Ssri Vs Stesolid Vid Behov?

Hej! Hoppas jag postat i rätt forum!

Jag har ingen svår sjukdom men lider idag av ångest, depression, sömnsvårigheter, oro och panikångest.
Jag har inte alltid haft allt samtidigt utan vissa saker kommer och går, vad som dock i dagsläget är värst är panikångest och sömnsvårigheter (insomning) som jag haft under de närmsta 2-3år.
Jag har blivit "medicinerad" med olika typer av behandlingar och uppehåll från 2003. Från och till har jag mått 5 där 10 är normalt och ibland uppåt 6-7 i korta perioder. Annars Ligger jag på en skala 3 av 10 i välmående i dagsläget.
Alla mediciner som jag fått utskriva står nedan, där jag tydligt har beskrivit för doktorerna hur jag lider och inte kan leva ett normalt liv från och till. Men det känns som att eftersom jag har baggiejeans så kommer jag få en burk och kasta i mig den utav bara farten så fort jag får tag på den? Måste jag klä ut mig för att få rätt behandling?

To the TOPIC
Jag har flera gånger frågat om jag kan få någon typ av lugnande som exempelvis stesolid, som jag kan ta endast i dom tillfällena då mina symptom uppstår istället för att äta tabletter varje dag som har extrem påverkan på mig vid insättning, under tiden jag äter dem, och vid utsättning. Som på går i veckor i sträck. Är det verkligen ett dåligt alternativ att skriva ut ex. stesolid vid behov och kanske KBT istället för att drabbas med alla dessa olika mediciner som tydligen "inte är beroendeframkallande" trotts att jag mår seriöst funderar på att köra ett indiandyk från takspetsen dessa jävla in/utsättningstider? Det är väl om nått beroendeframkallande? Snälla ge mig tips och råd om varför SSRI och SNRI preparat som uppenbarligen inte fungerar på mig (likt legrigan, propavan eller attarax) är ett bättre alternativ än en snabbverkande ångestdämpande medicin vid behov?

Här är min medicinhistorik från 2003-idag.

2003-2004 (4-6 månader)
Psykolog - mot depression, oro
Avslutad ovanstående behandling.

2007-2010 (2-3år)
Paroxiflex 40mg mot ångest & depression (1,5år)
Paroxiflex 40mg + Mirtazapin 30mg mot sömnsvårigheter, ångest & depression (6mån)
Psykolog – (KBT) ca 4-6 månader
Avslutad behandling med ovanstående medicinering.
BIVERKNINGAR: INGEN SEXLUST, INGET BÄTTRE MÅENDE, VIKTUPPGÅNG SOM SATAN M.M.
ÅKTE IN PÅ AKUTEN EFTER ATT JAG, EFTER DOKTORN ORDINATION PÅ NEDTRAPPNING, SLUTADE MED PAROXIFLEXEN PGA KRAMPER OCH PANIK.

2010 (3 månader)
Legrigan – mot ångest och ångest attacker / Oro vid kvällstid
Bytte ut åvanstående medicinering mot preparat nedan.
Attarax - mot ångest och ångest attacker / Oro vid kvällstid
Avslutad behandling med ovanstående medicinering.
SOCKERTABLETTER I MIN MENING, KAN LIKA GÄRNA ÄTA ETT RISKORN MED SAMMA EFFEKT.

2010-2011 (8 månader)
Propavan – Mot oro vid kvällstid och panikångest
Avslutad behandling med ovanstående medicinering.
FUNGERADE 2-3 PÅ SKALA 10 VID INSOMNING, MEN VAR TRÖTT HELA DAGARNA PGA AV MEDICINEN. SVÅRT ATT TA MIG UR SÄNGEN.

2012 (4-6 månader)
Psykolog – (KBT) ca 4 månader
Stilnoct 10mg – Mot sömnbesvär och oro vid kvällstid (3 månader)
Avslutad behandling med ovanstående medicinering.
FUNGERADE BRA MOT SÖMNEN, MEN FICK INGA FLER DÅ DE VAR BEROENDEFRAMKALLANDE TROTTS ATT JAG TOG DEM VID BEHOV OCH INTE VARJE DAG.

2013 (2.5 månad)
Mirtazapin 15mg – Mot panikångest och oro vid kväll och sömn.
Avslutad behandling med ovanstående medicinering.
HJÄLPTE LITE VID INSOMNING, ÅTER IGEN EXTREM VIKTUPPGÅNG OCH INGEN EFFEKT MOT PANIKÅNGEST.

2014 (1 månad)
Stilnoct 10mg 1 uttag mot sömnrubbningar och panikångest
har 2-5 veckor kvar av denna medicin.
UTSKRIVEN MED EXTREM FÖRSIKTIGHET, FÅR ABSOLUT INTE ETT TILL RECEPT AV DENNA.

Observeringar och tips, snälla. Jag vette fan vem jag ska snacka med när inte ens husläkaren tar mig seriöst.

Jag har/har haft liknande problem(panikångest) och jag äter SSRI/NSRI samt har ätit Stesolid (5mg x 4/dag, 1 vid behov).

Stesolid som vid behovsmedicin fungerar, men jag tycker inte att du ska byta ut dina SSRI mot benso (öht). Benso för mig är det bästa som finns, vilket är anledningen jag håller mig undan skiten. Jag blev av med min ångest helt och hållet. Problemet var att alla andra känslor försvann i samma veva. Konsekvenstänkade existerade inte under den tiden jag åt Stesolid, vilket ledde till ett par mindre välgenomtänkta saker.

SSRI/NSRI (Sertralin/Mirtazapin) är långsiktig behandling, om än att medicinerna är skit. Benso är en väldigt kortsiktig lösning på ett långsiktigt problem.


För att någon skulle ta mig seriöst så var jag tvungen att sitta i väntrummet till psykakuten och få en ångestattack, detta efter ett helt år av konstant supande och en överdos av sertralin.

Mitt råd är att du ska försöka jobba med dig själv, träna, skaffa dig en hobby och höra av dig till en vettig psykolog och läkare. Fungerar inte det, besök psykakuten när huvudet går sönder.

Ta hand om dig!

Stesolid funkar och tar bort den värsta ångesten etc men den tar inte bort allt och man blir inte speciellt glad på stesolid heller för den delen , ska du ha något som är bra kör på Xanor där får du riktiga lycko känslor och funkar mycket bättre än stesolid

Tråkigt nog är antidepressiva en långtidslösning, du får både förhöjt stämningsläge och en jämn effekt. Benzo funkar bra lite då och då, men det är ju detta dilemma med toleransutveckling och hög risk för beroende som är problemet.

Gällande antidepressiva har du ju inte testat så många olika sorter, bara för att just de medicinerna du redan testat inte fungerande tillfredsställande så finns det chans att du kan må bättre på andra mediciner.

Jag har reagerat väldigt olika på olika ssri, cipralex funkar bäst, sertralin sådär (snabbt minskande effekt) och citalopram vart jag väldigt apatisk av.

Och alla vi som ätit oss igenom FASS utan lindring? Ska vi bara acceptera det och skjuta skallen av oss? Antidepressiva fungerar på långt ifrån alla.

Benzo är dock ingen lösning. Någonsin.

