalar det internationella samfundet, den amerikanska kongressen eller andra icke-judar så vet han precis vilka knappar han ska trycka på. Det är snack om tolerans, fred, en och annan populärkulturell referens/metafor och en allmänt sofistikerad framtoning och vältalighet som ger det alltid lika manipulativa budskapet ökad trovärdighet. Sedan finns det språket han adresserar andra judar på hebreiska, exempelvis i Knesset eller vid besök på något israeliskt universitet. Då liknas palestinierna vid nazis och afrikanska flyktingar kallas för infiltratörer. Budskapet är många gånger detsamma men levereras i olika förpackningar beroende på vem man adresserar. Ifall man gör det för att främja stamtänk eller manipulera.

Juden har ofta en iskall yta i möte med icke-judar men börjar det väl brinna under denna yta så blir även icke-juden varse om judens natur och hans andra språk. Man märker ofta hur denna sida av juden blottas vid diskussioner om världspolitik, inte minst ifall någon vågar påtala de judiska maktförhållandena och vad de faktiskt innebär. Juden försöker då ofta spela antisemitkortet eller avfärda sanningssägaren som en person med vanföreställning men står man väl på sig så kan juden inte längre dölja sin hatiska natur mot allt som är icke-judiskt.

Jag tänkte att vi kunde använda denna tråd för att diskutera fenomenet, delge egna erfarenheter och belysa hur prominenta judar exemplifierar detta.

Socialantropologi, etnologi och sociologi --> Konspirationer och alternativa teorier
/Moderator

Enligt Talmud så har om en icke-jude tappar en sak på marken en jude rätt att inte lämna tillbaka det om han skulle hitta det personen tappade. Det var en person som på någon sida frågade vad judarna ansåg om den moralen och många avfärdade det han sa som antisemitism medans en del sa att det inte var stöld. Dem flesta icke - judar skulle se det som stöld och judar är väldigt tysta om att de tycker sådant beteende är acceptabelt utan pratar med icke judar om att de har en västerländsk syn på moral och människors lika värden. Många judar visar uttåt upp en västerländsk moral när de pratar med icke-judar. Den enda kända person som som pratar olika med judar och ickejudar är just netanyahus, men media delger inte allmänheten vad judar pratar sinsemellan.

Det kan nog vara så att de som förtryckt och jagat folk genom historien har sett sig tvingade att uttrycka sig medelst superdiplomatisk jargong gentemot "utomstående" medan de för egen del har en helt annan inställning och aldrig kommer att lämna tanken på att de är det enda, utvalda folket, som ska gulpa sockerkonfekt ur årtusendets allra största kraterbjudning där all världens utomordentliga snaskiga marmeladlikör ska produceras åt dem endast.

Med hjälp av en grym övergeneralisering via ett enormt missbruk av statistik kan jag med säkerhet formulera tesen att judar är grymt festliga människor, sålunda inget ont om de judar jag har träffat personligen.

jadå, sålänge de inte behöver betala för den festen

Här försöker man projicera den extrema svenska dubbelmoralens tvåspråkighet på judarna.