Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2014-11-24, 21:45
  #13
Avstängd
PAC12s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av cDk123
Tack för tipset.
Är det något inom hematologi du själv har sjukdomserfarenheter ifrån?

Karolinska ar duktiga. Vart att lata nagon lakare ga igenom din historik.

Nej, jag led av nagot som heter Horton's.
Citera
2014-11-25, 23:20
  #14
Medlem
pearsons avatar
Mig hade dom gjort 6 mr röntgen och 1 dt röntgen innan dom hittade may thurner syndrom, det eller heller nget som man ser på prover utan endast genom svag ärrvävnad i venen och att den är platt/Oval vi själva korsningen. Jag skulle stark rekomendera att du påpekar det hela för din läkare, det skadar aldrig, och då dom flesta läkare inte vet vad may thurner är så letar dom inte efter det, eller förstår vad det är när dom ser det.

Idag mår jag kann bra! All
Panikångest, ångest och depresion är helt borta. Jag äter fortfarande ssri men i låg dos. Det tog 3 år men så fort dom hittade felet så släppte skiten och det kommer det göra för dig med. Det är bara att kriga på och inte ge upp. Men vad du än gör så håll inget för dig själv utan va ärlig mot din omgivning om hur du mår, det fungerar bäst i längden. Och att vara i din situation är inget konstigt och helt normalt mående efter vad du varit med om
Citera
2014-11-27, 11:06
  #15
Medlem
cDk123s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av pearson
Mig hade dom gjort 6 mr röntgen och 1 dt röntgen innan dom hittade may thurner syndrom, det eller heller nget som man ser på prover utan endast genom svag ärrvävnad i venen och att den är platt/Oval vi själva korsningen. Jag skulle stark rekomendera att du påpekar det hela för din läkare, det skadar aldrig, och då dom flesta läkare inte vet vad may thurner är så letar dom inte efter det, eller förstår vad det är när dom ser det.

Idag mår jag kann bra! All
Panikångest, ångest och depresion är helt borta. Jag äter fortfarande ssri men i låg dos. Det tog 3 år men så fort dom hittade felet så släppte skiten och det kommer det göra för dig med. Det är bara att kriga på och inte ge upp. Men vad du än gör så håll inget för dig själv utan va ärlig mot din omgivning om hur du mår, det fungerar bäst i längden. Och att vara i din situation är inget konstigt och helt normalt mående efter vad du varit med om

Thanks, jag tar det med mig till nästa läkarmöte/samtal. Skönt att det löst sig för dig
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback