Föredetta rikskriminalchef vill ej ha straff för eget bruk

I en intervju angående Persbrandts fängelsedom för kokaininnehav säger förre rikskriminalchefen Tommy Lindström att straff för eget bruk borde avskaffas. Det känns som ett väldigt kontroversiellt uttalande, med svenska mått mätt, speciellt då det kommer från en person som verkat högt upp i det svenska rättsväsendet.

Tommy Lindström: – Jag tycker inte att det brott som Mikael Persbrandt har dömts till överhuvud taget ska finnas. Jag minns när lagen skrevs, redan då var det diskussioner om ordet "bruka". Det ordet gillar jag inte i sammanhanget. Jag tycker inte att man ska straffas för eget bruk.

http://www.expressen.se/noje/tommy-l...ndt-bor-frias/

Bör inte Sveriges politiker föra samtal och diskutera med polisväsendet vilken narkotikapolitik som ska föras i landet, då polisen har kunskaper i ämnet som politikerna saknar?

Nej polisen vet i allmänhet inte särskilt mycket om Narkotikapolitik, dom får sin information från Pellejöns Olsson och hans gelikar dvs information som går ut på att stödja den nuvarande politiken.Poliserna kan ju inte gå omkring och grubbla på om dom arbetar för en misslyckad politik så den information dom får genom jobbet ska naturligtvis höja deras motivation.

Men nog borde politikerna prata om narkotikapolitik.Problemet är bara att om dom ska diskutera något betyder det att dom måste vara öppen för förändringar.Men det verkar det inte vara många politiker som är i dag, iaf inte nån av dom som sitter i riksdagen.Och då vill dom inte prata om det heller.Förenklade budskap till massorna är melodin.

Men jag håller med den f.d. kommisarien Tommy Linström om att det är förlegat med att straffa nån för eget bruk.Typiskt bara att det kommer från en avdankad föredetting.

Annars tror jag att Mikael Persbrandt har en bra chans att bli friad i hovrätten.

Det där med att makthavare väljer att hålla tyst om vad de egentligen tycker i drogfrågan tills de lämnat sin post är väldigt frustrerande. Det mest kända exemplet är väl Kofi Anan. Jag har för mig att jag har hört Frederick Federley säga att han inte gärna driver frågan på grund av att det skulle vara jobbigt för honom att alltid vara den media hör av sig till när droger kommer på tal. Tycker dock att varje gång någon säger att vi bör se över vår narkotikapolitik är positivt. Många bäckar små, och att folk vågar yttra sig på detta sätt är ett tecken på att vinden sakta men säkert är på väg att vända. För 10-15 år sedan hade ett liknande uttalande inneburit ett socialt självmord.

Klart att det inte ska vara straffbart att använda droger...sjukt, men Sverige och Iran kommer väl vara de sista länderna som avkriminaliserar/legaliserar...inte ens Cannabis kommer bli lagligt här tyvärr.

Vore kul om det skulle uppstå någon sorts svensk motsvarighet till amerikanska föreningen LEAP. Tveksamt dock, väldigt få svenska poliser tänker kritiskt. De flesta har nog aldrig haft en unik tanke i hela sina liv. Läs bara Svenska Narkotikapolisförenings medlemstidning som får Der Stürmer att framstå som nyanserad.

Ja visst är det kontroversiellt. Det är även väldigt trevligt att fler och fler röster klankar ner på vår narkotikapolitik, speciellt då det kommer ifrån sådana gubbar som Lindström. Jag tror nog att fler tunga namn i framtiden kommer att uttala sig på liknande vis, då dom går i pension. Ngn nämnde Kofi Annan, som är ett exempel.

Helt rätt resonerat Tommy,(om du nu läser här) ingen människa bör bli straffad för ngt man utför mot sin egna kropp. Personer som är beroende utav kokain(som för övrigt är starkt beroendeframkallande) ska få hjälp och stöd. Inte fängelse och böter, vilket endast förvärrar. Den som inte kan se detta är helt enkelt blind, eller väljer medvetet att stödja en politik som skadar. För att ge ett ex så har vi i Sverige dubbelt så hög dödlighet bland våra tunga narkomaner jämfört med vad Holland har per capita. Holland har som vi alla vet en liberal hållning och en human politik, som gör livet enklare för människor som redan har det svårt. Människor som på ett eller annat sätt tagit okloka beslut och hamnat i svårigheter skall inte straffas!
Poliserna skulle prata för döva öron. Folk har i åratal påpekat det irrationella i att böta, kriminalisera och fängsla folk för eget bruk utav illegala droger. Inget har hänt än så länge. Fast dom senaste 2 årens utveckling runtom i världen och i Europa kommer att tvinga våra politiker att lyssna.

Vi får se hur länge till dom kan stå med händerna för öronen.

Du verkar tro att den svenska polisen i allmänhet verkar vilja reformera vår narkotikapolitik?Det är i alla fall inget som märks, Tommy Lindström är ett ovanligt undantag men han har också lagt av så han har inget att förlora att säga vad han egentligen tycker.Poliser som talar utåt om svensk narkotikapolitik får bara säga att en annan politik än vår repressiva är sämre.Skulle dom ha en annan uppfattning så är det nog bäst för dom själva att hålla käft om det tills dom går i pension.I Sverige tror vi inte på att man ska få ha en egen åsikt om den är "fel".