Jag hör vad du, tillsammans med med läkare säger angående toleransutveckling. Dock mår jag inte dåligt varje dag. snarare 2 ggr i veckan och skulle aldrig behöva äta stesolid regelbundet som du, utan endast ha vid behov. Att alla andra känslor och sånt försvinner är ju inte alls långt ifrån precis vad som ofta händer med SSRI & SNRI.

just exemplet du beskriver av hur du måste bete dig/gå igenom för att få en medicin som du skulle vilja pröva ifall den fungerar är ju absurd i mina ögon och är en stor anledning till denna diskussion. Kanske har jag svårt som det är att någon jag träffar i 10 minuter vet bättre vad som passar mig eller vad jag borde göra åt mina helt individuella problem när jag är hos doktorn, och bara för att jag är påläst om anti-deprisiva tabletter eller många andra typer av medicin så blir jag behandlad som en person som "fördjupat mig i mediciner och droger" och blir ansedd som en person som blivit påläst enbart för att kunna "lura" till mig mediciner?

Jag menar, för mig är det så ologiskt att jag ska behöva äta tabletter varje morgon eller kväll eller både och, som för mig ger extrema insättningsymptom, minst 3 olika typer av bieffekter under tiden dom är insatta och sedan en fas på 2-3 veckor av utsättningssymptom bara för att "prova mig fram till rätt medicin". Jag menar är det inte bara lättare att ha en burk snabbverkande medicin hemma som jag kanske behöver ta ibland, än att gå igenom hela den där listan med olika SSRI/SNRI preparat för att, och jag kan inte strecka det hör nog, KANSKE få bukt med problemet.

När jag slutade med SSRI preparatet Paroxiflex/Paroxitin/Seroxat (samma allt ihop, olika namn bara) så fick jag åka in på akuten trotts nedtrappning efter doktors beskrivning pga kramper och panik. Hur kan någon normal människa sitta glad och bara fortsätta testa nya mediciner av samma typ med olika namn utan att reagera? Dom som jag åt, åt jag i 2-2,5år, och gjorde så jag tappa sexlusten och inte fick upp dicken eller kunna komma, då skriver hon ut viagra så det kostar 40spänn varända gång jag vill knulla som dessutom var utan orgasm. vem fan har råd eller vill vara med om det? och dessutom, hur kan fler piller varje dag + varje gång jag ska ha sex vara bättre än att ta ett piller 1-2ggr i veckan? jag får inte ihop det. set my mind stright.. haha!

"Mitt råd är att du ska försöka.."
jobba med dig själv:
2 KBT psykologer runt 4 månader vid 2 olika tillfällen, flera böcker av anna kåver, mindfullnes osv. dessutom mår jag egentligen bra när det kommer till just "mig själv". har inte dålig självkänsla, har en rad av mindre bra egenskaper som jag är medveten om men som jag accepterar hos mig själv.

Träna
thats a given, som jag inte gör, tar dock promenader med farfar i skogen och plockar vitsippor åt bruden ibland, och tar oftast en promenad varje dag solen lyser för att få i mig solljus. Men att börja lyfta vikter hjälper ju verkligen mot ångest, eller springa. Men tar heldre promenader och går på gym. Gjorde dock det under 6 månader när jag bodde i norge under vinterhalvåret. Då mådde jag också relativt bra och jobbade som skiftledare över ett lager. Dock kom panikångesten och sömnsvårigheterna då och då trotts detta.

"skaffa dig en hobby"
x Är musiker, spelar gitarr, skriver låtar, har studio hemma, håller på med en ny LP skiva och gör film musik.
x pluggar film och håller på att starta mitt egna productionföretag. En kortfilm jag gjort under jan-april är skickad på tävling och kommer spelas på bio den 26april. Här har du du exempel på hobbys som tar upp större delen av mina dagar. https://www.youtube.com/watch?v=BZYQkB3a8_E
x har flickvän, å ja, hon är min hobby
x Samlar på LP-skivor
(finns det plats för fler så har jag en hel drömlist full som bara ligger och väntar, lär ju finnas pengar till vissa hobbys också)

"och höra av dig till en vettig psykolog och läkare."
Gått hos KBT psykolog 2ggr och blivit friskförklarad. Det ända som hon inte fick bukt på var just panikångest attackerna. Sömn tipsen hjälpte ett tag och gör än idag men vissa dagar så går det fan inte att somna när det känns som det står ett piano på bröstet..

"Fungerar inte det, besök psykakuten när huvudet går sönder."
Har varit där när jag fick panikångest. åkte hem med, hör å häpna, attarax.

tack för tipsen dock, det är alltid skönt att prata med likasinnade eller folk med samma problem. har inte så många kompisar som matchar just mina problem. Dock har jag kompisar som dricker på tok för mycket, slåss, och också har ångestattacker men är livrädd för att gå till doktorn.

jag har som sagt inte någon egentlig erfarenhet av benzo. eller stesolid som jag uppfattar är benzo. jag har tagit det en gång när jag fick en ångestattack och det hjälpte satan. Min far har haft det utskrivet vid behov i över 10år och han säger att han får ett rejält tryck över bröstet ibland, då tar han en så går det över..

så utöka gärna ditt svar, om du kan

haha ja det låter ju inte negativt att bli "riktigt glad". men jag siktar nog mot att bara må/vara normal. Om jag är på en filmproduktion som regissör så räcker det gott och väl om jag slipper stänga av inspelning pga panikångest utan bara tar en tablett, en pause och sen fortsätter leva mitt normal-intressanta liv.

jag är glad för din skull, och lite, om jag ska vara ärlig, avundsjuk som har tålamod eller styrkan att gå igenom att testa "så många olika sorter" av SSRI/SNRI.

För mig är det så ologiskt att jag ska behöva äta tabletter varje morgon eller kväll eller både och, som för mig ger extrema insättningsymptom, minst 3 olika typer av bieffekter under tiden dom är insatta och sedan en fas på 2-3 veckor av utsättningssymptom bara för att "prova mig fram till rätt medicin". Jag menar är det inte bara lättare att ha en burk snabbverkande medicin hemma som jag kanske behöver ta ibland, än att gå igenom hela den där listan med olika SSRI/SNRI preparat för att, och jag kan inte strecka det hör nog, KANSKE få bukt med problemet.

När jag slutade med SSRI preparatet Paroxiflex/Paroxitin/Seroxat (samma allt ihop, olika namn bara) så fick jag åka in på akuten trotts nedtrappning efter doktors beskrivning pga kramper och panik. Hur kan någon normal människa sitta glad och bara fortsätta testa nya mediciner av samma typ med olika namn utan att reagera? Dom som jag åt, åt jag i 2-2,5år, och gjorde så jag tappa sexlusten och inte fick upp dicken eller kunna komma, då skriver hon ut viagra så det kostar 40spänn varända gång jag vill knulla som dessutom var utan orgasm. vem fan har råd eller vill vara med om det? och dessutom, hur kan fler piller varje dag + varje gång jag ska ha sex vara bättre än att ta ett piller 1-2ggr i veckan? jag får inte ihop det. set my mind stright..

Jag har nämt detta tidigare, dessutom sa jag då att min far har fått stesolid utskrivet i runt 10år (vid behov), sedan han gick i väggen. Och han förklarar det för mig som att han ibland får ett rejält tryck över bröstet, tar en tablett, och sen försvinner trycket? jag menar, varför är det ett sånt väldans påtryck om att SSRI är bättre än ett snabbverkande och ja, beroendeframkallande medel? Är det inte väldigt individuellt där det i vissa fall faktiskt är mycket bättre att bara ha en tablett vid behov. Doktorer behöver ju inte på automatik anta att man ska bli missbrukare? Klart att man blir beroende om jag exempelvis får en medicin som gör att jag får bättre livs kvalité. Men vad säger det egentligen? om du tycker det är skitnajs å kolla på film och äta ostbågar 1-2ggr i veckan istället för att gå till gymmet, och det gör att du mår bättre trotts att "gymmet" är det mer optimala valet. så är det väl ändå inividuellt för dig vad du anser att du mår bäst av? eller? :S

tack för svar! mvh