Stämmer rätt bra. Och läget är snarlikt för många jurister; inom doktrin (dvs. bland akademiker) är det främst först efter pension eller vid s.k. festskrifter som kritiska röster höjs. Ett undantag är professor emeritus i straffrätt Per-Ole Träskman som redan 1994 varnade för denna typ av lagstiftning. Eloge ska Träskman ha för detta. Dag Victor, f.d. justiteråd i HD har även riktat kritik mot svensk narkotikalagstiftning (dock ej "öppet" utan i en festskrift tillägnad kriminologen Henrik Tham). Kan även nämnas nuvarande justitierådet Martin Borgeke som på många sätt kan beskrivas som den man som sett till att straffen i narkotikamål blivit mer nyanserade och "mildare" (i den bemärkelsen att straffet i större utsträckning står i proportion till gärningen; att inte straffet slår i taket alltför fort samt att fler faktorer än art och mängd ska beaktas - helt i enlighet med lagstiftarens intentioner). Borgeke förtjänar nästan något slags pris för sin hedersinsats som är långt från populär bland politiker, poliser och åklagare (som bl.a. kritiserat HD för att vara en hög drogliberaler(!)).

Ska bli intressant att se vad den yngre juridiska straffrättsfalangen (t.ex. Ulväng) redogör för åsikter i Narkotikastraffutredningen (Ju 2013:11) som ska presenteras nu i juni. Min uppfattning är väl att de flesta insatta jurister och juridiskt skolade akademiker anser att straffrätten är ett dåligt, resurstärande och ineffektivt verktyg för att beivra ringa narkotikabrottslighet (såsom bruk). Träskman går tom. så långt och menar att det är omoraliskt att använda straffrätten i detta syfte. Frågan är dock om någon verksam vågar stå för den åsikten offentligt.

Ja, man kan ju spekulera i vad som hade hänt om Kofi Anan tagit bladet från munnen när han satt på posten som generalsekreterare. Problemet här är väl FN-avtalet som i princip förbjuder anslutna länder att föra en annan politik än förbudspolitik.

Man kan dock går ur de FN konventioner som reglerar detta om man vill ändra sin narkotikapolitik.
Bolivia gjorde det och krävde sedan återinträde med förbehållet att kokaodling och tuggande av kokaplantan skulle få vara legalt i Bolivia då det är så starkt förankrat i deras kultur, vilket vad jag har förstått godkändes av FN, med starka protester från bl.a Sveriges sida då såklart.

Sen är det ju faktiskt så att en mängd andra länder har utan problem från FN antagit en narkotikapolitik som har avkriminaliserat eget bruk och innehav av mindre mängder narkotika. Så visst går det att byta narkotikapolitik utan att något drastiskt händer från storebrors håll.

Precis, du har helt rätt. Ingen av de narkotikakonventioner som Sverige är med i ställer krav på att kriminalisering av eget bruk eller ringa innehav; den företeelsen är väldigt svensk och det föreligger således inga formella hinder för Sverige att ändra politik och avkriminalisera dessa handlingar. De politiker som hävdar annat är antingen (1) okunnig eller (2) lögnaktig. Antagligen båda delarna. Ett kort referat från ett examensarbete som behandlar problematiken:

I doktrin har det uppmärksammats att de internationella regleringarna som finns inte utgör något tvång för de anslutande staterna att införa lagstiftning gällande egen konsumtion av narkotika. Att själva konsumtionen av narkotikan ska vara kriminaliserad är en ståndpunkt som Sverige endast delar med ett fåtal andra EU-stater. Enligt det rambeslut som EU presenterade 2004 är det upp till varje stat att definiera vad som avses med egen konsumtion av narkotika och om det ska kriminaliseras.

Särskild uppmärksamhet riktas inom EU istället på den gränsöverskridande och organiserade brottsligheten. Inte heller i någon av de tre FN-konventionerna finns det några krav på de anslutna staterna att införa en kriminalisering av själva konsumtionen av narkotika. Fokus ligger i och med den tredje konventionen, den så kallade Wienkonventionen, på bekämpning av den organiserade brottsligheten[1].

Så i korthet: Sverige kan mycket väl avkriminalisera eget bruk och ringa innehav utan några problem. Sverige väljer dock att inte göra detta, och istället för att bekämpa organiserad brottslighet så riktar vi in oss på missbrukare. Den Tredje Riket-aktiga logiken är som bekant att om man förstör efterfrågan (missbrukare/brukare) så följer tillgången (langare/importörer/tillverkare).

[1] Svensson, Henrik. Ett narkotikafritt Sverige? Om kriminaliseringen av eget bruk av narkotika och stigmatisering. Examensarbete på juristprogrammet vid Lunds universitet VT13, sid. 41 f.

Nej, inte alls! Vart i min text antydde jag på ngt som hävdar att poliser i allmänhet skulle vilja reformera?

Frågan ifrån TS löd; Mitt svar;